Skörd av potatis 2024. Preliminär statistik

Till matpotatis räknas, förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direktkonsumtion, potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodling av matpotatissorter.

Färskpotatis utgör 7 % av den totala matpotatisskörden

Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 31 200 ton, eller 7 % vara skördade som färskpotatis. Hektarskörden för färskpotatis är lägre än för sorter som skördas senare på säsongen och beräknas till 22 070 kilo per hektar. Omkring 10 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Totalskörden av potatis för stärkelse historiskt hög

Den totala skörden av potatis för stärkelse var 406 800 ton år 2024. Det är en ökning av skörden med 55 800 ton (16 %) jämfört med 2023 års slutliga totalskörd och en ökning med 18 % jämfört med femårsgenomsnittet (se tabell 2). Totalskörden för stärkelsepotatis närmar sig därmed nivån på totalskörden för matpotatis. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår däremot inte här, utan redovisas som matpotatis.

År 2017 var totalskörden hög, trots obärgade arealer till följd av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, främst på grund av torkan, men skörden ökade åter fram till 2021. Totalskörden minskade både 2022 och 2023, medan skörden 2024 ökade till över 400 000 ton, se figur B. Det är en historisk hög skörd, där endast åren 1978–1979 visade högre totalskörd av potatis för stärkelse. En faktor som påverkar den kraftiga ökningen är lönsamheten. Avräkningspriser för stärkelsepotatis har en tydlig uppåtgående trend; bara förra året ökade priset med nästan 20 %.

Hektarskörden av matpotatis 4 % högre än i fjol

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 32 980 kilo per hektar år 2024. Det är 4 % högre än 2023 års slutliga hektarskörd. Skillnaden i hektarskörden mellan 2024 och femårsgenomsnittet är inte statistiskt säkerställd, se figur C.

Östergötland var det enda länet med en signifikant minskning av hektarskörden, 17 % lägre än år 2023. Hektarskörden i Dalarna och Skåne län ökade med 13 % respektive 7 % jämfört med 2023. För resterande län där uppgifter kan redovisas är skillnader i hektarskördarna jämfört med 2023 inte statistiskt säkerställda.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden av stärkelsepotatis 5 % högre än femårsgenomsnittet

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden år 2024 var 44 720 kilo per hektar. Skillnaden i hektarskörd jämfört med 2023 är inte statistiskt säkerställd. Jämfört med femårsgenomsnittet är hektarskörden 5 % högre. För resterande län där uppgifter kan redovisas är skillnader i hektarskördarna jämfört med 2023 inte statistiskt säkerställda.

Figur D visar hektarskördarna under perioden 2015–2024. Sommaren 2018 drabbades odlingarna hårt av torka, med låg hektarskörd som följd.

Arealen matpotatis stabil

Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskörd, var på riksnivå 14 480 hektar år 2024. Det är i nivå med 2023, då matpotatisarealen nådde sin lägsta nivå som någonsin i statistiken.

På länsnivå minskade arealen mest i Dalarnas län med omkring 110 hektar jämfört med 2023. I Örebro län minskade arealen med 60 hektar. I Gotlands, Västra Götalands och Hallands län ökade den odlade arealen med 90, 80 respektive 70 hektar. I resterande län var arealförändringarna mindre än 40 hektar jämfört med 2023. Skörd från kolonilotter och trädgårdsland med mera ingår inte i statistiken.

År 1865 var den totala potatisarealen, inklusive areal för annan användning än matpotatis, 128 000 hektar. I början av 1980-talet odlades nästan 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade sedan odlingens omfattning med sammanlagt omkring 10 000 hektar. Under åren 2006–2011 odlades omkring 20 000 hektar. Efter 2011 fortsatte arealen att minska fram till och med 2015. Under 2016 och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år. Arealen 2018 var den lägsta som fram till det året redovisats i statistiken. År 2019 och 2020 ökade arealen åter något jämfört med 2018. Varje år efter 2020 varit den dittills lägsta uppmätta arealen matpotatis. År 2024 låg den odlade matpotatisarealen på 14 480 hektar, vilket är en halvering av arealen sedan början av 1980-talet och, tillsammans med 2023, den minsta areal som någonsin redovisats i statistiken. Figur E visar utvecklingen 2015–2024.

Arealen stärkelsepotatis fortsätter uppåt – ökade med 1 060 hektar

Arealen stärkelsepotatis inklusive utsädesodlingar var 9 100 hektar år 2024. Det är en ökning med 1 060 hektar, eller 13 %, jämfört med 2023 och den största odlingsytan på de senaste 24 åren.

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. I Skåne län ökade arealen med 880 hektar, medan arealen i Blekinge och Kalmar län ökade med 100 respektive 70 hektar jämfört med år 2023. Hela 71 % (6 440 hektar) av arealen stärkelsepotatis odlades i Skåne län, 18 % (1 630 hektar) odlades i Blekinge län och 11 % (960 hektar) i Kalmar län. Knappt 1 % av arealen stärkelsepotatis odlades i övriga delar av landet.

Arealen potatis för stärkelse år 2011 var drygt 7 600 hektar. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011, vilket ledde till en viss ökning av arealen detta år. År 2012 minskade arealen med stärkelsepotatis till cirka 6 000 hektar. Arealen potatis för stärkelse ökade sedan successivt, med undantag för 2019, och var som störst år 2021 då 8 800 hektar odlades. År 2022 och 2023 minskade arealen något. Årets areal för stärkelsepotatis är den högsta som har noterats under det senaste decenniet, se figur F. Orsaken till ökningen är att det har blivit mer lönsamt att odla stärkelsepotatis. Dessutom har arealen sockerbetor, som också är lämpliga för potatisodling, minskat det senaste året, vilket har gynnat odlingen av stärkelsepotatis.

Genomsnittlig obärgad areal under 2024

Obärgade arealer för matpotatis beräknas totalt uppgå till 250 hektar, se tabell 3. Genomsnittet för de föregående fem åren var 270 hektar. Östergötlands län hade den största obärgade arealen med 60 hektar. Andra län där obärgade arealer redovisas är Skåne, Hallands och Västra Götalands län med 40, 30 och 30 hektar. Den främsta orsaken som anges av lantbrukarna till de obärgade arealerna 2024 var regn som dränkt grödan, vilket ledde till ruttnande skörd. En del potatisodlare lämnade delar av fälten obärgade.

Obärgade arealer stärkelsepotatis beräknas vara marginella.

Statistiken över obärgade arealer är osäker, eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner,

Odlingsbetingelser

En utdragen vårvinter med mer nederbörd än normalt medförde att vårbruket blev senarelagt i stora delar av södra Sverige, särskilt i norra Götaland. Detta efterföljdes av en nederbördsfattig och torr försommar. I södra Halland kom det över 100 mm regn i juni, med skördeskador på potatis som följd. Vädret under högsommaren var överlag svalare och blötare. Sensommaren och den tidiga hösten blev generellt varmare och torrare än normalt, vilket gav goda förutsättningar vid skörd.

Många potatisodlare har rapporterat skördenedsättningar på grund av för mycket nederbörd, ruttnade knölar eller en kombination av båda. Även rapporter om problem med bladmögel förekom under 2024. Några lantbrukare belyste problem med viltskador, särskilt från vildsvin.

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till förluster i samband med lagring eftersom skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Bortsortering och kvalitet

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar (under 35 millimeter) med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade hektarskördens storlek. Det är den reducerade hektarskörden som redovisas ovan och som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. Besvärliga skördeförhållanden eller torka ett visst år kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Även förändrade krav på till exempel skalfinish kan påverka hur mycket av skörden som bortsorteras.

Insamling av uppgifter om skördens kvalitet upphörde från och med 2016 års undersökning. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, grödareal, totalskörd samt medelfel för hektar- och totalskörd. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med dubbel punkt (..).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används grödarealer från statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2024. Preliminär statistik”.

Tabeller

• Tabell 1. Skörd av matpotatis efter län. Preliminär statistik 2024
• Tabell 2. Skörd av matpotatis efter produktionsområde. Preliminär statistik 2024
• Tabell 3. Skörd av potatis för stärkelse efter län. Preliminär statistik 2024
• Tabell 4. Skörd av potatis för stärkelse efter produktionsområde. Preliminär statistik 2024
• Tabell 5. Obärgade arealer potatis efter län. Preliminär statistik 2024
• Tabell 6. Obärgade arealer potatis efter produktionsområde. Preliminär statistik 2024

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2024 års skörd av mat- och stärkelsepotatis. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2024 kommer att redovisas under våren 2025. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I mitten av juni 2025 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd, då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet ändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För potatis baseras skördestatistiken från och med 1999 på insamling via enkät av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar av olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag till urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2024 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiska och konventionella odlade arealer. För 2024 års undersökning togs totalt 655 jordbruksföretag ut med odling av matpotatis och 160 företag med odling av stärkelsepotatis.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag insamlas information om total bärgad kvantitet eller företagets hektarskörd. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året.

Den totala hektarskörden, som är en bruttoskörd, tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden (brutto) och den skattade arealen i redovisningsgruppen. Den reducerade hektarskörden erhålls därefter genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal.

Standardtalen baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade knölar på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. För färskpotatis görs ingen korrigering för bortsortering.

Den redovisade totalskörden (netto) beräknas sedan genom att multiplicera den reducerade hektarskörden med de aktuella arealuppgifterna.

Vid skattningen av totalskördar används statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2024. Preliminär statistik”.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas relativa medelfel för skattade hektarskördar, reducerade hektarskördar och totalskördar i tabellerna. Arealerna betraktas i detta sammanhang komma från ett totalregister och bidrar därför inte till någon ökad osäkerhet för totalskörden. Det gör att de procentuella medelfelen för hektarskördar samt-, reducerade hektar- och totalskördar blir identiska.

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 30 000 kg per hektar och ett medelfel på 1,0 % (det vill säga 300 kg/ha) kan med liten felrisk (5 %) sägas att intervallet 30 000 ± 2 x 300 (det vill säga 29 400–30 600 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Bortfallet av jordbruksföretag blev för matpotatis 13,0 % och för potatis för stärkelse 18,8 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 654.6 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 322.9 kB.

Summary in English

This report provides the preliminary results of 2024 for the yield and total production of potatoes. The results are presented for counties, production areas and for the whole country.

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch.

For the whole country, the total production of table potatoes is estimated at 477 700 tonnes. This is 18 800 tonnes (4 %) more than in 2023 and 4 % less than the last five-year average (2019–2023). 31 200 tonnes harvested as early potatoes are included in the total harvest. The yield per hectare for table potatoes is estimated at 32 980 kilos.

The total production of potatoes for processing of starch is estimated at 406 800 tonnes. The statistics also include the production of seeds from potatoes for processing of starch. The yield per hectare for potatoes for processing of starch is estimated at 44 720 kilos.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kilos and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. Unharvested areas are shown in a separate table.

As for the reduced yield, the yield per hectare of table potatoes is reduced for small, blighted, and green potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values.

When calculating the yields, unharvested areas are considered, which decrease the yield per hectare and consequently also decrease the estimated production.

The unharvested area varies between years depending on different conditions during the growing seasons. The calculation of total production is based on the reduced yields and area statistics that were calculated from data on usage of agricultural land in 2024. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS.

Since 2006, the farmers can use the internet for data delivery to Statistics Sweden, but the data collection is still mainly undertaken through telephone interviews with the farmers. The results for 2024 were based on a survey with a sample of 655 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing of starch.