Upplåtelseformer, arrende av jordbruksmark 2024

Genomsnittligt antal hektar per företag ökar över tid. Under 2010 brukade jordbruken i genomsnitt 43 hektar, det har ökat till i genomsnitt 53 hektar år 2023. För kategorin helt ägda har genomsnittet varit ungefär det samma sedan 2010. Företag som arrenderar all sin mark brukar i genomsnitt störst areal. År 2010 var det i genomsnitt 69 hektar, det har ökat med över 50 % till 105 hektar i genomsnitt. Statistik för 2010 och 2023 redovisas i figur A nedan.

Upplåtna arealer och avtal, riksnivå

Resultaten nedan baseras på urvalsundersökningen avseende 2024. Undersökningen avser mark som brukas av annan än jordägaren och kan delas in i olika upplåtelseformer eller ”arrendeavtal”. I texten beskrivs det som arrenderad mark även om det formellt inte alltid är ett arrende. Se mer under definitioner och förklaringar som finns under Kort om statistiken. I undersökningen skattas bland annat total arrenderad areal. Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning och avser 2024 skiljer sig den arrenderade arealen något från totalundersökningen år 2023.

Under 2024 brukades knappt 3 miljoner hektar jordbruksmark. De företag som arrenderar mark brukar sammanlagt knappt 2,3 miljoner hektar jordbruksmark. Drygt 1,4 miljoner hektar av den arealen arrenderas, det vill säga marken upplåts av annan ägare. Resten av marken ägs av jordbruksföretagen själva. Det innebär att de arrenderar ungefär 63 % av marken de brukar. Den arrenderade marken fördelas på ungefär 93 000 olika avtal. I tablå B redovisas hur många avtal och hur stora arealer som ingår i olika upplåtelseformer.

Vanligast är muntliga ”arrendeavtal”, som utgör nästan hälften av alla avtal. Arealen som ingår i de muntliga ”arrendeavtalen” motsvarar ungefär en fjärdedel av all arrenderad areal. Mest arrenderad areal ingår i stället i skriftliga arrendeavtal som är längre än 1 år. Där ingår 816 000 hektar, det motsvarar 58 % av den arrenderade arealen. Skriftliga och muntliga skötselavtal tillsammans med annan överenskommelse svarar för ungefär 3 % av avtalen och 3 % av den arrenderade arealen.

Skriftliga arrendeavtal med avtalstid längre än 1 år samt skriftliga skötselavtal har i genomsnitt störst hektar per avtal, 25 respektive 28 hektar. Genomsnittet för skriftliga arrendeavtal, 1 år eller kortare är 19 hektar medan det för muntliga ”arrendeavtal” i genomsnitt är 7 hektar per avtal.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas. Beskrivning av upplåtelseformerna finns i avsnitt Kort om statistiken.

Avtalen kan delas in i tre grupper:

• Skriftliga arrendeavtal som inkluderar avtal med avtalstid 1 år eller kortare och avtal längre än 1 år.
• Muntliga ”arrendeavtal” som endast är de som är muntliga ”arrendeavtalen”.
• Övriga avtal som inkluderar skriftliga och muntliga skötselavtal samt avtal med annan överenskommelse.

Störst andel av den arrenderade marken finns på jordbruksföretag som har både skriftliga arrendeavtal och muntliga ”arrendeavtal”. Totalt är det 622 300 hektar och 48 600 avtal. Det motsvarar 44 % av den arrenderade marken och 52 % av avtalen.

Ungefär 37 % av den arrenderade marken finns på jordbruksföretag som endast har skriftliga arrendeavtal. Det motsvarar ungefär 18 % av samtliga avtal. Det kan jämföras med jordbruksföretag som enbart har muntliga ”arrendeavtal”. De brukar 8 % av den arrenderade arealen och har knappt 20 % av avtalen. Resterande del av den arrenderade arealen och av avtalen finns främst på företag som har skriftliga arrendeavtal och övriga avtal samt de som har avtal inom alla tre avtalsgrupper.

Jämförelse med 2012

I tablå C görs jämförelse mellan resultat för 2024 med resultat som redovisats i utredningen Jordbruks- och bostadsarrende – några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32). Resultaten i utredning avser hur det såg ut i jordbruket i juli 2012. Enligt resultaten för 2012 var det cirka 3,1 miljoner hektar totalt som brukades och omkring 1,4 miljoner hektar jordbruksmark som arrenderades. Jämfört med 2012 har det därmed inte skett några större skillnader i antal hektar som arrenderas.

Enligt utredningen fanns det cirka 90 000 arrendeavtal 2012. Ungefär 50 000 av dem var skriftliga arrendeavtal och 30 000 muntliga ”arrendeavtal”. Resterande avtal var skötselavtal eller någon annan typ av överenskommelse. För 2024 svarar muntliga ”arrendeavtal” för störst andel av avtalen, 50 %, medan 58 % av arealen ingår i skriftliga arrendeavtal som är längre än 1 år.

Vid jämförelse av resultaten från 2012 och 2024 har andel muntliga ”arrendeavtal” ökat till 2024 liksom andel areal som ingår i muntliga ”arrendeavtal” medan andel skriftliga arrendeavtal har minskat liksom andel areal som ingår i skriftliga arrendeavtal.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas. År 2012 var skriftliga avtal inte fördelade på längd och alternativet Annan överenskommelse redovisades inte.

Riksområden, sammanslagning av produktionsområden

Riksområden är en indelning av Sverige baserat på odlingsförutsättningar. Det finns tre riksområden; Södra och mellersta Sveriges slättbygder (RO1), Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder (RO2) samt Norra Sverige (RO3). De är i sin tur en sammanslagning av totalt åtta produktionsområden. I karta 1 visas riksområdena.

Det riksområde med mest jordbruksmark är Södra och mellersta Sveriges slättbygder där knappt 1,9 miljoner hektar finns, se tablå D. Det vill säga knappt två tredjedelar av all jordbruksmark i Sverige. Arrendepriserna 2024 var högst i den regionen med knappt 3 000 kronor per hektar. Övriga två riksområden svarar för knappt 30 % respektive knappt 10 % av den Sveriges totala jordbruksmark. Där är också arrendepriserna lägre med 1 100 kronor respektive 400 kronor per hektar.

Anm. Eftersom siffrorna är avrundade kan det förekomma att summan av ingående värden inte stämmer med totalt i tablån.

Riksområdet som inkluderar slättbygder (RO1) har i genomsnitt 30 hektar per avtal och över hälften, 52 %, av avtalen är skriftliga arrendeavtal med avtalstid längre än 1 år. Totalt är det 68 % av avtalen som är skriftliga arrendeavtal. De innehåller över 700 000 hektar, vilket motsvarar drygt hälften av all arrenderad areal i Sverige. I tablå E redovisas antal avtal och arrenderad areal fördelat på riksområden och typ av avtal.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas. Eftersom siffrorna är avrundade kan det förekomma att summan av ingående värden inte stämmer med totalt i tablån.

I riksområde 2, skogs- och dalbygder, finns drygt 410 000 hektar arrenderad mark fördelat på 40 400 avtal. Avtalen motsvarar 43 % av samtliga avtal medan arealen motsvarar 29 % av den arrenderade arealen. Även om 53 % procent av avtalen är muntliga ”arrendeavtal” är det mindre än en tredjedel av arealen som ingår i muntliga ”arrendeavtal”. I genomsnitt är det 10 hektar per avtal i skogs- och dalbygderna och 6 hektar per avtal i riksområde 3, norra Sverige. Det är därmed relativt stor skillnad i genomsnittliga antal hektar per avtal beroende på vilken region man tittar på.

I riksområde 3, norra Sverige, ingår 55 % av den arrenderade arealen i muntliga ”arrendeavtal”, se figur B. De muntliga ”arrendeavtalen” dominerar i den här regionen och är 70 % av samtliga avtal, 16 500 stycken. Det är få skötselavtal och relativt små arrenderade arealer som ingår i skötselavtalen.

Anm. Eftersom det finns ytterligare upplåtelseformer blir summan per riksområde inte 100 %.

I figur C redovisas hur stor andel av den arrenderade arealen och andel av avtalen som återfinns i respektive riksområde. I riksområde 1, Södra och mellersta Sveriges slättbygder återfinns 60–70 % av arealen som ingår i både skriftliga arrendeavtal med 1 år eller kortare och skriftliga arrendeavtal längre än 1 år. Det motsvarar 40–45 % av avtalen. Ungefär lika stor andel av de skriftliga arrendeavtalen finns i riksområde 2, vilket motsvarar ungefär 25 % av arealen. Ungefär 40 % av arealen som ingår i muntliga ”arrendeavtal” finns i både riksområde 1 och 2.

NUTS1, sammanslagning av län

Sverige delas in i tre NUTS1-regioner där varje region är sammanslagning av län. Se karta 2. Över hälften av Sveriges jordbruksmark, knappt 1,7 miljoner hektar, finns i NUTS1=SE2, det vill säga södra Sverige, se tablå F. Där finns också över hälften av den arrenderade arealen. Arrendepriset i regionen var 2024, 2 400 kronor per hektar.

I östra Sverige finns knappt 30 % av Sveriges jordbruksmark och i norra Sverige finns 15 %. Norra Sverige baserat på sammanslagning av län ska inte förväxlas med riksområde norra Sverige som är sammanslagning av produktionsområden.

Anm. NUTS=Nomenclature of territorial units for statistics. Eftersom siffrorna är avrundade kan det förekomma att summan av ingående värden inte stämmer med totalt i tablån.

I södra Sverige återfinns flest arrendeavtal och störst arrenderad areal. Södra Sverige inkluderar bland annat Skåne och Västra Götalands län som är de två län med störst jordbruksmarkareal i Sverige. I södra Sverige är det i genomsnitt 16 hektar per avtal. Ungefär 54 % av avtalen är skriftliga arrendeavtal och de innehåller 73 % av den arrenderade arealen. De muntliga ”arrendeavtalen” svarar för 44 % av avtalen och 24 % av den arrenderade arealen. Se tablå G.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas.

I SE1, östra Sverige, är andelen skriftliga arrendeavtal större än i södra Sverige. De skriftliga arrendeavtalen motsvarar 62 % av avtalen och täcker 83 % av den arrenderade arealen i regionen. Muntliga ”arrendeavtal” står för 32 % av avtalen och bara 13 % av den arrenderade arealen. Det är i genomsnitt 30 hektar per avtal i östra Sverige vilket nästan är dubbelt så stort jämfört med södra Sverige.

I norra Sverige, SE3, finns ungefär 450 000 hektar jordbruksmark. Det är den region där störst andel av avtalen är muntliga ”arrendeavtal”, 66 %, även om mindre än hälften av den arrenderade arealen ingår i den avtalsformen, 44 %. Skriftliga arrendeavtal, avtalstid längre än 1 år, svarar för 40 % av arealen och 23 % av avtalen. I genomsnitt är det 7 hektar per avtal i norra Sverige.

Inom samtliga tre regioner är det genomsnittliga antalet hektar per avtal större för skriftliga arrendeavtal än för muntliga ”arrendeavtal”. Skriftliga skötselavtal, muntliga skötselavtal och annan överenskommelse svarar för mindre än 6 % av avtalen och mindre än 5 % av den arrenderade arealen i respektive NUTS1-region.

I figur D redovisas hur stor andel av den arrenderade arealen och andel av avtalen som återfinns i respektive NUTS1-region. I region SE2, södra Sverige, finns över 50 % av både de skriftliga arrendeavtalen med avtalstid kortare än 1 år och skriftliga arrendeavtal med avtalstid längre än 1 år. För alla tre redovisningsformer som ingår i figur D återfinns över 50 % av den arrenderade arealen också i södra Sverige. Lägst andel muntliga ”arrendeavtal” och areal som ingår i muntliga ”arrendeavtal” återfinns i SE1, östra Sverige.

Driftsinriktning

Med hjälp av arealer per gröda och antal djur per djurslag för respektive jordbruksföretag kan standardtimmar och driftsinriktning beräknas för respektive jordbruksföretag. Mer information finns under Kort om statistiken.

Växtodlingsföretag och företag med skötsel av lantbruksdjur brukar ungefär 1,2 miljoner hektar jordbruksmark vardera. Totalt motsvarar det 81 % av all mark. Av de resterande arealerna brukar jordbruk som är klassade som blandat jordbruk ungefär 400 000 hektar, 13 %, och resterande brukas av småbruk. I tablå H redovisas totala arealer och arrenderade arealer fördelat på driftsinriktning.

Anm. Eftersom siffrorna är avrundade kan det förekomma att summan av ingående värden inte stämmer med totalt i tablån.

I tablå I redovisas hur många avtal och hur stora arrenderade arealer som ingår i respektive driftsinriktning. Flest avtal har företag med skötsel av lantbruksdjur, 56 900 avtal. Det motsvarar 61 % av avtalen, men arealen, 646 300 hektar, som ingår i dessa avtal motsvarar mindre än 50 % av den arrenderade arealen.

Anm. Eftersom siffrorna är avrundade kan det förekomma att summan av ingående värden inte stämmer med totalt i tablån.

Det finns knappt 22 000 småbruk vilket motsvarar nästan 40 % av alla jordbruksföretag. Dessa företag brukar enbart 2 % av all arrenderad areal.

Det genomsnittliga antalet hektar per avtal skiljer sig mellan driftsinriktningarna, störst areal per avtal har företag med inriktning blandat jordbruk, 26 hektar per avtal. Nästan lika stor areal per avtal, 23 hektar, är det för växtodlingsföretag medan det är betydligt färre hektar per avtal för jordbruksföretag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur, 11 hektar per avtal, respektive småbruk, 5 hektar per avtal.

I figur E nedan redovisas hur stor andel av den arrenderade arealen som ingår i respektive upplåtelseform för de olika driftsinriktningarna. Där är det tydligt att den areal som ingår i muntliga ”arrendeavtal” utgör en mindre andel av arealen som driftsinriktningarna arrenderar, med undantag för småbruk som har relativt stor andel arrenderad areal i muntliga ”arrendeavtal”.

Anm. Eftersom det finns ytterligare upplåtelseformer blir summan per driftsinriktning inte 100 %. Det är för stor osäkerhet i resultaten för att redovisa skriftliga arrendeavtal, avtalstid längre än 1 år och avtalstid 1 år eller kortare för småbruk.

I figur F redovisas i stället andel av avtalen som ingår i de tre vanligaste upplåtelseformerna. Till skillnad mot den arrenderade arealen är andelen muntliga ”arrendeavtal” störst för driftsinriktningen skötsel av lantbruksdjur och nästan lika vanligt som skriftliga arrendeavtal, längre än 1 år, för driftsinriktning växtodling. För småbruken är det 70 % av avtalen som är muntliga ”arrendeavtal”.

Anm. Eftersom det finns ytterligare upplåtelseformer blir summan per driftsinriktning inte 100 %. Det är för stor osäkerhet i resultaten för att redovisa skriftliga arrendeavtal, avtalstid längre än 1 år för småbruk.

Storleksindelning, jordbruksmark

Jordbruksföretagen har delats upp i storleksgrupper baserat på hur stor total areal jordbruksmark de brukat under 2024, både ägd och arrenderad mark. Tablå J ger en överblick av storleksstrukturen. Det är flest företag knappt 21 000 i både storleksgrupp upp till 10 hektar och storleksgrupp 10–50 hektar. De storleksgrupperna brukar gemensamt 20 % av jordbruksmarken och 8 % av den arrenderade arealen. Mest jordbruksmark liksom mest arrenderad jordbruksmark finns hos företag som brukar 50–200 hektar jordbruksmark.

Anm. I storleken -10 hektar ingår företag som inte har jordbruksmark samt företag som inte arrenderar mark. Eftersom siffrorna är avrundade kan det förekomma att summan av ingående värden inte stämmer med totalt i tablån.

Störst arrenderad areal och flest avtal har jordbruksföretag som brukar 50–200 hektar jordbruksmark. Totalt arrenderar de 480 600 hektar vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den arrenderade arealen. Storleksgrupperna 200–400 hektar och över 400 hektar arrenderar nästan lika stora arealer, 407 200 hektar respektive 418 000 hektar. Detta redovisas i tablå K.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas.

Företag som brukar större arealer har i större utsträckning skriftliga arrendeavtal och där övervägande delen är avtal längre än 1 år. De största företagen, de som brukar över 400 hektar jordbruksmark, har 85 % av sin arrenderade areal i skriftliga arrendeavtal. För företag med mindre än 50 hektar jordbruksmark är det mindre än hälften av den arrenderade arealen som ingår i skriftliga arrendeavtal.

Företag som arrenderar mark har i genomsnitt 63 % arrenderad areal och äger resterande själva. Andelen arrenderad areal skiljer sig beroende på hur stora arealer jordbruksföretagen totalt brukar. Företag med mindre än 50 hektar jordbruksmark arrenderar i genomsnitt hälften av sin brukade mark, medan företag med över 400 hektar arrenderar tre fjärdedelar av marken. Detta redovisas i figur G.

Storleksindelning, arrenderad jordbruksmark

Jordbruksföretagen har även delats in i storleksgrupper baserat på hur stora arrenderade arealer de har, oberoende av om de brukar mycket eller lite mark totalt.

Av jordbruksföretag som arrenderar mark finns mest jordbruksmark hos de som arrenderar 50–200 hektar, 934 500 hektar. Det motsvarar ungefär en tredjedel av all jordbruksmark.

Störst arrenderad areal, 624 600 hektar, arrenderas av jordbruksföretag med mer än 200 hektar arrenderad mark. Totalt är det 84 % av den arrenderade arealen för dessa företag som ingår i skriftliga arrendeavtal. Det motsvarar 524 500 hektar. Mest areal ingår i skriftliga arrendeavtal som är längre än 1 år, 68 %.

Jordbruksföretag med 50–200 hektar arrenderad mark arrenderar totalt 571 600 hektar, 70 % av den arealen ingår i skriftliga arrendeavtal. Jordbruksföretag med mindre arrenderade arealer, upp till 10 hektar respektive 10–50 hektar har 38 % respektive 52 % av sin arrenderade areal i skriftliga arrendeavtal. Informationen finns i tablå L.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas.

I tablå M redovisas antal avtal för företagen i respektive storleksgrupp. Jordbruk med 50–200 hektar arrenderad jordbruksmark har flest arrendeavtal, totalt 37 700 avtal varav 20 200 avtal, 54 %, skriftliga arrendeavtal. Även gruppen som har över 200 hektar arrenderad jordbruksmark har över 50 % skriftliga arrendeavtal, totalt 11 300 av 16 900 avtal. För grupperna upp till 10 hektar och 10–50 hektar arrenderad jordbruksmark är det i stället 68 % respektive 64 % av avtalen som är muntliga ”arrendeavtal”. Det motsvarar 7 000 respektive 17 900 avtal.

Anm. Prickade värden har medelfel som är större än 35 % och kan därför inte redovisas.

Tabeller

• Upplåtelseformer fördelat på olika indelningar 2024 Excel, 535.6 kB.

Kartor

• Karta 1, Riksområden

• Karta 2, NUTS1

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tagits fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten ”Statistikens framställning” och ”Kvalitetsdeklaration” under avsnittet Metod och kvalitet.

Detta omfattar statistiken

Statistiken avser att spegla hur stor andel av den arrenderade arealen som ingår i olika typer av upplåtelseformer samt hur stor andel av avtalen som ingår i respektive upplåtelseform. Beräkningsunderlaget i undersökningen bygger på ett urval om 1 800 företag. Urvalet till undersökningen är samma som till arrendeprisundersökningen för 2023–2024 och gjordes bland de 22 679 jordbruksföretag som svarade i Strukturundersökningen 2023 att de arrenderade åkermark och/ eller betesmark och som ingick i Lantbruksregistret (LBR) 2023. Företag som har imputerade värden för arrenderad jordbruksmark i LBR 2023 ingår inte i urvalet. I tablå A ingår även imputerade uppgifter om arrenderad jordbruksmark.

Definitioner och förklaringar

Upplåtelseformer

För uppskattning av antal avtal och arrenderad areal 2024 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda jordbruksföretag som arrenderar åker- och/eller betesmark. Frågorna har inkluderats i undersökningen om arrendepriser för 2023 och 2024. Dessa jordbruksföretag har erhållit en enkät där de förutom att svara på frågor om arrendepriser även ombetts att svara på hur stora arealer de brukar totalt och hur stora arrenderade arealer de brukar samt fördela sina arrendeavtal och den arrenderade arealen för 2024 på sex olika upplåtelseformer:

• Skriftligt arrendeavtal, avtalstid 1 år eller kortare
• Skriftligt arrendeavtal, längre än 1 år
• Muntligt ”arrendeavtal”
• Skriftligt skötselavtal
• Muntligt skötselavtal
• Annan överenskommelse

Det finns regler om besittningsskydd som styrs av hur långt ett skriftligt arrendeavtal är. Därför är skriftliga arrendeavtal uppdelade på två varianter i undersökningen, 1 år eller kortare respektive längre än 1 år.

Muntligt ”arrendeavtal” är inte ett arrendeavtal i formell mening. I den här rapporten skrivs därmed alltid muntligt ”arrendeavtal” med citationstecken.

Med skötselavtal menas avtal där uppdragsgivaren, jordägaren, ansvarar för brukandet med de förpliktelser och risker som detta medför.
Uppdragsgivaren uppbär också avkastningen. Uppdragstagaren, det vill säga lantbrukaren som sköter marken, utför i princip enbart ett uppdrag mot ersättning.

Annan överenskommelse är upplåtelseform som inte kan klassas in i någon av de fem andra varianterna. Annan överenskommelse kan vara att man tar gräs, medan ägaren sköter marken.

Medelfel och konfidensintervall

För resultaten har vi tagit fram medelfel, vilket är ett mått på hur osäkert värdet som presenteras är. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. I avsnitt Tabeller finns en excelfil med samtliga resultat inklusive medelfel. Till exempel är det totalt 92 998 arrendeavtal enligt undersökningen och medelfelet är 3,3 %. Detta skall tolkas som att konfidensintervallet
92 998 ± 1,96*0,033*92 998 = 92 998 ± 6 015 = [86 983, 99 013] med 95 % sannolikhet täcker det verkliga antalet arrendeavtal.

I figur H redovisas antal avtal inklusive konfidensintervall samt arrenderad areal inklusive konfidensintervall för de tre vanligaste upplåtelseformerna.

Anm. Svarta streck i figuren visar konfidensintervallen. Med 95 % säkerhet kan vi säga att antal avtal respektive arrenderad areal ligger inom konfidensintervallet. Det är olika skalor i diagrammet.

Höga medelfel medför en stor osäkerhet. Då det beräknade relativa medelfelet överstiger 35 %, har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar (..).

Lantbruksregistret (LBR)

Lantbruksregistret (LBR) är ett register skapat för statistik. Informationen i LBR kommer från register och undersökningar, till exempel strukturundersökningar. För att ingå i Lantbruksregistret (LBR) ska företaget uppfylla minst ett av följande kriterier:

• bruka mer än 2,0 ha åkermark, eller
• bruka minst 5,0 ha jordbruksmark (åkermark + betesmark), eller
• bedriva yrkesmässig trädgårdsodling om minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal eller 200 kvadratmeter växthusyta, eller
• inneha djurbesättningar på – minst 10 nötkreatur eller 10 suggor eller 50 grisar eller 20 får och lamm eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).

Driftsinriktning

Med hjälp av arealer per gröda och antal djur per djurslag för respektive jordbruksföretag kan standardtimmar och driftsinriktning beräknas för respektive jordbruksföretag.

Standardtimmar är den tid som det beräknas ta för jordbruksföretaget att under ett år sköta odlingen och djuren som finns på jordbruket. Baserat på hur mycket tid som det beräknas ta för växtodling respektive djurhållning klassas företaget in i någon av de fyra övergripande indelningarna; växtodling, skötsel av lantbruksdjur, blandat jordbruk och småbruk. Om jordbruket beräknas behöva mer än 400 standardtimmar på ett år hamnar det i någon av de tre förstnämnda grupperna. Vilken grupp det klassas in i beror på hur stor andel av standardtimmarna som behövs till växtodling respektive djur.

• Växtodlingsföretag: jordbruksföretag som beräknas behöva mer än 400 standardtimmar och där över två tredjedelar av tiden beräknas användas till växtodling.
• Företag med skötsel av lantbruksdjur: jordbruksföretag som beräknas behöva mer än 400 standardtimmar och där över två tredjedelar av tiden beräknas användas till skötsel av lantbruksdjur.
• Företagen med blandat jordbruk: jordbruksföretag som beräknas behöva mer än 400 standardtimmar, 1/3–2/3 av tiden beräknas användas till växtodling och 1/3–2/3 beräknas användas till skötsel av lantbruksdjur.
• Småbruk: jordbruksföretag som beräknas behöva mindre än 400 standardtimmar på ett år ingår i gruppen småbruk.
  

Så görs statistiken

Arrendeprisundersökningen, som frågorna om upplåtelseform har ingått i, genomförs vartannat år som en enkätundersökning. I arrendeprisundersökningen för 2023 och 2024 var första gången som extra frågor om upplåtelseform inkluderades.

Valet av urvalsmetod bygger på erfarenheter från tidigare års arrendeprisundersökningar. Ingen hänsyn har tagits till att urvalet också gäller för frågor om upplåtelseform. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens totalt arrenderade jordbruksmark samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och åtta regioner (så kallade produktionsområden) har använts. Totalt har därmed 32 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa stratum har bestämts med så kallad optimal allokering med avseende på arrenderad jordbruksmarksareal.

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerheten i resultaten utgörs av både slumpmässig osäkerhet, mätningsfel, bearbetningsfel och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat för både arrenderad areal och antal avtal.

Den största källan för systematiska fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar jordbruksmark. Läs mer om osäkerhetskällorna i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration” under stycket Metod och kvalitet.

Det har kommit in svar från cirka 84 %, vilket motsvarar 1 520 stycken. Ungefär 19 procentenheter har uppgett att de av olika anledningar inte ville delta i denna frivilliga undersökning. Dessutom var det ett antal som inte fyllt i fullständiga uppgifter. När dessa tagits bort var undersökningens svarsfrekvens ungefär 53 %.

Bra att veta

Statistiken i rapporten är hämtad från tre olika källor. Jämförelser av statistiken ska därför göras med viss försiktighet.

Strukturundersökningar

Det har under lång tid gjorts undersökningar om strukturen i jordbruket. Dessa undersökningar benämns strukturundersökningar och skickas till samtliga jordbruksföretag. Undersökningarna inkluderar frågor om hur stora arealer de brukar totalt, hur stora arealer de arrenderar, antal djur de har per djurslag med mera. Undersökningarna genomförs numera tre gånger under en tioårsperiod, senast var 2023.

Statistiken om Översikt, arrenderad mark som inkluderar flera år, 2010–2023, baseras på strukturundersökningar. Totalt var det 56 171 jordbruksföretag år 2023, 25 138 av dem arrenderade jordbruksmark.

Undersökning om upplåtelseformer 2024

Statistiken om upplåtelseformer för 2024 baseras på en frivillig urvalsundersökning till 1 800 jordbrukare. Undersökningen är i grunden en undersökning om arrendepriser och där den senaste undersökningen för 2023–2024 kompletterades med frågor om upplåtelseform för 2024. De 1 800 jordbruksföretagen är ett urval från de som i strukturundersökningen för 2023 svarat att de arrenderar jordbruksmark. Resultaten baseras på ungefär 960 svar. Svarsfrekvensen var därmed över 50 %. Detta innebär att det finns en viss osäkerhet i resultaten. Osäkerheten redovisas med hjälp av medelfel. Höga medelfel visar på större osäkerhet. I excelfilen som innehåller tabeller med mer detaljerad information redovisas resultat inklusive medelfel.

Undersökning om sidoarrenden 2012

I rapporten hänvisas också till statistik för 2012 som baseras på en urvalsundersökning om arrenden. Den undersökningen genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Tomträtts- och arrendeutredningen. Resultat från den undersökningen är hämtat från SOU 2014:32 (Statens offentliga utredningar, Jordbruks- och bostadsarrenden – några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd).

Enligt information i rapporten om undersökningen skickades undersökningen till 3 500 arrendatorer och jordägare i februari 2013. Undersökningen avsåg förhållandena den 1 juli 2012. Svarsfrekvensen var cirka 40 %. Ungefär hälften av de svarande uppgav att de varken hade jordbruksmark som var upplåten av dem till annan jordbrukare eller till dem från annan för brukande den 1 juli 2012. I utredningens rapport redovisas ingen osäkerhet för resultaten, men det står att viss försiktighet måste iakttas vid analysen av resultaten.

Enligt uppgifter från SCB skickades undersökningen till ungefär 1 400 jordbruksföretag som enligt Lantbruksregistret 2010 arrenderad jordbruksmark. Lantbruksregistret baseras på strukturundersökningar, andra undersökningar samt register. Resterande 2 100 som fick undersökningen var fastighetsägare som enligt fastighetstaxeringsregistret 2012 ägde jordbruksmark.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 127.3 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 781.2 kB.