Jordbruksekonomiska undersökningen 2023
Publiceringsdatum: 2025-02-27
Referensår: 2023 Produktkod: JO0202 Ämnesord: Ekonomi, Företag
Daniel Persson 036-15 50 39 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Den Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) är en årlig bokföringsundersökning vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i det svenska jordbruket. De förändringar som kommenteras i texten är alla statistiskt säkerställda, det vill säga de visar en signifikant skillnad mellan åren.
Utvecklingen mellan åren 2022 och 2023 karaktäriserades av att kostnaderna för gödningsmedel och energi minskade. Samtidigt minskade avräkningspriserna för vegetabilier, ökade för animalier och minskade för mjölk.
Efter de höga nettoresultaten för många driftsinriktningar under 2022 så visar de flesta driftsinriktningar och storleksklasser mer normala siffror under 2023. I denna undersökning ingår även lagerförändringar hos företagen, vilket påverkar både intäkter och kostnader hos företagen.
De två största storleksklasserna inom driftsinriktning mjölk på riksnivå fick minskat nettoresultat under 2023 jämfört med 2022.
Medelstora och stora specialiserade grisföretag på riksnivå fick ett minskat nettoresultat 2023 jämfört med året innan.
Mindre företag med driftsinriktning nötkött på riksnivå minskade sitt nettoresultat under 2023.
Små och stora växtodlingsföretag i riksområde 1 minskade sitt nettoresultat under 2023.
Det går inte att läsa ut resultatutvecklingen för renodlade produktionsgrenar, då ett företag som klassas som mjölkföretag även kan odla till exempel spannmål och vall.
Syfte
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens intäkter, kostnader och lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.
Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).
Utvecklingen inom de olika produktionsinriktningarna
Växtodlingsföretag i riksområde 1
Avräkningspriserna för spannmål och industrigrödor minskade med 15 % vardera under år 2023 jämfört med föregående år, men även skörden av spannmål och oljeväxter minskade under året.
Nettoresultatet för växtodlingsföretag i södra Sverige som hade mellan 800—1 599 och 3 200—5 599 standardtimmar minskade år 2023 jämfört med året innan.
Båda de två minsta företagsstorlekarna hade en signifikant minskning av intäkterna för vegetabilier under 2023 jämfört med året innan.
För små (800—1 599 standardtimmar) växtodlingsföretag i södra Sverige var nettoresultatet 113 000 kr år 2023 jämfört med 2022 då det var 403 000 kr. För medelstora (1 600—3 199 standardtimmar) var nettoresultatet -59 000 kr år 2023 jämfört med 2022 då det var 1 138 000 kr. För stora (3 200—5 599 standardtimmar) var nettoresultatet 581 000 kr år 2023 jämfört med 2022 då det var 1 985 000 kr.
Mjölkföretag
Avräkningspriset för mjölk minskade med 8 % under 2023 jämfört med året innan medan invägningen av mjölk ökade med 2 %.
Specialiserade mjölkföretag på riksnivå visade för de två största storleksgrupperna en minskning av sitt nettoresultat under 2023 jämfört med året innan. Mellanstora mjölkföretag visade en ökning av intäkterna för nötkreatur.
För små mjölkföretag på riksnivå (1 600—3 199 standardtimmar) var nettoresultatet 254 000 kr år 2023 medan det 2022 var 349 000 kr. För medelstora (3 200—5 599 standardtimmar) var nettoresultatet 847 000 kr år 2023 medan det 2022 var 1 350 000 kr. För stora (5 600— standardtimmar) var nettoresultatet 1 489 000 kr år 2023 medan det 2022 var 3 946 000 kr.
Nötköttsföretag
Avräkningspriserna för nötkreatur ökade med 8 % år 2023 jämfört med föregående år medan antalet slaktade djur ökade med två procent.
Medelstora specialiserade nötköttsföretag på riksnivå hade en minskning av sitt nettoresultat under 2023 jämfört med året innan.
För medelstora nötköttsföretag på riksnivå (800—3 199 standardtimmar) var nettoresultatet 153 000 kr år 2023 medan det 2022 var 404 000 kr. För stora (3 200—5 599 standardtimmar) var nettoresultatet 757 000 kr år 2023 medan det 2022 var 1 132 000 kr.
Grisföretag
Avräkningspriset för gris steg med 8 % 2023 jämfört med året innan. Under samma tidsperiod minskade slakten av gris med 4 %.
Nettoresultatet på riksnivå år 2023 visade en minskning för både medelstora och stora grisföretag.
För medelstora grisföretag på riksnivå (1 600—5 599 standardtimmar) var nettoresultatet 666 000 kr år 2023 medan det var 1 716 000 kr 2022. För de större (5 600— standardtimmar) grisföretagen var nettoresultatet i genomsnitt 1 363 000 kr år 2023 medan det 2022 var 4 828 000 kr.
Nettoresultat för olika driftsinriktningar de senaste fem åren
Nettoresultatet per företag för de senaste fem åren för olika driftsinriktningar, storleksklasser och riksområden visas i Figur A. Generellt så ökar nettoresultatet med företagsstorleken. Enskilda förändringar mellan år är inte alltid signifikanta.
RO betyder riksområde.
Förstora bildenFigur A. Nettoresultat 2019—2023 för olika driftsinriktningar och storleksklasser
Intäkter, kostnader och resultat, svensk driftsinriktning
Kalkylerade anskaffningsvärden, svensk driftsinriktning
Kort om statistiken
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).
På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskades från cirka 1 000 till 600 företag. I samband med Sveriges medlemskap i EU år 1995 ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). Urvalsstorleken ökades därför och för närvarande ska Sverige leverera minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.
JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde (RO), driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Redovisning sker också efter EU:s typologi för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.
I denna statistikrapport redovisas resultat från JEU för år 2023 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för tidigare år.
Det här beskriver statistiken
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:
- enskild fysisk person
- fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)
- handelsbolag (eller motsvarande)
- aktiebolag.
Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation, då dessa kan snedvrida resultaten. I redovisningen ingår växtodlingsföretag (endast i riksområde 1), mjölkföretag, nötköttsföretag och grisföretag på grund av att urvalet är begränsat. Om dessa företag till exempel har fjäderfä eller trädgårdsodling så ingår intäkter och kostnader för detta. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, det vill säga ha standardiserade intäkter om minst 15 000 EUR. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.
Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll 26 570 jordbruksföretag i Lantbruksregistret för referensåret 2023. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick år 2023 till 54 807 jordbruksföretag.
Typklassificering av jordbruksföretag
Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsinriktningar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, hyror för inventarier och så vidare. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.
Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur består av normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade, det vill säga åkrarnas storlek och läge i förhållande till varandra.
För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (Other Gainful Activity, OGA) kan exempelvis vara snöröjning, körning med företagets jordbruksmaskiner åt andra företag, turism och produktion av förnybar energi.
Skogsbruk
Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Anledningen är att skörd av skog ofta sker mer sällan.
Skogsbruk redovisas i det svenska JEU men redovisas inte till EU:s undersökning FADN.
Förstora bildenFigur B. Sveriges tre riksområden
Riksområdena (RO) definieras enligt följande:
- RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder.
- RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder, Svealands skogsbygder.
- RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland, Övre Norrland.
Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:
- LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län.
- LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Värmlands och Dalarnas län.
- LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Så tar vi fram statistiken
Urvalet till undersökningen utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter från olika källor in. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.
Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerhetskällan bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i Kvalitetsdeklarationen under rubriken Metod och kvalitet.
Urvalsfel
Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att samtliga företag i populationen inte ingår i undersökningen. Det som främst kan begränsa urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig har betydelse för urvalsfelets storlek. Urvalsfelen presenteras i databasen som 95 % konfidensintervall.
Bortfallsfel
I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet innebär stor uppgiftslämnarbörda. Varje år måste nya företag rekryteras för att täcka upp för de företag som väljer att inte längre delta i undersökningen. År 2023 ersattes bortfallsföretagen av andra slumpmässigt valda företag så att svar erhölls från 887 företag. Totalt bortfall av företag under året (nya och gamla företag) uppgick till 23 %.
Under- och övertäckning
Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att man som urvalsram använder den senaste Strukturundersökningen. Den gjordes under 2023 och därför ingår inte företag som startats efter juni 2023. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned.
Bearbetningsfel
Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid Jordbruksverket och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I vissa fall tas återkontakt med uppgiftslämnarna. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas. I och med omfattande kontroller så bedöms bearbetningsfelen vara små.
Bra att veta
I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till de krav som EU ställer, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.
Ytterligare anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.
Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (Economic Accounts for Agriculture, EAA). I rapporten Jordbruksekonomiska undersökningen 2014—2022, nyckeltal och standardiserade intäkter sammanställs resultaten från JEU på samma sätt som EAA, vilket gör att det går att jämföra olika produktionsinriktningar mot hela det svenska jordbruket.
EU:s gemensamma databas för FADN med resultatet för alla EU-länder finns här .
Summary in English
Background
The Farm Economics Survey (JEU) is an annual bookkeeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of revenues and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). A database containing data of at least 1,025 farms should annually be delivered to the Directorate-General for Agriculture and Rural Development (DG AGRI) at the EU Commission. For the accounting year 2023, there were 887 holdings delivered.
All values presented in the report are nominal. Changes that are commented in the text are all statistically significant. The current value of an asset is the investment reduced by depreciation.
The Swedish Board of Agriculture cooperates with two accounting firms and their local agents all over the country.
Results
The results given in the tables are based on Swedish typology and show revenues and costs in agriculture for the year 2023.
Small and large crop farms in major region 1 decreased their net margin in 2023 compared to the previous year.
Small holdings (800—1,599 standard working-hours) had a net margin of SEK 113,000 in 2023 compared to SEK 403,000 in 2022. Medium sized holdings (1,600—3,199 standard working-hours) had a net margin of SEK -59,000 in 2023 compared to SEK 1,138,000 in 2022. Large holdings (3,200—5,599 standard working-hours) had a net margin of SEK 581,000 in 2022 compared to SEK 1,985,000 in 2022.
The net margin for medium and large specialised dairy farms at national level decreased during the year. Medium sized farms had an increase of the revenue from cattle during the year.
Small dairy farms at national level (1,600—3,199 standard working-hours) had a net margin of SEK 254,000 in 2023 compared to SEK 349,000. Medium-sized holdings (3,200—5,999 standard working-hours) had a net margin of SEK 847,000 in 2023 compared to SEK 1,350,000 in 2022. Large-sized holdings (5,600— standard working-hours) had a net margin of SEK 1,489,000 in 2022 compared to SEK 3,946,000 in 2022.
The net margin for medium-sized beef cattle farms at national level decreased during 2023.
Medium-sized beef cattle holdings (800—3,199 standard working-hours) had a net margin of SEK 153,000 compared to SEK 404,000 in 2022. Large-sized holdings (3,200—5,599 standard working-hours) had a net margin of SEK 757,000 in 2023 compared to SEK 1,132,000 in 2022.
Medium-sized (1,600—5,599 standard working-hours) and large-sized (5,600— standard working-hours) pig farms at national level had a decrease of their net margin during 2023 compared to the previous year.
For medium-sized pig farms at national level (1,600—5,599 standard hours), the net margin in 2023 was SEK 666,000 compared to SEK 1,716,000 in 2022. Large-sized holdings (5,600— standard hours) had a net margin of SEK 1,363,000 in 2023 compared to SEK 4,828,000 in 2022.