EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2023–2024
Publiceringsdatum: 2024-12-05
Referensår: 2024 Produktkod: JO0205 Ämnesord: Ekonomi
Ulf Svensson, Johan Holmer 036-15 50 74, 036-15 60 68 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
I den här rapporten redovisas en prognos för jordbrukets ekonomiska utveckling 2024, enligt den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA, Economic Accounts for Agriculture).
De senaste åren har varit minst sagt varierande vad gäller jordbrukets ekonomi. Åren 2021 och 2022 präglades av stora prisökningar för både de insatsvaror som jordbruket använder och jordbrukets produkter. Det ledde till ett ökat produktionsvärde och stigande kostnader. Resultatet blev en ökad företagsinkomst båda åren. År 2022 bidrog även ett av regeringen beslutat krisstöd till resultatet.
Under 2023 sjönk avräkningspriserna för till exempel spannmål, oljeväxter och mjölk. Samtidigt var spannmålsskörden ovanligt låg. Detta kompenserades i viss mån av lägre priser på insatsvaror men ökade räntekostnader påverkade resultatet negativt i större omfattning än tidigare år. Under 2023 halverades företagsinkomsten jämfört med 2022. I denna prognos för 2024 förväntas företagsinkomsten återhämta sig.
Sammanfattning av 2024 års resultat
I prognosen bedöms jordbrukssektorns totala produktionsvärde 2024 uppgå till 85,3 miljarder kronor, en ökning med 4,1 miljarder kronor eller 5 % jämfört med 2023. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms öka med 2,7 miljarder kronor eller knappt 8 % och värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 1,2 miljarder kronor eller drygt 3 % jämfört med 2023. Utöver detta har övriga intäkter ökat med cirka 0,2 miljarder kronor.
Kostnaderna för insatsvaror och tjänster prognosticeras sjunka med 1,2 miljarder kronor, eller 2 % jämfört med 2023, och uppgå till 55,5 miljarder kronor. Kostnaderna ökar för bland annat posterna utsäde och andra varor och tjänster, men de minskar för energi, gödsel och foder. Vidare uppskattas kapitalförslitningen öka med 0,3 miljarder kronor. Även löneutbetalningar bedöms öka, med närmare 0,2 miljarder eller 5 %. Räntekostnaderna bedöms däremot minska med 0,1 miljarder, motsvarande knappt 3 %.
Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, förväntas minska med drygt 1 % och uppgå till knappt 10,2 miljarder kronor.
Sammantaget beräknas att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, ökar med 24 %, motsvararande 4,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, förväntas bli 13,5 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning på 4,6 miljarder kronor eller 52 %.
Resultaten är osäkra. Prognosen för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt 16 % från resultaten i den slutliga statistiken. Läs mer om osäkerheten i avsnittet Kort om statistiken nedan.
Prognosens förutsättningar
I EAA beräknas intäkterna för vegetabilier på skördeår, augusti till juli. Det innebär att avräkningspriserna för skördeåret 2024/2025 för till exempel spannmål måste skattas ända fram till juli 2025. Bedömningen av prisutvecklingen under skördeåret är baserade på tillgänglig information i början av november 2024. Vid fastställandet av prognosen fanns preliminära uppgifter om skördar av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Skördarna av till exempel vall, potatis och trädgårdsväxter baseras däremot på ett mer bristfälligt underlag. Animalieproduktionens värde beräknas däremot på kalenderår, så där är underlaget bättre för att bedöma 2024 års utveckling.
I oktober 2022 beslutade regeringen om ett elstöd till företag. I beräkningarna av EAA 2023 hanterades stödet som en minskning av priset för el, vilket ledde till en relativt stor sänkning av kostnaden för el. I prognosen för 2024 används återigen priset utan stöd vilket gör att elkostnaderna ökar jämfört med 2023 trots sjunkande elpriser.
Syfte
Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.
I denna rapport redovisas en prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2024. Preliminära beräkningar publiceras i mitten av februari 2025 och slutliga resultat publiceras i början av oktober 2025. Mer information om rapporterna och de begrepp som används finns i avsnittet Kort om statistiken.
Prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2024
I tablå A redovisas Jordbruksverkets prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2024 jämfört med år 2023. Resultaten kommenteras i avsnitten efter tablån.
Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om prognosens tillförlitlighet hittar du under avsnittet ”Kort om statistiken”.

Tablå A: Jordbrukssektorns produktionsvärde och kostnader 2023 samt prognos för 2024 i miljoner kronor. Utvecklingen mellan åren delas upp i volym- och priseffekt redovisat som index, 2023=100. Notera att prickade värden inte beräknas.
Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka
Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 38,9 miljarder kronor 2024, en ökning med 2,7 miljarder kronor eller 7,5 % jämfört med 2023.
Den totala spannmålsskörden, exklusive majs, uppskattas preliminärt till 5,1 miljoner ton, en ökning med 18 % jämfört med 2023 års låga skörd. Samtidigt uppskattar vi att priserna för skördeåret 2024/2025 (augusti 2024–juli 2025) blir 12 % lägre än för skördeåret 2023/2024. Totalt innebär det att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med knappt 0,5 miljarder kronor eller 5 %.
Värdet av industrigrödor förväntas öka med knappt 0,1 miljarder kronor eller 3 % under 2024. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps och rybs uppskattas preliminärt ha minskat med 5 % jämfört med 2023. Samtidigt bedöms avräkningspriserna stiga med 4 % under skördeåret 2024/2025 jämfört med föregående skördeår. Värdet av raps- och rybsproduktionen bedöms således bli i stort sett oförändrat. Däremot förväntas värdet öka för proteingrödor och sockerbetor, som också räkas till gruppen industrigrödor vilket till största delen beror på större skördar.
Värdet av fodergrödor uppskattas öka med 0,8 miljarder kronor eller drygt 7 %. Avräkningspriserna förväntas minska med nästan 4 % och samtidigt uppskattas skördarna öka med knappt 12 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egen grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2024 års skörd, finns med i kalkylen för år 2024.
Produktionsvärdet av köks- och plantskoleväxter förväntas öka med 0,4 miljarder kronor eller 5 % under 2024. Det uppskattade skördeutfallet och prisförändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktionsvolymen vara oförändrad medan avräkningspriserna förväntas bli närmare 5 % högre än föregående år. Värdet av potatisproduktionen bedöms, till följd av högre priser, bli 0,5 miljarder kronor högre än föregående år. När det gäller frukt och bär förväntas produktionsvärdet öka med 0,4 miljarder kronor. Orsaken är främst högre priser men även en större skörd jämfört med 2023.
Ökat värde för animalieproduktionen
Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen prognostiseras bli 38,3 miljarder kronor 2024, en ökning med drygt 3 % jämfört med 2023. Avräkningspriserna har generellt ökat, medan produktionsvolymen har minskat för animalieprodukter men ökat för slaktade djur.
Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med drygt 5 % år 2024 jämfört med 2023, till 8,6 miljarder kronor. Priserna bedöms öka med drygt 4 %, och den slaktade kvantiteten med 1 %. Produktionsvärdet för gris förväntas stiga med knappt 7 % under 2024 jämfört med året innan, då priserna stigit med knappt 4 % samtidigt som produktionen ökat med drygt 3 %. Produktionsvärdet uppskattas till 6,6 miljarder kronor. Produktionsvärdet för fjäderfä minskar däremot med drygt 6 %, till 3,2 miljarder kronor.
Invägningen av mjölk förväntas minska med knappt 1 % år 2024, samtidigt som mjölkproducenterna fått mer betalt och avräkningspriset uppskattas öka med 6 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen, beräknas öka med knappt 5 % jämfört med 2023, till 15,5 miljarder kronor. Äggproduktionens värde förväntas däremot minska, med drygt 6 %. Priserna har stigit med knappt 4 %, men produktionsvolymen har sjunkit med drygt 9 %. Produktionsvärdet har varierat relativt kraftigt de senaste åren som en följd av utbrott av först fågelinfluensa och sedan, under 2023, av salmonella. Det sistnämnda påverkade fortfarande produktionen under 2024 och ett begränsat utbrott av Newcastlesjuka hos värphöns sänkte den ytterligare. År 2024 beräknas produktionsvärdet bli 2,3 miljarder kronor.
För övriga animalieprodukter beräknas produktionsvärdet minska med 27 % som en följd av något lägre avräkningspris på honung och en kraftigt minskad pälsproduktion. Minknäringen startade upp igen efter att Covid 19 -restriktionerna släpptes, men under 2024 har produktionen minskat i väntan på ett eventuellt beslut om statligt avvecklingsstöd.
Prognostiserat resultat 2024
Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas öka med 5 % eller 4,1 miljarder kronor år 2024 jämfört med 2023 och uppgå till 85,3 miljarder kronor.
Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 55,5 miljarder kronor 2024, en minskning med drygt 2 %, eller 1,2 miljarder kronor jämfört med 2023. Kostnaderna för foder uppskattas minska med drygt 5 % och gödningsmedel med 16 %. Energikostnaderna har sjunkit med 8 %, främst beroende på lägre dieselpriser. Även elpriserna har sjunkit, men då 2023 års elstöd tagits bort bedöms de faktiska elkostnaderna ha ökat. Samtidigt har andra poster stigit, såsom kostnaderna för underhåll, jordbrukstjänster och utsäde. Jordbrukets utgifter för utsäde har ökat med 9 %. Kostnaderna för underhåll och jordbrukstjänster uppskattas öka med knappt 5 respektive drygt 3 %.
Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus kostnaderna för insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med 5,3 miljarder kronor eller knappt 22 % jämfört med 2023. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas öka med drygt 4,9 miljarder kronor, eller 50 % år 2024.
Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas minska med drygt 0,1 miljarder kronor, eller 1 %, och uppgå till 10,2 miljarder kronor.
Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 24 %, motsvararande 4,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Faktorinkomsten uppskattas till 24,9 miljarder kronor år 2024.
Lönekostnaderna beräknas öka med 5 % och arrende-och hyreskostnader med 2 %. De sjunkande räntorna gör dock att räntekostnaderna däremot bedöms minska något, med 3 % under 2024. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökar med 52 %, motsvarande 4,6 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 13,5 miljarder kronor år 2024.
Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A
Jordbruksverket har levererat denna prognos för inkomstutvecklingen för den svenska jordbrukssektorn till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en minskad total arbetsinsats (-1,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,3 % kommer indikator A för Sverige att öka med knappt 23 % jämfört med föregående år. Prognosen är osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt från dessa värden.
Utvecklingen av indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under december månad kommer Eurostat att publicera prognostiserade uppgifter för 2024.
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.
I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta ingår verksamheter vars intäkter- och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.
Definitioner och förklaringar
I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.
De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.
De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i Jordbruksverkets statistikdatabas):
+ Värdet av vegetabilieproduktionen (10000)
+ Värdet av animalieproduktionen (13000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (15000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (17000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (18000)
- Kostnader för insatsvaror och tjänster (19000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (20000)
- Kapitalförslitning (21000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (22000)
+ Övriga produktionssubventioner (25000)
= Faktorinkomst (26000)
- Löner och kollektiva avgifter (23000)
= Driftsöverskott (27000)
- Arrende- och hyreskostnader (28000)
- Nettoräntekostnader (30000-29000)
= Företagsinkomst netto (31000)
Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:
- Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
- Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
- Indikator C: Real företagsinkomst
Så tar vi fram statistiken
EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.
Statistikens tillförlitlighet
Jordbruksverket publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.
Prognosen för Företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt 16 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dock stor mellan åren. Under år med mer normala förhållanden, som åren 2019 och 2020, har prognosen avvikit från den slutliga statistiken med 6 % eller mindre. För 2018, då värmen och torkan hade stor inverkan på jordbruket, underskattade prognosen det slutliga resultatet kraftigt.
Mer information om osäkerheten finns i Kvalitetsdeklarationens andra avsnitt kallat Tillförlitlighet. En länk till kvalitetsdeklarationen finns nedan under avsnittet Metod och kvalitet.
Det prognosticerade produktionsvärdet för vegetabilier i denna rapport avser skördeåret 2024/2025. Vid tiden för prognosens fastställande fanns preliminära uppgifter om skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, potatis, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare fanns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2024 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag av både volymer och priser för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.
När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.
Bra att veta
I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s övriga medlemsstater. Jordbruksverket kommer att publicera preliminära resultat för Sverige i februari 2025 och slutliga beräkningar i början av oktober 2025.
Summary in English
This report forecasts the economic results of the Swedish agricultural industry in 2024. Preliminary results will be published in February 2025, followed by final results in October 2025.
The latest years have been characterised by volatile prices and costs for farmers, with increasing results and a record result for the Swedish agricultural industry in 2022. However, a lot changed in 2023. Prices dropped and the harvest shrunk. The costs decreased as well, but interest rates increased and made a negative contribution to the overall results, which were were cut in half in 2023. In this estimate, the results are estimated to recover somewhat in 2024.
Output forecast
According to the forecast, the output value of the agricultural industry will be 85.3 billion SEK in 2024. This is 4.1 billion SEK more than in 2023, an increase of 5 %. The total crop output value is estimated to 38.9 billion SEK, 8 % more than in 2023. The output values of cereals, industrial crops and forage plants are all expected to increase. The reason is a better harvest than last year, with the increased volumes more than compensating for lower prices. Output values of vegetables and horticultural products are expected to increase as well, but mainly due to higher prices.
The total animal output value is also expected to increase, by 3 %, or 1.2 billion, to 38.3 billion SEK. The three main production categories are up in 2024, mainly due to price increases. The value of milk production, the largest of all types of animal production, is expected to rise by 5 % to 15.5 billion SEK. The cattle production is estimated to increase to 8,6 billion SEK, up 5 %. Pig production values are calculated to 6.6 billion SEK, about 7 % more than in 2023. Poultry and egg production however, are both expected to decrease by 6 %, and calculated to 3.2 and 2.3 billion SEK respectively. Although less significant in terms of value, the category Other animal products are expected to change the most in relative terms, decreasing by 27 %. Lower prices for honey is one reason, but the main one is the fur industry scaling down while waiting for a final governmental decision on subsidies for ending production altogether.
Costs and results
According to the forecast, the costs for intermediate consumption will decrease by 1.2 billion SEK, or 2 %, in 2024. The main reasons are projected decreases in expenditures for feed, energy and fertilisers, although costs for maintenance, services and seeds and planting stock have risen. The factor income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, non-salaried labour and capital, increases by 24 % or 4.8 billion SEK compared with the year 2023, according to the forecast. Finally, the net entrepreneurial income covers costs for labour and capital and what is left is the profit. For 2024, it is estimated to 13.5 billion SEK. This corresponds to a 52 % or 4.6 billion SEK increase when compared with 2024.
Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with each other. In 2024, it is expected to increase by 23 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction. The final estimate will be published in October 2025.