Ungefär tre femtedelar av landets kor fanns i mjölkföretagen, medan de övriga var dikor i köttföretag med moderdjur, hållna för produktion av kalvar. Fördelningen av totalt antal djur var ganska lika mellan mjölk- och dikoföretagen, drygt 48 % respektive 45 %. Drygt 7 % av den totala mängden djur återfanns i köttföretag med specialiserad nötköttsuppfödning. Fördelningen av antalet djur i de olika produktionsinriktningarna illustreras i Figur 1.2.

I en jämförelse med år 2021 syns det att fördelningen av den totala mängden djur i mjölk- och köttföretag totalt är nästintill oförändrad. Vid djurräkningen 2021 fanns 47 % av nötkreaturen i ett företag med mjölkproduktion och 53 % i ett köttföretag. År 2024 var siffrorna ungefär desamma. Bland köttföretagen har andelen djur i företag med specialiserad nötköttsuppfödning gått från att vara 8,1 % år 2021 till knappt 7,5 % år 2024 medan dikoföretagens andel stod för cirka 45 % av totalt antal djur både år 2021 och år 2024.

I mjölkföretagen utgjorde kvigor över 2 år, kvigor 1–2 år och kvigkalvar tillsammans drygt tre fjärdedelar av alla ungdjur, medan fördelningen mellan könen bland ungdjuren i dikoföretagen var ungefär hälften av varje, 49 % kvigor och 51 % tjurar/stutar. Dessa fördelningar är oförändrade jämfört med i juni 2021.

I Tabell 1.1 redovisas antal och andel av de olika kategorierna av nötkreatur i respektive tre företagstyper samt även köttproduktionen totalt.

Alla produktionsinriktningar

Utslaget på alla nötkreatursföretag i landet så är den absolut vanligaste besättningsstorleken mellan 200 och 499 djur. En tredjedel av alla landets nötkreatur år 2024 fanns i ett sådant företag. Nästan tre femtedelar av djuren, drygt 57 %, fanns i företag med fler än 200 djur. År 2021 var den andelen 53 %. Störst nedgång har skett i företag med 150–199 djur, här räknades 21 000 färre nötkreatur 2024 jämfört med 2021. Figur 1.3 illustrerar antal djur av olika kategorier per besättningsstorlek år 2024, utslaget på samtliga nötkreatursföretag i landet.

Drygt en fjärdedel, 27 %, av de drygt 1 100 företagen med nötkreatur som försvunnit sedan år 2021 hade färre än 25 nötkreatur. Antalet företag med fler än 200 nötkreatur hade istället ökat med 1,1 % sedan år 2021.

I Tabell 1.2 redovisas antal företag och nötkreatur av olika kategorier för hela riket i juni år 2024.

Medelkoantalet utslaget på alla företag med mjölkkor och dikor tillsammans var 40,6 i juni 2024. År 2021 var samma mått 39,6 kor i genomsnitt. Medelkoantalet för alla företag med kor i landet har alltså ökat med nästan 3 % på 3,5 år. I Tabell 1.3 redovisas medelkoantalet uppdelat på företag med mjölkkor respektive dikor efter besättningsstorlek (totalt antal nötkreatur), värdena illustreras i Figur 1.4.

Det sker en stor omflyttning i näringen av främst tjurkalvar men även av kvigor från mjölkföretag till köttföretag. Detta syns i statistiken som att drygt 11 % av alla ungdjur i landet (kvigor, tjurar, stutar) återfanns i ett köttföretag utan moderdjur, och att drygt tre fjärdedelar, 76 %, av dem var av hankön. Det visar sig också som en övervägande andel handjur, samt en stor andel kvigor i relation till antal moderdjur i större dikoföretag. Dessa förhållanden behandlas närmare i kapitlen för respektive produktionsinriktning.

Mjölkproduktion

Av den nedgång i totala mängden företag som speglas inledningsvis, så är det bland mjölkföretagen som den största förändringen skett. Drygt 13 % av företagen med mjölkproduktion har försvunnit på tre år. I juni 2024 fanns det 2 562 företag som bedrev mjölkproduktion. I Tabell 1.4 redovisas besättningarnas sammansättning efter besättningsstorlek. Tabell 1.5 visar jämförelser mellan år 2021 och år 2024 för mjölkföretag och djur i mjölkföretag.

De små och mindre mjölkföretagen minskat i antal, de minsta företagen så mycket som med 20–35 %. I de två största segmenten har det skett en tillväxt i antal, 19 % (500–999 djur) respektive 4 % (över 1 000 djur), vilket ju också speglas i det totala antalet djur som förekommer här.

Störst antal mjölkföretag, 921 stycken, fanns i intervallet 200–499 djur, 36 % av företagen låg i det storlekssegmentet år 2024. Även år 2021 fann man det största antalet mjölkföretag i segmentet 200–499 djur och storlekssegmentet stod då för 32 %.

Utvecklingen visar att ett allt större andel av djuren i mjölkföretag återfinns i företag med stort djurantal. Mer än en fjärdedel, 77 %, fanns i mjölkföretag med fler än 200 djur, en ökning jämfört med 2021 då motsvarande siffra var 72 %. Flest djur fanns i mjölkföretag inom intervallet 200–299; 281 600 nötkreatur eller 42 %. Lika stor andel återfanns i storlekssegmentet 2021, men då var det något fler djur till antalet; 288 000 nötkreatur. De största förändringarna har alltså skett i segmenten med 500–999 och med fler än 1 000 djur. I mjölkföretag med fler än 1 000 djur har medelföretaget ökat från 1 680 nötkreatur till 1 820 stycken. Totala antalet djur som befinner sig i ett så stort mjölkföretag har vuxit med 13 %. Figur 1.5 illustrerar antal djur av olika kategorier per besättningsstorlek år 2024.

Utslaget på samtliga mjölkföretag har medelkoantalet ökat från 102 till 113 mjölkkor per mjölkföretag mellan åren 2021 och 2024. Det är ett stort hopp i medelkoantalet mellan de två största segmenten; i genomsnitt fanns det 279 kor i företag med 500–999 djur (230 företag) respektive 739 kor (48 företag) i företag med fler än 1 000 djur. Medelkoantalet i det frekventaste segmentet 200–499 djur var på 132 mjölkkor.

Sammansättningen av olika kategorier nötkreatur i mjölkföretagen i juni 2024 såg i stort sett likadana ut från besättningsstorleken 25–49 djur och uppåt; runt 41–48 % mjölkkor, 40–44 % kvigor och 12–15 % tjurar och stutar. I de mindre mjölkföretagen var andelen mjölkkor större i relation till totalantalet nötkreatur. Förhållandet illustreras av Figur 1.6.

Köttproduktion totalt

Figur 1.7 visar antal nötkreatur och besättningssammansättning efter besättningsstorlek totalt för företag som bedriver köttproduktion, det vill säga köttföretag både med och utan moderdjur. De båda produktionsinriktningarna beskrivs närmare var för sig i kapitlen som följer.

Andelen handjur av totalt antal handjur i landet som befann sig på ett köttföretag var något mindre, 77,0 %, år 2024 än motsvarande siffra år 2021 då andelen var 77,8 %. I reella tal betyder det en liten kapacitetsminskning i antal handjursplatser på köttföretagen med drygt 2 500 djur.

I Tabell 1.6 redovisas företag med köttproduktion, med och utan moderdjur sammanslaget, samt nötkreatur på dessa i juni 2024 efter besättningsstorlek.

Köttföretag med moderdjur

Cirka 490 dikoföretag har försvunnit mellan åren 2021 och 2024. Det är en nedgång med knappt 5 %. Precis som för mjölkföretagen så är det de mindre enheterna som har blivit färre. År 2024 var, precis som år 2021, 75 % av dikoföretagen i storleksordningen upp till 74 nötkreatur. I Tabell 1.7 redovisas besättningssammansättning efter besättningsstorlek. Tabell 1.8 visar jämförelser mellan år 2021 och år 2024 för dikoföretag och djur i dikoföretag.

Skillnaden är stor mellan strukturen för mjölk- och dikoföretag. Fortfarande är dikoföretagen i högre grad än mjölkföretagen små och medelstora.

Förändringen mot riktigt stora företag syns även i statistiken för dikoföretag, men samtidigt finns det även en tillväxt av de minsta företagen. Dikoföretag med 1–9 djur har ökat med knappt 2,8 %. Däremot har dikoföretagen med 150–199 djur blivit knappt 8,5 % färre än år 2021. I procent var ökningen störst i segmentet med flest djur per företag, 26,7 % (fler än 1 000 nötkreatur).

Den vanligaste besättningsstorleken bland dikoföretagen var ändå 10–24 djur, samma förhållande som gällde år 2021. I juni 2024 fanns det 2 164 sådana dikoföretag i landet, vilket betyder nästan 23 % av det totala antalet dikoföretag, vilket var 9 487 stycken.

Precis som i mjölkföretagen så återfanns det andelsmässigt flest nötkreatur i dikoföretagen med 200–499 djur. För dikoföretagen återfanns 38 % av det totala antalet djur i de tre övre segmenten, att jämföra med 77 % för mjölkföretagen. Precis som det totala antalet djur i mjölkföretagen, så har kvantiteten minskat i dikoföretagen från cirka 649 000 till knappt 632 000 djur, vilket motsvarar knappt 3 %. Den stora förändringen fanns i dikosektorn bland företagen med fler än 1 000 djur. Förändringen av det totala antalet djur som fanns i segmentet över 1 000 är 34,5 %. Medelföretaget i detta segment har gått från 1 490 till 1 580 nötkreatur mellan de tre åren.

Dikobesättningarnas sammansättning framgår av Figur 1.8. Det fanns ett tydligt mönster på skillnader mellan de olika storlekssegmenten som framgår av Tabell 1.8. Statistiken visar att andelen moderdjur är hög, mellan 37 och 50 % i de små besättningarna, men blir lägre ju större djurantalet är i företaget. Endast 14 % av djuren i segmentet >1 000 djur var moderdjur och för företagen med 500–999 nötkreatur var andelen 20 %. Andelen kvigor ligger ganska lika mellan 26 % och 36 % medan siffrorna för handjuren är de omvända i relation till moderdjuren. Sambanden illustreras i Figur 1.9.

I det storlekssegment, 200–499 nötkreatur, där flest djur återfanns av det totala antalet var medelkoantalet 82 dikor, medan det i den vanligaste besättningsstorleken 10–24 nötkreatur var 7 dikor. Genomsnittet för alla dikoföretag var 21 kor.

År 2021 fanns det 238 dikor per företag med fler än 1 000 djur, motsvarande siffra för år 2024 visar på ett lägre antal; 223 dikor. Eftersom det rör sig om ett förhållandevis litet antal företag av denna storlek, 19 stycken, blir varje enhet som faller ifrån eller kommer till betydelsefull vid beräkningarna. Några av dikoföretagen i detta segment har enstaka eller mycket få kor registrerade och skulle kanske i realiteten klassas in som specialiserade ungnötsuppfödare. Definitionen av ett dikoföretag gör emellertid att det räcker med en diko, för att företaget skall klassas som ett dikoföretag.

Köttföretag utan moderdjur

Antalet djur totalt i företag med specialiserad nötköttsproduktion minskade med 11 % mellan år 2021 och 2024, från 118 000 till 105 000 djur.

Vad gäller utvecklingen av besättningsstorleken hos köttproducerande företag utan moderdjur blir de mindre företagen färre samtidigt som några mellanstora kommer till. I Tabell 1.9 och Figur 1.10 redovisas besättningssammansättning efter besättningsstorlek för år 2024. Tabell 1.10 visar jämförelser mellan år 2021 och år 2024.

Förändringarna i strukturen är tydlig. År 2024 fanns det 2 042 specialiserade nötköttsföretag. Av den dryga tiondel som avvecklats sedan 2021, 256 stycken, så var 195 av dem företag med färre än 50 djur i företaget. Företagen med 150–199 djur har minskat med nästan 30 % sedan 2021. Segmentet 200–499 djur har samtidigt minskat med knappt 3,8 %. Trots decimeringen av de allra minsta företagen, befann sig dock fortfarande drygt tre fjärdedelar av alla kvarvarande företag år 2024 i storleksordningen under 50 djur.

I de två övre segmenten sker knappt någon förändring av antal företag. Företag med 500–999 djur har gått från 27 stycken år 2021 till 25 stycken år 2024, en minskning med 7,4 %. I dessa företag återfanns knappt 15 % av det totala antalet djur i produktionsinriktningen, precis som år 2021. I gruppen med fler än 1 000 djur var antalet företag 4 stycken år 2024, vilket det var även år 2021. Det genomsnittliga antalet djur i dessa företag har minskat från 1 520 år 2021 till 1 460 år 2024 och det återfinns något färre djur totalt i segmentet.

Precis som år 2021 så återfanns i juni 2024 andelsmässigt flest djur i företag med mellan 200 och 499 djur, 29 %.

Fördelningen mellan kvigor och handjur totalt i den här typen av företag, har gått från 21 % kvigor och 79 % tjurar/stutar år 2021 till 23,5 % kvigor och 76,5 % tjurar/stutar år 2024.

I företag med färre än 25 djur var mer än hälften av djurantalet hondjur. Andelen hondjur i företag inom storleksgruppen 200–499 var knappt 13 % hondjur, och inom storleksgruppen 500–999 djur var andelen hondjur knappt 8 %. I företagen med fler än 1 000 djur var cirka 9 % hondjur år 2024. Förhållandet mellan han- och hondjur vid olika storlek på företaget illustreras i Figur 1.11. Samtidigt kan där avläsas hur stor del av kvigorna respektive tjurarna/stutarna som hade en ålder över två år i de olika besättningsstorlekarna. Ju större företag, desto mindre andel djur över 2 års ålder, ett förhållande som gäller både hon- och handjur.

För tjurar och stutar visar statistiken att runt 20–30 % av handjuren i de mindre företagen var äldre än två år, medan så lite som 2–3 % i de större. Mönstret bryts i gruppen 100–149 djur där andelen handjur över två år är närmare 11 %. Även för företagen med fler än 1 000 djur bryts mönstret där 3,4 % av handjuren var så gamla. Uppgifterna i Nötkreatursregistret innehåller ingen information om ifall handjuren föds upp som tjurar eller stutar, vilket annars skulle ha kunnat förklara statistiken ytterligare.

Ursprung för nötkreatur som vidareuppföds i köttföretag utan moderdjur

Av de drygt 105 400 nötkreatur som fanns i företag med specialiserad nötköttsproduktion så var nästan tre fjärdedelar (73,3 %) födda i ett mjölkföretag och drygt en fjärdedel, 26,7 %, i ett dikoföretag. Av kvigorna så var knappt 49 % födda i ett mjölkföretag medan motsvarande siffra för handjuren var nästan 81 %.

Av totalt antal djur så utgjorde kvigorna födda i mjölkföretag 11,5 % och kvigor födda i dikoföretag 12,0 %. Majoriteten, nästan 62 %, var handjur födda i mjölkföretag, medan 14,7 % var handjur födda i ett dikoföretag.

Figur 1.12 visar fördelningen av det totala antalet djur i varje storlekssegment. Antalet fördelas på hon- och handjur födda i ett mjölk- respektive i ett dikoföretag. De mönster som tydligast avläses är att andelen av handjur födda i mjölkföretag ökar ju fler nötkreatur totalt som finns i företagen, från 21,4 % i segmentet 1–9 nötkreatur till 77,1 % i segmentet 500–999 nötkreatur. I segmentet med flest nötkreatur, över 1 000, bryts dock mönstret och andelen handjur födda i mjölkföretag är lägre i dessa företag än motsvarande andel i företag inom segmentet 150–199 nötkreatur. För handjuren födda i dikoföretag pendlar andelen mellan 11,3 % och 23 % i segmenten.

I Tabell 1.12 redovisas antal nötkreatur i köttföretag utan moderdjur i juni 2024, efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

I Tabell 1.13 redovisas antal nötkreatur i köttföretag utan moderdjur i juni 2024, efter kön uppdelat på åldrarna; kalv, 1–2 år och över 2 år, samt födelsebesättningens produktionsinriktning.

DEL 2 — KALVAR FÖDDA ÅR 2021

Statistiken för populationen 2021 sträcker sig från vecka ett år 2021 och 4 år framåt i tiden. För de händelser som redovisas till och med uttagsdatum 25 april 2025, till exempel kalvningar, avlivade/självdöda och slaktade, betyder det att uppgifterna gäller för när de senast födda djuren är 173 veckor och de tidigast födda på året är 225 veckor.

Jämförelser — Statistiken för kalvarna födda år 2021 jämförs med uppgifterna för populationen född 2017, vilken finns presenterad i motsvarande rapport från 2022. För populationen 2017 följdes kalvarnas livshändelser 10 veckor längre än vad som är fallet med populationen 2021 i föreliggande rapport. Det gör att en del statistik inte är direkt jämförbar, eftersom händelser i populationen 2017 som inträffat efter att samma tidsspann som användes för populationen 2021 passerat, påverkar siffrorna.

I rapportens del 2 behandlas endast två typer av företag:

• Företag med mjölkproduktion. Dessa benämns mjölkföretag. Korna i dessa företag benämns mjölkkor.
• Företag med köttproduktion. Detta är köttföretag med moderdjur. Dessa benämns dikoföretag alternativt köttföretag. Korna i dessa företag benämns dikor.
  

Ytterligare definitioner finns i "Fakta om statistiken".

Levande födda kalvar

År 2021 registrerades totalt cirka 491 300 levande födda kalvar i Nötkreatursregistret. Av dessa var 50,9 % kvigor och 49,1 % tjurar. Fördelningen mellan kalvar som föddes i ett företag som bedrev mjölk- respektive köttproduktion var 59,2 % respektive 40,8 %.

I en jämförelse med populationen född år 2017 har totala antalet födda kalvar minskat med 3 %. I företag med mjölkproduktion har antalet födda kalvar minskat med 5,1 % samtidigt som kalvarna födda i företag med köttproduktion har ökat med 0,1 %. I antal kalvar betyder det 15 600 färre födda i företagen med mjölkkor och knappt 300 fler födda i företagen med dikor.

Antal födda kalvar per vecka år 2021 i vardera produktionsinriktningen och uppdelat på kön redovisas i Tabell 2.1.

Generellt finns en stor skillnad avseende kalvningsmönster i mjölk- och dikoföretag. Detta illustreras i Figur 2.1. I mjölkföretagen sker kalvningarna i stort sett jämnt fördelade över året, med en lite högre frekvens sensommar—höst—vinter. I företag med dikor är det vanligast med kalvning på våren. År 2021 föddes nästan 50 % av alla kalvar i dikoföretagen under veckorna 8–17. Motsvarande andel för kalvar födda i ett mjölkföretag under samma period var drygt 18 %. Under den mest intensiva kalvningsperioden i dikoföretagen, veckorna 9–13, föddes det cirka 11 000–12 000 kalvar varje vecka.

I mjölkföretagen varierade antalet kalvningar mellan cirka 4 300 och 6 200 per vecka. Med båda produktionsinriktningarna inräknade föddes det under fem veckor i mars månad totalt mellan cirka 15 000 och 18 000 kalvar per vecka, medan det under det andra halvåret föddes totalt mellan cirka 6 400 och 8 600 per vecka.

Figur 2.2 visar en jämförelse av frekvensen kalvningar per kalendervecka mellan populationerna 2017 och 2021. Nedgången av antal födda kalvar i mjölkföretagen avspeglar sig i färre kalvningar under stora delar av året, främst från sensommaren och fram till slutet av året. För dikoföretagen är det tydligt att trenden gått mot kalvningar tidigare under året. Tidiga kalvningar på säsongen kan vara positivt då dikalvarna i högre grad utvecklat gräsätandet och kan nyttja betesperioden effektivt för tillväxt.

En liten blick på utvecklingen av antal levande födda kalvar även år 2018 och 2019

År 2022 föddes totalt 493 200 kalvar vilket var en ökning med 0,4 % jämfört med år 2021.

• Drygt 4 000 fler kalvar föddes i företagen med dikor, en ökning med 2,2 %.
• Antalet födda kalvar i mjölkföretagen minskade samtidigt med knappt 2 500 stycken.
  

Mellan åren 2022 och 2023 minskade antalet födda kalvar med 7 300 till 485 900, vilket motsvarar 1,5 %.

• Antalet kalvar födda i dikoföretagen ökade något till 205 700, en ökning med 0,3 %.
• För kalvarna som föddes i mjölkföretagen gick antalet tillbaka. År 2023 föddes endast 280 200 kalvar i mjölkföretag, en minskning med 2,8 % mot året innan.
  

Utvecklingen av totalt antal födda kalvar år 2021 till 2023 redovisas månadsvis i Tabell 2.2.

Utvecklingen illustreras i Figur 2.3. Det lägre antalet födda kalvar år 2021 märktes främst under slutet av somrarna, men även från höstarna fram till slutet av åren. För dikoföretagen är fördelningen av kalvningar per månad lika under 2022 och 2023, med en tendens till högre kalvningar i början av året.

Dödfödda kalvar under år 2017 och 2021

Registrering av dödfödslar till Nötkreatursregistret är inte obligatoriska. Detta ska beaktas vid bedömning av statistik där uppgifter om dödfödslar ingår. Eventuella förändringar i rapporteringsmönster genom åren skulle kunna påverka hur statistiken slår.

Under år 2021 registrerades 20 000 dödfödda kalvar. Av totalt antal kalvningar (med levande och dödfödd kalv) betyder det 4,1 % dödfödslar under året. Motsvarande uppgift i den jämförande populationen födda år 2017 var 4,4 %.

För 2022 är den beräknade siffran 3,9 % och för år 2023 4,1 %.

Representation av raser

Precis som vad gäller för registrering av dödfödslar, skulle en eventuell förändring i rapporteringsmönster genom åren kunna påverka hur statistiken slår vad gäller födda kalvars rastillhörighet. En möjlig slentrianmässig användning av rastillhörigheten ”Korsning/övriga raser” skulle kunna vara orsak till de stora förändringar av rasrepresentation som observeras inom vissa nötkreatursraser i rapporten.

I Tabell 2.3 redovisas samtliga förekommande raser som registrerades i Nötkreatursregistret födda år 2021. I Tablå 2.1 visas antal födda kalvar i mjölk- och köttföretag av de vanligast förekommande raserna i Sverige år 2021 samt fördelningen mellan dem.

Mönstret över vilka raser som förekom i vilken produktionsinriktning speglar i stort sett indelningen av mjölk- och köttraser. Dock så föddes det knappt 13 800 kalvar i mjölkföretag registrerade som renrasiga typiska köttraser. Det betyder 2,3 % av totalt antal födda i populationen. Motsvarande siffra för mjölkraser som föddes i ett dikoföretag var knappt 3 000 kalvar och 0,6 % av totalt födda. Simmental liksom Fleckvieh-rasen finns av både kött- och mjölktyp. Kalvar av dessa raser har därför räknats som typiska för den inriktning de är födda i och ingår inte i ovanstående reservationer. Samma förfaringssätt gäller lantraserna som finns i båda produktionsinriktningarna, totalt 2 750 födda kalvar, där fjällko dominerar stort.

Mjölkraser

De dominerande raserna i Sverige är Svensk låglandsboskap (SLB) och Svensk röd och vit boskap (SRB). Nästan 50 % av alla födda kalvar år 2021 var av SRB eller SLB-ras. Lägg därtill den förmodat ganska stora andelen korsningar med SRB och SLB som föräldradjur.

Av kalvarna födda i ett mjölkföretag år 2021, så registrerades närmare 12 % med raskoden korsning/övriga raser, det motsvarar cirka 34 300 djur och är en minskning i antal djur med knappt 14 % jämfört med årskullen född 2017. Andelen med raskoden korsning/övriga raser 2017 var 16 %.

Köttraser

Fördelningen av raser i dikoföretagen ser helt annorlunda ut. Det finns inte en eller två typiska köttraser som dominerar, utan här är det korsningarna som är vanligast. Nästan tre femtedelar av kalvarna som föddes i ett köttföretag år 2021 registrerades som korsningar. Detta är naturligt då många av landets dikor härstammar från mjölkbesättningar, som första eller senare generationers korsningar mellan mjölk- och köttras.

De etablerade köttraserna stod för det större antal renrasiga köttdjur som föddes i dikoföretag. Hereford var den vanligaste köttraskalven i Sverige år 2021 och utgjorde 14,3 % av individerna födda i köttföretagen 2021. Därefter följde Simmental 7,9 %, Charolais 7,1 %, Aberdeen Angus 4,9 %, Limousin 2,1 % och de långhornade Highland Cattle 0,8 %. Många för Sverige lite nya köttraser har tillkommit genom åren; Blonde d’Aqutaine, Belted Galloway och den nätta rasen Dexter är exempel. Drygt 1 300 kalvar av rasen Blonde d’Aqutaine föddes 2021, medan de två andra raserna höll sig under 1 000 födda kalvar av den totala populationen 2021. Även Wagyu, som hålls för sina goda köttegenskaper, förekom i statistiken med cirka 600 födda kalvar, 72,2 % av dem föddes dock i ett mjölkföretag. Även några renrasiga mjölkraskalvar föddes i dikoföretag, de utgjorde knappt 1,5 %.

Jämförelse med populationen 2017

Den jämförelse med årskullen 2017 som är mest relevant att göra är utvecklingen i totalt antal födda djur per ras. I den tidigare rapporten från 2022 finns 16 olika raser samt korsningar/övriga raser representerade. En sammanställning över dem finns i Tablå 2.2. Raserna skiljer sig något åt från Tablå 2.1 där några nytillkomna raser är tillagda.

Den avgjort största förändringen uppvisar SRB-rasen, 17 000 färre renrasiga SRB-kalvar föddes 2021 än år 2017. Det är en minskning med 20 %. Det föddes även 2 800 färre SLB-kalvar under 2017. Det betyder en tillbakagång med totalt cirka 8 % i antal födda kalvar av landets två helt dominerande mjölkraser. Jerseyn ligger kvar på ungefär samma nivå som 2017 med omkring 2 300 födda kalvar. Brown Swiss är den ras som gjort den största frammarschen, 2017 föddes 312 Brown Swiss-kalvar, år 2021 var antalet 644 stycken.

Kalvar som registrerats i nötkreatursregistret som "Korsning/övriga raser" minskade med 3 % mellan år 2017 och 2021. Minskningen syntes i mjölkföretagen med knappt 13 % färre kalvar som fått denna registrering.

Bland de fem stadiga köttraserna Hereford, Charolais, Aberdeen Angus, Limousin och Simmental har den inbördes storleksordningen förändrats sedan 2017. Flest renrasiga kalvar år 2017 födde Hereford-korna, med Charolais som tvåa och Simmental som trea. Utvecklingen till år 2021 betydde en omkastning, för Charolais med minus 11 % och för Simmental med plus 11 %. Aberdeen Angus och Limousin har ökat i popularitet, plus 20 % respektive 17 %, men även Simmental har blivit vanligare. Totalt föddes det knappt 5 200 fler renrasiga kalvar av de viktigaste köttraserna år 2021 än år 2017.

Av antal födda Highland Cattle-kalvar skedde en minskning med 37 % mellan årskullarna. År 2017 föddes 2 480 kalvar, medan det endast föddes 1 570 kalvar av rasen år 2021.

Av de lantraser som finns representerade så har den svenska kulliga boskapen (SKB) ökat med 2 %, rödkullan har minskat med 1 % och av fjällkon föddes det 1 % fler kalvar år 2021.

Antal kalvar totalt som registrerats i kategorin korsningar/övriga raser hade blivit knappt 4 400 färre i den senare populationen. År 2017 var nästan var tredje kalv en korsning/övrig ras, 31 %, vilket gäller även för årskullen år 2021.

Handel med livdjur

Av alla nötkreatur som föddes år 2021, så hade drygt 52 % sålts från sin födelsebesättning fram till 25 april 2025. Av dessa var det 92 % som sålts vid endast ett tillfälle, 6 % som sålts vid två tillfällen och 1,5 % som sålts vid tre eller fler tillfällen. I antal sålda djur handlar det totalt om 233 500, av vilka knappt 70 % var ett handjur. Handjuren stod därmed för de flesta av de försäljningar som gjorts i populationen, detta trots att handjuren generellt sålts vid färre tillfällen än hondjuren, vilka bytt produktionsplats oftare. Förklaringen ligger i att handjuren i stort sett har slaktats ut när tre år passerat, medan hondjuren i hög grad finns kvar som nya kor i företagen. Hondjurens lägre tillväxttakt gör också att kvigor som föds upp till slakt blir kvar längre i produktionen och blir därmed kanske föremål för handel flera gånger. Hondjuren som rekryterats som moderdjur fortsätter också att byta ägare.

Enligt statistiken stannade nästan hälften, 234 300 stycken, av de födda kalvarna år 2021 i sina födelsebesättningar.

Det totala antalet registrerade händelser i Nötkreatursregistret som rör försäljningar och köp av nötkreatur födda år 2021 uppgick till knappt 510 900. Tabell 2.4 och 2.5 redogör för antal försäljningshändelser uppdelat efter produktionsinriktning vid rapporterande företag. Antalet registrerade försäljningar var några fler än antalet registrerade inköp (detta redogörs för närmare i Fakta om statistiken). Detta har delvis sin förklaring i försäljningar till utlandet, vilka ej motrapporteras som inköp i Nötkreatursregistret. Delvis beror det på felrapporteringar.

Flödet av djur

Av den totala handeln med nötkreatur födda år 2021, registrerade försäljningar och inköp, så svarade företagen med mjölkproduktion för 55 % medan köttföretagen med moderdjur stod för drygt två femtedelar och köttföretagen utan moderdjur för drygt 4 %.

Cirka 254 800 registrerade djurinköp

• Av totalt antal registrerade djurinköp gjordes 47,4 % (drygt 120 800) till företag med köttproduktion med moderdjur varav 68 % av inköpen avsåg handjur (82 500).
• När det gäller inköp av hondjur i köttföretag med moderdjur så utgjorde de 38 300. Det betyder en nästan hälften, 45,4 %, av det totala antalet inköp av hondjur födda 2021, fram till och med 25 april 2025.
• Mer än en tredjedel, 37,6 %, av totalt antal registrerade djurinköp gjordes till köttföretag utan moderdjur, vilket motsvarar 95 900 djurinköp. För köttföretagen utan moderdjur avsåg 79,6 % av djurinköpen handjur (76 400).
• När det gäller inköp av hondjur i köttföretag utan moderdjur så utgjorde de 19 500. Det betyder 23,1 % av det totala antalet inköp av hondjur födda 2021, fram till och med 25 april 2025.
• Nästan 38 000 av de registrerade djurinköpen, 14,9 %, gjordes till företag med mjölkproduktion. Uppdelat på kön handlade det om drygt 26 500 hondjur och 11 500 handjur.

Cirka 256 100 registrerade djurförsäljningar

• Av totalt antal registrerade livdjursförsäljningar gjordes knappt 55 % av företag med mjölkproduktion. Det betyder i faktiska tal närmare 140 600 försäljningar, varav knappt 74 % avsåg handjur (103 900). Av dessa handjursförsäljningar var knappt 40 % försäljningar till köttföretag med moderdjur och drygt 51 % gällde försäljningar till ett köttföretag utan moderdjur.
• Av de registrerade försäljningarna av hondjur från företag med mjölkproduktion (36 600) avsåg 18 100 försäljningar till andra mjölkföretag medan 10 600 försäljningar gick till köttföretag med moderdjur och drygt 7 800 hondjur till företag med köttproduktion utan moderdjur.
• Av de knappt 104 400 livdjursförsäljningar som gjordes av företag med köttproduktion med moderdjur, avsåg drygt 43 700 försäljning av hondjur och 60 700 av handjur. Av hondjursförsäljningarna gällde 61 % (26 800) försäljning till andra köttföretag med moderdjur och 25 % (11 000) till köttföretag utan moderdjur. Av handjursförsäljningarna gick 64 % till andra köttföretag med moderdjur medan 32 % gick till köttföretag utan moderdjur.
• Av de 11 100 livdjursförsäljningar som gjordes av företag med köttproduktion utan moderdjur, avsåg 4 500 försäljning av hondjur och 6 600 av handjur. Av hondjursförsäljningarna avsåg 27 % (1 200) försäljning till köttföretag med moderdjur och 18 % till andra köttföretag utan moderdjur. Av handjursförsäljningarna gick 42 % till köttföretag med moderdjur medan 52 % gick till andra köttföretag utan moderdjur.

Vid vilken ålder sker handeln med nötkreatur?

Tabell 2.6 visar antal försäljningar vid en specifik ålder i månader av nötkreatur födda 2021 uppdelat på kön.

Tabell 2.7 visar antal försäljningar vid visst antal levnadsdagar ackumulerat och som andel i procent av försäljningar av nötkreatur födda år 2021, uppdelat efter kön.

Mönstret för hondjur och handjur skiljer sig åt. Som vi sett är det handjuren och i synnerhet de som är födda i mjölkföretag som står för de största förflyttningsströmmarna. Det som också går att se är att försäljningarna av handjur sker vid lägre ålder än vad som gäller för hondjuren.

• Av totalt antal registrerade handjursförsäljningar så skedde knappt en femtedel, 18,4 %, redan under den första levnadsmånaden. I antal handlade det om 34 100 tjurkalvar varav 96,7 % var födda i ett mjölkföretag. Endast 3,1 % av kvigkalvarna bytte produktionsplats under sin första levnadsmånad.
• Drygt 42 % av handjursförsäljningarna skedde fram till och med levnadsmånad tre, medan endast 9,3 % av kvigkalvarna såldes under samma levnadsperiod.
• Fram till och med ett års ålder har mer än 93 % av handjursförsäljningarna registrerats, medan endast 55 % av hondjursförsäljningarna skett fram till denna ålder.
  

Under perioden 7–9 levnadsmånader genomfördes drygt en femtedel av det totala antalet försäljningar i populationen.

• Av de totalt drygt 54 200 försäljningar som skett under perioden 7–9 månaders ålder, så gällde drygt 95 % ett djur som såldes för första gången. Av dem var drygt 81 % födda i ett dikoföretag, i faktiska tal 42 000 kalvar.
• Av totalt antal sålda nötkreatur som var födda i ett dikoföretag 2021, 83 600, såldes 50 % under levnadsmånad 7–9.
  

Figur 2.4 visar försäljningen av hon- och handjur i andel av registrerade försäljningar inom respektive kön per levnadsmånad upp till tre års ålder. Nästan alla, 99,7 %, av handjursförsäljningarna och 95,2 % av hondjursförsäljningarna hade genomförts vid denna ålder.

Export

En mycket liten del av försäljningarna av nötkreatur berör utrikeshandel. Av djuren födda 2021 var det 148 stycken som lämnade landet. Ungefär 40 % av dem exporterades till Danmark och drygt 30 % exporterades till Storbritannien. Det var vanligare med export från köttföretag, vilka stod för 69 % av de exporterade djuren. Förutom Danmark så var Finland den största köparen av svenska djur från köttföretag.

Dödlighet

Kalvdödlighet

Totalt 22 200 kalvar avlivades eller självdog under de 180 första levnadsdagarna i populationen födda år 2021. Generellt visar statistiken på en lägre kalvdödlighet för djuren födda i dikoföretag än för de födda i företag med mjölkproduktion. Fram till avvänjning (180 dagar för dikalvar) var dödligheten i dikoföretagen 2,5 %, medan dödligheten för kalvar födda i mjölkföretagen var 5,9 % under samma tidsperiod.

Genomgående, vid såväl vid 30, 60 och 180 dagar som inom det första levnadsdygnet, var dödligheten totalt och i båda produktionsinriktningarna högre för handjuren än för hondjuren. Fram till sex månaders ålder hade 4,0 % av hondjuren och 5,1 % av handjuren i båda produktionsinriktningarna avlidit eller självdött. I faktiska tal betyder det cirka 10 000 kvigkalvar och 12 200 kalvar av tjur och stut.

Om man tittar på när under det första levnadshalvåret som kalvarna avled, så visar siffrorna att det var en större andel av kalvarna födda i mjölkföretag än andel dikalvar som föll ifrån redan under det första levnadsdygnet, 2,9 % respektive 2,6 %. För årskullen 2017 var motsvarande andel istället större för dikalvarna, 3,3 %, jämfört med kalvarna födda i mjölkföretag, 2 %.

Medan kvig- och tjurkalvar i dikoföretag i stort sett följdes åt vad gäller när under det första levnadshalvåret som djuren avled, så fanns det en större skillnad mellan könen i mjölkföretagen. Kvigkalvarna avlivades/självdog i högre grad än tjurkalvarna den första levnadsmånaden, medan tjurkalvarna till större del än kvigkalvarna föll ifrån under perioden 61–180 dagar. Även under den andra levnadsmånaden var dödligheten högre för kvigkalvarna än tjurkalvarna.

I Tabell 2.8 redovisas kalvdödligheten i antal djur och andel av födda djur vid; 24 timmar, 30, 60 och 180 dagar, sorterat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

Totalt 635 stycken av kalvarna som föddes år 2021 avled inom 24 timmar efter födseln. Det betyder 0,1 % av totalt antal födda nötkreatur i årskullen, vilket även gällde för kalvarna födda 2017. I praktiken kan den siffran sannolikt vara högre. Kalvar som fötts levande men som avlidit inom de första levnadsdygnen och inte hunnit märkas med identitetsöronbricka, kan istället ha rapporterats som dödfödda.

I Figur 2.5 visas kalvdödligheten i procent av födda djur; vid första levnadsdygnet, 30 dagar, 60 dagar och 180 dagar, uppdelat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning. Utförligare statistik redovisas i Tabell 2.8.

Avlivade och självdöda efter 180 dagar

Vi har redan tittat specifikt på kalvdödligheten, drygt 4,5 % av nötkreaturen som föddes år 2021 avled under sina första sex levnadsmånader. Under det andra levnadshalvåret gick dödligheten ner i samtliga kategorier djur. Den var fortsatt generellt högre bland djuren födda i mjölkföretag, 1,5 %, än för djur som är födda i ett köttföretag, 0,9 %. Nästan samma siffror gäller när jämförelsen görs mellan han- och hondjuren; 1,2 % av handjuren och 0,8 % av hondjuren avlivades eller självdog under levnadsvecka 27–52.

Dödligheten för handjur totalt var fortsatt högre än för hondjur till och med levnadsår två, därefter ändras förhållandet. Som framgår av Tabell 2.9 började dödligheten stiga för hondjuren födda i mjölkföretag i slutet av det andra levnadsåret. Totalt hade 11,6 % av hondjuren födda i ett mjölkföretag avlivats eller självdött fram till april 2025. Motsvarande andel för hondjuren födda i ett dikoföretag var 5,1 %.

Den ökade dödligheten hos hondjuren kring tvåårsåldern sammanfaller med tiden för när kvigorna i regel kalvar in, och kan inte osannolikt kopplas till komplikationer i samband med förlossning. Hos kvigorna födda i köttföretagen, som nu hunnit bli dikor, gick dödligheten därefter ner för att sedan stiga något kring både tre och fyra års ålder, vilket stämmer väl överens med dikornas koncentrerade vårkalvning. För mjölkkorna låg dödligheten kvar på den högre nivån, för att sedan plana ut efter 3,5 års ålder. Frekvensen avlivade/självdöda hondjur illustreras i Figur 2.6.

Vid en blick på kurvan för handjuren i Figur 2.7, avspeglas även här den högre dödligheten i mjölkföretagen. Ungefär lika stor andel djur föll ifrån per vecka från cirka halvåret till det att djuren blivit 16–17 månader gamla, därefter sjönk andelen i båda produktionsinriktningarna i takt med att de också blir färre på grund av utslaktningen. De flesta handjuren, drygt 90 %, var redan slaktade eller avlidna innan de uppnått 30 månaders ålder.

I Tabell 2.11 visas data för totalt antal avlivade/självdöda djur till och med uttagsdatumet av data. Den högre dödligheten i mjölkföretagen gäller såväl hon- som handjur. Fram till och med levnadsveckorna 225 och 235 hade 11 % av djuren födda i ett mjölkföretag registrerats som utgångna på grund av att de avlidit eller självdött, medan motsvarande siffra för de födda i ett dikoföretag var 4,9 %.

Jämförelse med populationen 2017

Totalt anger statistiken att 8,5 % av nötkreaturen i populationen år 2021 hade självdött eller behövts avlivas fram till och med april 2025. Det betyder cirka 19 200 handjur och cirka 22 600 hondjur, totalt 41 800 nötkreatur som inte gått till slakt eller fortsatt kunnat användas som mjölk- eller diko. Det är ändå en förbättring av överlevnaden i jämförelse med den för årskullen fyra år tidigare, då andelen som avlivats eller självdött var 9,4 %.

I statistiken för populationen som föddes 2017 togs siffror fram för en period som var knappt två månader längre än för populationen med 2021 års kalvar, siffrorna är alltså inte direkt jämförbara. Det har skett en positiv förändring mellan årskullarna. Vid alla jämförelser mellan mjölk- och köttföretag, liksom mellan hon- och handjur är andelen avlivade/självdöda lägre för årskullen 2021. Totalt 9,4 % av djuren födda år 2017 hade fallit ifrån efter cirka 4,5 år. Det har skett förbättringar både i mjölk– och köttföretagen. I Tablå 2.4 redovisas värdena för respektive årskull och kategori nötkreatur.

Tabell 2.9 listar avlidna djur efter ålder i veckor, antal och andel, uppdelat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

Tabell 2.10 redovisar ackumulerad andel nötkreatur födda år 2021 som avlivats/självdött totalt efter visst antal levnadsmånader, uppdelat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning i procent.

Samtliga utgångsorsaker — avlivade/självdöda och slakt — redovisas i följande tabeller

I Tabell 2.11 redovisas antal och andel utgångsrapporterade nötkreatur födda år 2021 efter utgångsorsak, kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

Tabell 2.12 visar ackumulerad andel nötkreatur födda år 2021, utgångna totalt efter visst antal levnadsmånader, uppdelat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning i procent.

Tabell 2.13 redogör för den genomsnittliga livslängden för nötkreatur födda år 2021 efter utgångsorsak, kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

Slakt

I avsnittet om slakt förekommer benämningen mjölkdjur för djur som är födda i ett mjölkföretag samt köttdjur för djur som är födda i köttföretag. Det skall inte förväxlas med att djuren verkligen är av ren mjölk- eller köttras. Vid slakt används den slaktklassificering som görs vid slakterierna.

Kapitlet om slakt har fått stort utrymme. Även jämförelserna med populationen 2017 har fått stor plats. Att analysera ålder vid slakt och slaktvikter är förstås intressant ur flera aspekter. Inte minst för att det är vid slakten som produktionen sluts, särskilt när det gäller den renodlade köttproduktionen, men också i mjölkföretag som föder upp ungnöt till slakt är slakten en betydande del av intäkterna. Drygt hälften, cirka 54 %, av tjurkalvarna som föddes i mjölkföretag 2021 slaktades från mjölkföretag, de flesta, 95 %, lämnade aldrig sin födelsebesättning.

För de två årskullarna 2017 och 2021 har uppgifterna i Nötkreatursregistret kopplats samman på individnivå med uppgifter i Slaktregistret. De slaktdata som bearbetats är slaktvikt och kategoritillhörighet. Detta gör att statistik även kunnat tas fram kring fördelningen mellan tjurar och stutar. Uppgifter om formklass och fettgrupp har utelämnats.

Generellt är handjuren givetvis i centrum för ungnötslakten. Sett över tid utgörs den största kategorin slaktkroppar av Ungtjur, cirka 36 %. I kvantitet slakt kommer cirka 37 % från slakten av Ungtjur, för år 2024 betydde det en produktion på drygt 52 tusen ton. Tillsammans slaktades kategorierna Stut och Yngre tjur till en kvantitet av drygt 17 tusen ton. Volymerna för Kviga och Ungko var 22,5 tusen ton respektive 11,5 tusen ton samma år.

Årskullen 2017

Av de hittills slaktade nötkreaturen i årskullen 2021 klassades knappt 151 200 i kategorin Ungtjur och knappt 68 200 i kategorin Kviga. Dessa var de två största slaktkategorierna med 47 % respektive 21 % andel av totalt klassade på slakteri, när cirka 115 300 djur (drygt 23 % av antal födda) fortfarande var levande i populationen. I figur 2.8 visas tillförseln per kalendermånad för dessa två kategorier för årskullen, under åren 2021 till april 2025. I Tabell 2.14 redovisas samtliga slaktkategorier uppdelat på kön och födelsebesättningens produktionsinriktning för nötkreatur slaktade fram till i april 2025.

Det finns tre olika slaktkategorier för kalv; Spädkalv, Gödkalv och Mellankalv. Slakten av Spädkalv och Gödkalv är försumbar — 30 stycken totalt födda år 2021 — och i nedanstående statistik har djur klassificerade i dessa kategorier förts samman med kategorin Mellankalv till en gemensam benämning ”Kalv”. När kalvslakt eller mellankalvslakt omnämns avses samtliga kategorier kalv.

I Tabell 2.15 redovisas statistiken över antal och andel slaktade nötkreatur i procent av kalvar födda år 2021 efter ålder i veckor, uppdelat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

Tabell 2.16 visar ackumulerad andel slaktade nötkreatur födda år 2021 efter visst antal levnadsmånader, uppdelat efter kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

Statistiken visar att 86 % av alla handjur födda 2021 slaktades före sin treårsdag. För hondjuren gäller att en dryg fjärdedel av dem födda i mjölkföretag och hälften av dem födda i köttföretag hade slaktats vid samma ålder. Av Tablå 2.5 framgår andelen slaktade varje levnadsår fram till och med april 2025.

Slakt av hon- och handjur första levnadsåret

Knappt 3 %, eller i antal totalt knappt 13 800 av nötkreaturen födda år 2021 slaktades under det första levnadsåret. Det gäller knappt 5 % av tjurarna och drygt 1 % av kvigorna. Slakten sker sporadiskt fram till cirka 7 månaders ålder, därefter ökar den när mellankalven slaktas ut, fram till cirka 12 månaders ålder. Data visar därefter en stagnation eller en nedgång i slakttillförseln, beroende på födelsebesättningens produktionsinriktning och kön, innan den egentliga ungnötslakten kommer igång. Detta illustreras av kurvorna i Figur 2.9.

Figur 2.9 Slaktade nötkreatur födda år 2021 per levnadsvecka efter kön och produktionsinriktning i födelsebesättning

Slaktkroppar av nötkreatur upp till ett års ålder får i princip säljas med benämningen kalvkött. Det var dock cirka fyra femtedelar av de knappt 13 800 djuren slaktade inom denna ålder som klassificerades i segmentet kalvkött. Detta får delvis sin förklaring av den tidiga slaktmognaden hos tjurar av i första hand köttras (vilka hamnar i kategorin Ungtjur), men också av en betydande andel hemslakt av kalv. Av de knappt 13 800 som slaktats första levnadsåret så var det 2 940 djur, eller knappt 22 %, som registrerades som hemslaktade i Nötkreatursregistret under denna period.

För att få så relevanta medelslaktvikter och medelåldrar vid slakt av mellankalv som möjligt, så har data för de nötkreatur som slaktades levnadsvecka 29 till 52 selekterats ut och bearbetats. Det var i huvudsak vid denna ålder den största delen Mellankalv registrerades på slakterierna.

• I huvudsak var det tjurar födda i mjölkföretag som slaktades innan ett års ålder, totalt cirka 8 500 stycken. Av dem slaktades nästan alla, 99 %, under levnadsveckorna 29–52. Tillförseln var som störst vid 9–10 månaders ålder. Hela 96 % av de 99 procenten var sålda från födelsebesättningen för vidareuppfödning, huvuddelen av dem till ett köttföretag. Medelåldern vid försäljningen var 57 dagar. För handjuren slaktade på slakteri under levnadveckorna 29-52 var utfallet av klassificeringen drygt 96 % Mellankalv och 3,2 % Ungtjur. Medelslaktvikt för klassificerad Mellankalv låg på 172,5 kilo med en genomsnittsålder på 9,9 månader medan ungtjurarna uppnådde slaktvikten 262,0 kilo på 11 månader.

• Motsvarande mönster för hondjur födda i mjölkföretag avviker framför allt genom att endast knappt 1 600 av kvigorna slaktades på ett slakteri levnadsvecka 29–52. Kvigorna var lite äldre än tjurkalvarna, 96 % var klassificerade som Mellankalv och hade medelslaktvikten 159,9 kilo vid 10,2 månader. Resterande klassificerades som Kviga med en medelslaktvikt på 179,5 kilo vid 11,2 månader.

• Bland kvigorna födda i köttföretagen slaktades cirka 1 000 på slakteri under samma period. Drygt 70 % av dem klassades som Mellankalv med en medelvikt på 149,9 kilo vid en medelålder av 9,6 månader. Drygt tre fjärdedelar av kvigorna födda i köttföretag klassificerades i kategorin Kviga med en medelslaktvikt på 229,4 kilo och en medelålder vid slakt på 10,6 månader.

• Antalet slaktade tjurar födda i köttföretag som klassificerades på ett slakteri under levnadsvecka 29–52 var knappt 2 100 djur. Här blir skillnaden mellan djur födda i mjölkföretag och köttföretag tydlig; 34 % klassificerades i segmentet mellankalv med en medelålder på 9,6 månader och medelslaktvikten 161 kilo. Drygt tre femtedelar av tjurarna, 62,8 %, klassificerades som ungtjur. På i genomsnitt 11,1 månader uppnåddes hos dessa en medelslaktvikt på 318 kilo.

Tjurar födda i dikoföretag som får en intensiv foderstat kommer enligt statistiken upp i ungtjursvikter redan vid 10–11 månaders ålder. Kurvan för antal slaktade djur per levnadsvecka ökar 7–8 veckor tidigare än för tjurar födda i mjölkföretag.

Medelålder vid slakt det första levnadsåret var för kvigor i mjölkföretag 294 dagar och i köttföretag 270 dagar, för samtliga kvigor 284 dagar. Handjuren i mjölkföretagen var i genomsnitt 285 dagar vid slakt, i köttföretagen 288 dagar och i de båda inriktningarna tillsammans 286 dagar.

Slakt av hon- och handjur andra och tredje levnadsåret

Merparten av den totala slakten för årskullen 2021, 39 %, skedde levnadsår två. Under andra levnadsåret uppnår de flesta tjurar, men även en del av stutarna, slaktmognad. Uppdelat på produktionsinriktning i födelsebesättningen så slaktades 62 % av handjuren från mjölkföretagen och 71 % från köttföretagen levnadsår två. En liten andel kvigor från mjölkföretagen, 6 %, men hela 22 % av kvigorna födda i dikoföretag hittar vi också här.

Tredje levnadsåret ses en ökad slakt av hondjuren födda i mjölkföretag, närmare 19 % slaktas vid denna ålder. För kvigorna födda i köttföretag var siffran 27 %. Till och med levnadsvecka 183–225 (levnadsår 4) har 58 % av hondjuren födda i köttföretag slaktats, men endast 36 % av hondjuren födda i mjölkföretag.

Hondjuren fram till och med april 2025

I faktiska tal hade 54 500 hondjur födda i ett mjölkföretag och 57 400 födda i ett köttföretag slaktats fram till i april 2025. Den genomsnittliga åldern vid slakt var för mjölkdjuren 30,9 månader och för köttdjuren 27,1 månader, utslaget på all slakt inklusive kalvslakt och hemslakt.

Av hondjuren födda i ett mjölkföretag var det 37,3 % som hade fått minst en levande eller dödfödd kalv, motsvarande andel för hondjuren födda i köttföretag var 12 %.

Av dem som klassificerats på ett slakteri, var fördelningen för mjölkdjuren drygt 45 % i kategorin Kviga och 39 % i kategorin Ungko, medan 12 % klassificerades som Ko. Resterande hondjur var klassificerade i kalvkategorierna.

Motsvarande siffror för köttdjuren var 75 % i kategorin Kviga, 17 % i kategorin Ungko och drygt 5 % klassificerades i kategorin Ko.

Hondjur slaktade till och med tredje levnadsåret

För att få en liten bättre bild av produktionen av nötkött från ungnöt bland hondjuren, har en selektering gjorts på hondjur som slaktats fram till och med tre års ålder. De utplockade djuren omfattade drygt 39 400 av hondjuren födda i mjölkföretag och knappt 49 400 av hondjuren födda i köttföretag, vilka antingen slaktats på slakteri eller hemma på gården.

Slaktade hondjur totalt - slaktade på slakteri och hemslakt

Flertalet av hondjuren i populationen som slaktades fram till denna ålder var sådana som inte hade kalvat. Detta gällde för 74 % av de födda i mjölkföretag och för 88 % av de födda i köttföretag. Den genomsnittliga slaktåldern för detta urval var 26 månader för mjölkdjuren och 24,1 månader för köttdjuren.

Det var 37 % av hondjuren födda i mjölkföretag och 12 % av dem födda i köttföretag som hade kalvat. De flesta av dem hade kalvat bara en gång. Endast 0,8 % av de kalvade mjölkdjuren och 1,8 % av köttdjuren hade kalvat flera gånger. Genomsnittsåldern vid slakttidpunkten för dem som kalvat var 31,2 månader för de födda i mjölkföretag och 32,1 för de födda i köttföretag.

Genomsnittsåldern för samtliga slaktade, både hondjur som kalvat och sådana som inte kalvat, fram till och med tre år var för de födda i mjölkföretag 25,7 månader och för de födda i köttföretag 24,3 månader.

Klassificerade på slakteri

I Tablå 2.6 redovisas de djur som slaktats på slakteri och som inte hade kalvat. Av denna statistik framgår, inte överraskande, att köttdjuren var tyngre vid lägre åldrar än hondjuren födda i mjölkföretag. Trots att de klassificerade kvigorna födda i ett köttföretag var ungefär två månader yngre i genomsnitt, låg medelslaktvikten drygt 5 kg över kvigorna födda i mjölkföretag.

I Tablå 2.7 redovisas de hondjur som hade kalvat under sin livstid och slaktats på ett slakteri. Den vanligaste klassificeringen var Ungko i båda produktionsinriktningarna, 78 % för mjölkdjuren respektive 56 % för köttdjuren. Positivt för producenter med nötköttsproduktion är den höga andelen hondjur i kategorin Kviga och låga andelen i kategorin Ko.

Statistiken över de två grupperna ej kalvat och kalvat visar på tydliga skillnader i medelslaktvikter. Det tar energi för djuren att producera både kalv och mjölk. Medelslaktvikterna i samtliga kategorier låg lägre, cirka 28–43 kg, för de mjölkdjur som fött en eller flera kalvar än för de som aldrig kalvat. För köttdjuren var skillnaderna inte lika stora, 22–33 kg lägre för Ko och Ungko och 12 kg lägre för Kviga.

Med båda grupperna sammanslagna så klassificerades 84 % i kategorin Kviga av köttdjuren och nästan 60 % av mjölkdjuren. Kvigorna födda i köttföretag slaktades i genomsnitt 1,9 månader tidigare än mjölkdjuren.

Kriterierna för kategori Ungko och Ko är att hondjuret har kalvat. Av Tablå 2.6 framgår att det framför allt fanns en ganska stor andel kategoriserade ungkor, men även kor. Det kan tyckas anmärkningsvärt att dessa kategorier förekommer i gruppen ej kalvat. Flera orsaker kan finnas till förekomsten. En sådan kan vara att djurägaren vid leverans uppgivit ”ko” på intransportsedeln, fast djuret egentligen varit en kviga. Individuella skillnader på slaktkroppens utseende och registerfel är andra möjliga orsaker.

Ytterligare anledningar kan vara att det trots allt är djur som har kalvat eller fått en dödfödd kalv utan att detta varit registrerat. Hondjuren i köttföretagen som kategoriserats Ungko är drygt 5 månader äldre än de som kategoriserats Kviga, detta utan att slaktvikten ökat med en normal tillväxt under den tiden. Registrering av dödfödslar i Nötkreatursregistret är inte tvingande, ett mörkertal där är mycket troligt. Den högre åldern även för hondjuren födda i mjölkföretag talar också för en sådan förklaring.

Figur 2.10 och 2.11 illustrerar fördelningen av klassificerade hondjur födda i mjölk- och köttföretag år 2021, till och med levnadsvecka 183–235.

Jämförelse med hondjuren i populationen 2017

Fram till och med tredje levnadsåret så slaktades en större andel hondjur av både mjölk- och köttdjur i årskullen 2021 än vad som var fallet för årskullen 2017. Det förhållandet gäller särskilt för mjölkdjuren. I årskullen 2017 slaktades 1,6 % av mjölkdjuren levnadsår ett, 5 % levnadsår två och 16,6 % det tredje levnadsåret, totalt 23,2 %. För årskullen 2021 var motsvarande siffror 1,1 %, 6 % och 18,9 %, samt totalt 26 %.

När det gäller hondjuren födda i dikoföretag var ökningen totalt inte lika stor. I årskullen 2017 slaktades 49,4 % fram till treårsdagen, i årskullen 2021 hade 50,0 % slaktats under samma period. Däremot visar statistiken på andra förändringar i utslaktningsmönstret för köttdjuren: ungefär en lika stor andel, mellan 22,2 % och 22,3 %, slaktades under levnadsår två i båda populationerna, medan det fanns en växling mellan slakten levnadsår ett och tre. I årskullen 2017 slaktades 2,3 % av de födda hondjuren i köttföretag under levnadsår ett, en andel som minskat till 1,2 % i årskullen 2021. Istället slaktades 26,5 % under levnadsår tre i gruppen 2021, mot 24,8 % för de födda år 2017. Uppgifterna redovisas i Tablå 2.8.

Figurer över fördelningen av slaktkategorier har tagits fram även för hondjuren födda år 2017 och omfattar samma levnadsperiod som för populationen 2021; till och med levnadsvecka 183–235. Se Figur 2.12 och 2.13.

Torkåret 2018 med dålig betestillväxt skall också tas i beaktande.

Handjuren

Av handjuren födda i mjölkföretag år 2021 hade 85 % slaktats till och med levnadsår tre. För dem födda i köttföretag var siffran 87 %. Mjölkdjuren hade en flackare fördelning över åren; 6,1 %, 61,6 % och 16,9 % levnadsår ett, två respektive tre. Köttdjurens utslaktning koncentrerades i än högre grad till levnadsår två, 71,3 %. Mindre än hälften så stor andel köttdjur som mjölkdjur slaktades det första levnadsåret, 2,3 %, det tredje levnadsåret slaktades 13,5 %.

I en jämförelse med populationen 2017 av andelen slaktade totalt under de tre levnadsåren är siffrorna i det närmaste lika för både mjölk- och köttdjur. Det skiljer mindre än en procentenhet mellan årskullarna, där 2021 års population slaktats ut till en något mindre andel vid denna tidpunkt. I faktiska tal rör det sig om totalt 16 200 färre slaktade tjurar och stutar i årskullen 2021, vilket naturligtvis följer det lägre antalet födda handjur för denna population.

Däremot syns en förändring av fördelningen av slakt under de tre åren mellan årskullarna. Denna var tydligast för djuren födda i mjölkföretag, nästan 1,5 procentenheter mindre (3 300 färre), slaktades under det första levnadsåret, knappt tre procentenheter fler (5 100 färre) slaktades under det andra levnadsåret och 2,5 procentenheter mindre (6 400 färre), slaktades det tredje levnadsåret i årskullen 2021.

För handjuren i köttföretagen var förändringen mindre mellan årskullarna. Närmare 1 000 färre handjur slaktades det första levnadsåret i årskullen 2021. Andelsmässigt hade utslaktningen minskat levnadsår två med en procentenhet av antalet födda handjur i köttföretag, ändå hade antalet slaktade tjurar och stutar minskat under vart och ett av åren, totalt med nästan 1 400 djur. Siffrorna visas i Tablå 2.9.

Utveckling fördelning slaktkategorier handjur mellan 2017 och 2021

Det antal djur som denna jämförelse bygger på är 154 400 handjur födda i mjölkföretag för populationen 2017 respektive 139 100 i populationen 2021. Motsvarande siffror för köttdjuren är 101 500 födda 2017 och 102 000 år 2021. Underlaget för statistiken är alltså 9,9 % lägre när vi jämför siffror för djur som är födda i mjölkföretag och 5,0 % lägre för djur födda i dikoföretag. I Tablå 2.10 och 2.11 redovisas antalet tjurar och stutar födda 2017 och 2021 som slaktats på slakteri till och med levnadsvecka 235.

Nedan visas Figur 2.14 och 2.15 som illustrerar fördelningen av klassificerade handjur födda i mjölk- och köttföretag år 2021, slaktade till och med levnadsvecka 183–235.

Kalv

En tydlig tillbakagång av kalvslakten har skett mellan årskullarna, totalt 21,6 % färre djur slaktades med klassificeringen Mellankalv. Andelsmässigt var nedgången störst för köttdjuren, 25 %, men i kvantitet betyder den mest för mjölkdjuren som stod för huvuddelen av den totala kalvslakten. Antalet har gått från cirka 10 500 till cirka 8 300 slaktade kalvar födda i mjölkföretag klassificerade som i huvudsak Mellankalv. Bland köttdjuren slaktades endast cirka 1 000 kalvar i årskullen 2021.

Stut

Det har även skett en minskning i kategorin Stut. Totalt en tillbakagång med 4,9 %. Även här ligger den stora nedgången hos mjölkföretagen med cirka 2 800 färre slaktade stutar i årskullen 2021. Totala andelen av slaktade handjur som kastrerats och fötts upp till stut har minskat med knappt 5 % mellan årskullarna, hela denna förskjutning ligger hos mjölkdjuren.

Ungtjur och Yngre tjur

Djuren födda i köttföretag med slaktkategorin Ungtjur har ökat sedan 2017 (+1,6 %) medan slaktkategorin Yngre tjur har minskat (-1,5 %). Cirka 1 000 färre tjurar födda i mjölkföretag klassificerades i kategorin Ungtjur och medan antalet som klassificerades i kategorin Yngre tjur var ungefär detsamma för årskullen 2021 som för årskullen 2017.

Nedan visas Figur 2.16 och 2.17 som illustrerar fördelningen av klassificerade handjur födda i mjölk- och köttföretag år 2017, till och med levnadsvecka 183–235.

Slaktvikter och genomsnittsålder för handjur

Kalvslakten sker sporadiskt fram till cirka 6–7 månader, medelslaktvikt och medelålder är därför beräknad på de handjur som slaktats i åldern 29–52 veckor. Det kan konstateras att klassificerad mellankalv av kalvar födda i mjölkföretag minskat sin medelslaktvikt med cirka 0,3 % i den senare årskullen. Ändå har uppfödningstiden ökat från 9,1 månader 2017 till 9,4 månader 2021.

Av totalt antal klassificerad Ungtjur slaktades knappt 98 % under levnadsveckorna 53 till 104. Medelslaktvikten var densamma 2017 och 2021 för handjur födda i mjölkföretag, medan den var 1 % högre för handjur i köttföretag i den senare årskullen. Samtidigt hade medelåldern vid slakt faktiskt gått ner för ungtjurarna både i mjölk– och i köttföretagen. De födda i mjölkföretag blev lite knappt en vecka yngre och de födda i köttföretag blev två dagar yngre.

Medelslaktvikterna i kategorin Yngre tjur ökade från i genomsnitt 350 till 354 kilo (1,2 %) för mjölkdjuren och från 367 till 373 kilo (1,6 %) för köttdjuren i årskullen 2021. Samtidigt reducerades även här uppfödningstiden med några dagar, tre dagar för djuren födda i mjölkföretag och en vecka för djuren födda i ett dikoföretag. Medelslaktvikter och medelålder i dagar visas för mjölkdjuren i Tablå 2.12 och för köttdjuren i Tablå 2.13.

För medelslaktvikter och medelålder i kategorin Stut har en selektering gjorts för djur slaktade inom en viss ålder. Väldigt få stutar slaktas under det första levnadsåret, medan ett ganska stort antal fick bli mer än 30 månader gamla innan de gick till slakt. Här har det skett en förändring mellan populationerna; 28 % av stutarna i årskullen 2017 blev äldre än 30 månader medan motsvarande siffra för djuren födda 2021 var knappt 24 %. Tidigare, mellan årskullen 2008 och 2017 skedde en stor ökning i antal stutar som passerade 30 månaders ålder innan slakt som kunde antas vara en effekt av de tidigare erinrade dubbla handjursbidragen vid 22 månader. För årskullen 2017 och 2021 har antalet istället minskat. I årskullen 2017 var det fler stutar födda i mjölkföretag, 29 %, än stutar födda i köttföretag, 24 % som fortsatte att födas upp efter 30 månader. Den trenden håller i sig då knappt 25 %, av stutarna födda i mjölkföretag och drygt 19 % av stutarna födda i köttföretag passerade 30 månader innan slakt i årskullen 2021.

Både mjölk- och köttstutarna slaktades vid högre vikter i den senare populationen. Mjölkdjuren var 1,2 % tyngre samtidigt som de slaktades drygt 2 veckor tidigare än de som föddes 2017. Hos köttdjuren ökade medelslaktvikten med 1,5 % trots att medelåldern på samma gång sjönk med knappt 2 veckor.

Även äldre djur vilka klassificeras som Tjur finns med i statistiken. Flertalet av dem kan förmodas vara tjurar som hållits för avel, i synnerhet gäller det för djur i dikoföretagen där fribetäckning med tjur tillämpas i högre grad. Det är också där det större antalet återfinns. Av statistiken framgår att de äldre tjurarna födda i köttföretag som slaktats inom intervallet (fram till och med 235 levnadsveckor) inte blivit lika gamla i den senare årskullen. De äldre tjurarna födda i dikoföretag slaktades 2,5 veckor tidigare i årskullen 2021 än de födda 2017.

Hemslakt

Totalt hemslaktades drygt 11 500 nötkreatur i årskullen född 2021 fram till och med april 2025. Av totalt antal slaktade betyder det 3,5 % och av totalt antal födda i populationen så hade 2,3 % slaktats hemma på gården. I Tabell 2.19 redovisas antal hemslaktade nötkreatur per levnadsmånad uppdelat på kön och födelsebesättningens produktionsinriktning.

• Det har slaktats i det närmaste lika många mjölk- som köttdjur, 5 870 födda i mjölkföretag och 5 670 födda i köttföretag. Det betyder att 2,0 % av de födda mjölkdjuren och 2,8 % av köttdjuren slaktats hemma.
• Även fördelningen mellan hon- och handjur är relativt jämn, 51 % var tjurar och stutar och 49 % var hemslaktade hondjur.

När det kommer till i vilken typ av företag som den största hemslakten sker, så visar statistiken att två tredjedelar av hemslakten skett på ett företag med köttproduktion. Den visar också att i mjölkföretagen hemslaktades handjur i något högre grad än hondjur, 51,6 %. Det var även en majoritet av handjur, 50,7 %, som slaktats hemma på en gård med köttproduktion.

Handjuren

Handjuren som hemslaktats fram till i april 2025 hade en genomsnittlig ålder på knappt 18 månader. Statistik över produktionsinriktning i företaget som djuret vistats i vid hemslakt samt genomsnittsålder i dagar redovisas i Tablå 2.14.

Hondjuren

För de hemslaktade hondjuren ser det annorlunda ut, några hade kalvat upp till tre gånger, detta gällde i båda produktionsinriktningarna — därav hade de också en högre genomsnittsålder vid hemslakten, cirka 22–24 månader. Drygt 85 % av de hemslaktade hondjuren var ändå sådana som inte hade kalvat. En liten andel, 3,1 %, av dem hade dock en dödfödsel registrerad i Nötkreatursregistret. För dessa djur var medelåldern cirka 20–21 månader.

I Tabell 2.17 redovisas antal hemslaktade hondjur födda i mjölkföretag år 2021 efter antal kalvningar och produktionsinriktning där hemslakten skett. Av tabellen framgår också genomsnittsålder vid hemslakt i dagar samt registrerade dödfödslar. I Tabell 2.18 redovisas motsvarande uppgifter för hemslaktade hondjur födda i köttföretag år 2021.

Mjölk- och köttföretag

Hemslaktens fördelning över levnadsåren överensstämmer i stort med slakten totalt, drygt 25 % slaktades hemma under sitt första levnadsår med en övervägande del för handjuren. Totalt 40 % av hemslakten tilldrog sig under levnadsår två och 24 % levnadsår tre. I Tabell 2.19 finns hemslakten redovisad per levnadsmånad uppdelat på kön och födelsebesättningens produktionsinriktning. Figur 2.18 och 2.19 illustrerar hemslaktade nötkreatur födda i mjölkföretag respektive i köttföretag per levnadsmånad, uppdelat på hon– och handjur.

Under de fyra första levnadsmånaderna slaktades ganska mycket kalv i mjölkföretagen. Särskilt gäller det för handjuren, 8,1 % av den totala hemslakten av handjur i mjölkföretag skedde redan då.

Drygt 34 % av de hemslaktade hondjuren födda i ett mjölkföretag respektive 25 % av dem födda i ett dikoföretag slaktades efter 30 månaders uppnådd ålder.

Jämförelse med populationen 2017

I populationen född år 2017 uppgick den sammanlagda hemslakten i både mjölk– och köttföretag, fram till att de äldsta djuren uppnått cirka 4,5 års ålder, till totalt 13 100 djur. Dessa utgjorde 1,2 % av antalet födda djur i årskullen. För årskullen 2021 var motsvarande siffra 1,2 % av totalt antal födda nötkreatur.

Kalvningar med levande född kalv

Drygt 250 200 kvigkalvar föddes år 2021. Av dessa hade 113 800, 45 %, kalvat minst en gång med en levande född kalv fram till och med 25 april 2025. I Tabell 2.20 finns en uppställning på registrerade kalvningar som lett till levande födda kalvar. Läggs de djur till som fött en dödfödd kalv men inte någon levandefödd, blir andelen som betäckts/seminerats och varit dräktiga i populationen 48 %. Dräktigheter som lett fram till en dödfödsel behandlas utförligare i nästa kapitel.

Tabell 2.20 redovisar antal hondjur som fött ett visst antal levande kalvar fram till 25 april 2025. I rapporteringssystemet i Nötkreatursregistret registreras varje kalv vid flerfödsel hos moderdjuret som en födsel/kalvning. Detta gör att såväl tvillingfödslar (4 348 stycken för populationen 2021) som trillingfödslar (24 stycken) påverkar bilden. Alla hondjur som fått 6 kalvar hade fött minst ett tvillingpar eller trillingar och även av de som fått 5 kalvar hade samtliga fött trillingar eller tvillingpar minst en gång. Väldigt få av de hondjur som fått 4 kalvar hade fått det vid 4 olika tillfällen. Figur 2.20 illustrerar antal hondjur som fött visst antal kalvar.

Andel som kalvat

Det var en högre andel kvigor födda i ett mjölkföretag, 65,5 % som hade kalvat, än i ett dikoföretag där siffran var 39 %. Det förhållandet bekräftar en högre rekrytering i företag med mjölkproduktion, än vad som gäller i företag med dikor. För att få en korrekt rekryteringsprocent behöver dock andelen inkalvade kvigor ställas i relation till förändringen av totalt antal kor under en bestämd tidsperiod.

I populationen 2017 hade 68 % av hondjuren födda i ett mjölkföretag fått minst en kalv och 43 % av kvigorna födda i ett köttföretag. Det var som synes procentuellt en lägre andel rekryterade hondjur i båda produktionsinriktningarna för årskullen 2021.

Siffrorna ger en uppfattning om hur utvecklingen ser ut. Det var knappt 4 400 färre hondjur i ett mjölkföretag och drygt 3 600 färre hondjur i ett köttföretag som kalvat i den senare populationen.

Totalt hade cirka 112 500, 45 %, av hondjuren i årskullen 2021 inte kalvat med levande född kalv.

Levande kalvar och kalvningar per djur

I medeltal hade det fötts 1,72 levande kalvar per inkalvat hondjur och varje hondjur hade kalvat i genomsnitt 1,69 gånger i populationen 2021. Hondjuren födda i dikoföretag hade fått fler kalvar per djur och hade kalvat fler gånger i snitt än hondjuren födda i mjölkföretag. Samma förhållande mellan mjölk- och köttföretag gällde även för hondjuren födda år 2017, det vill säga att hondjuren födda i dikoföretag hade fått fler kalvar per djur och hade kalvat fler gånger i genomsnitt än hondjuren födda i mjölkföretag.

Flerfödslar var vanligare i dikoföretag, 2,5 %, än i mjölkföretag, 1,6 %. Av alla registrerade nötkreatursfödslar för perioden resulterade 1,9 % i en tvillingfödsel. Trillingfödslar är dock ovanliga och inträffar endast ungefär en gång på 10 000 kalvningar. En siffra som står sig över tid.

Inkalvningsålder

Inkalvningsåldern var 27 månader för hondjuren i populationen. Hondjur födda i mjölkföretag var i genomsnitt drygt två veckor yngre (833 dagar) vid första kalvning än hondjuren födda i dikoföretag (848 dagar). För intervallet fram till andra kalvning skiljde det drygt tio dagar mellan hondjuren födda i mjölkföretag (340 dagar) och hondjur födda i dikoföretag (329 dagar). I genomsnitt var intervallet 11,1 månader för hondjuren. Ålder vid första och andra kalvning redovisas i Tabell 2.21.

Jämfört med hondjuren födda år 2017 så har inkalvningsåldern för hondjuren i populationen minskat. Det gäller både hondjur födda i mjölkföretag och i dikoföretag. Sett till hela populationen kvigor så har genomsnittskvigan fött sin första kalv drygt tre veckor tidigare i årskullen 2021 än i årskullen 2017. Även kalvningsintervallet har minskat, både i mjölk- och köttföretagen. För årskullen 2021 var intervallet mellan den första och andra kalvningen i genomsnitt 11 dagar kortare än i årskullen 2017.

Dödfödslar

Drygt 10 500 av hondjuren i populationen 2021 hade fått minst en dödfödd kalv fram till i juni 2024. Av dem var det cirka 3 600 som aldrig fött någon levande kalv. Andelen dödfödslar beräknat av totalt antal födslar visar att 4,6 % av födslarna i årskullen resulterade i en dödfödsel.

Hondjur som fått dödfödda kalvar

Dödfödslar registreras i Nötkreatursregistret på moderdjuret som en händelse där kalven själv inte får något identifikationsnummer. Det kan finnas ett mörkertal här. Registreringen av dödfödslar är inte tvingande och det är inte säkert att man som djurägare tänker på att föra in händelsen i Nötkreatursregistret. Registrerade dödfödslar kan också omfatta kalvar som fötts levande men inte hunnit märkas med identitetsöronbricka innan de avlivats/självdött och därför blivit rapporterade som dödfödda på moderdjuret.

I Tabell 2.22 redovisas antalet registrerade hondjur födda år 2021 som fått dödfödda kalvar.

Andelen hondjur som fått dödfödda kalvar var betydligt högre i mjölkföretagen, 9,5 %, jämfört med i dikoföretagen där siffran var 2,8 %, sett till totalt antal födslar. Av de hondjur som fått minst en dödfödd kalv var det dessutom en större andel med flertaliga dödfödslar i mjölkföretagen, 8,2 %, än i dikoföretagen där motsvarande andel var 7,5 %.

Det finns tydliga skillnader mellan raserna vad gäller dödfödslar enligt Nötkreatursregistret, vilket ju också speglas av ovanstående skillnader mellan djur födda i mjölk- och köttföretag. Överlag ligger de rena mjölkraserna högre än de etablerade köttraserna. För våra största raser SLB och SRB var det 6,0 % respektive 7,1 % som hittills fått minst en dödfödd kalv, medan köttraserna Hereford, Charolais, Aberdeen Angus, Limousin och Simmental alla låg under 2 %. Observationer i mindre populationer kan bli mycket utslagsgivande, det finns ändå anledning att registrera den höga andelen dödfödslar hos Jersey, Ayrshire och flera av lantraserna. Bland korsningar/övriga raser, som efter SLB var den största kategorin djur i årskullen, var det knappt 1,5 % av hondjuren som fått minst en dödfödd kalv. I Tabell 2.23 redovisas representationen av dödfödslar inom varje förekommande ras. Statistiken illustreras i Figur 2.21.

Dödfödda kalvar och en jämförelse med populationen 2017

I antal dödfödda kalvar handlar det enligt statistiken om totalt cirka 11 500 förlorade avkommor från hondjuren födda 2021.

Av totalt antal levande och dödfödda kalvar så slutade 5,9 % av dräktigheterna hos mjölkdjuren i populationen (nötkreatur födda 2021), fram till tidpunkten för uttag av data, med en dödfödd kalv. Motsvarande siffra för djuren födda i ett köttföretag var 1,6 %. Den totala andelen födslar i populationen där kalven inte levde vid födseln var 4,6 %.

Andelen hondjur som fått minst en dödfödd kalv har minskat från 7,6 % i årskullen 2017 till 7,1 % i årskullen 2021.

• För mjölkdjuren syns denna positiva utveckling som en nedgång i andelen dödfödda kalvar av totala antalet levande och dödfödda kalvar, från 6,1 % i årskullen 2017 till 5,9 % i årskullen 2021.
• För köttdjuren är motsvarande andel, likt årskullen 2017, 1,6 % för årskullen 2021.

Levande i april 2025

Vid tidpunkten för uttaget av data som ligger till grund för denna rapport, fanns det knappt 115 300 levande nötkreatur kvar ute på gårdarna av årskullen 2021. Det betyder knappt 24 % av populationen i åldersspannet 3,5–4,5 år. Så här i slutet av rapporten kan det vara intressant att belysa dessa djur lite speciellt, vilka rekryterats i företagen för att användas i den vidare produktionen av både mjölk och kalvar. Figur 2.22 visar fördelningen mellan hon- och handjur i respektive produktionsinriktning.

Hondjuren

I huvudsak var det följaktligen hondjur som fortfarande fanns kvar vid denna tidpunkt, de utgjorde drygt 95 % av djuren. Av dessa var 68 % registrerade i Nötkreatursregistret som mjölkras eller som en korsning född i ett mjölkföretag.

Mjölkföretagen

Drygt 76 600 hondjur födda i ett mjölkföretag levde i april 2025, vilket motsvarar 50,5 % av de födda i kategorin.

• Knappt 95 % hade betäckts/seminerats och blivit dräktiga
• Nästan alla hondjur, 94,5 % hade fött minst en levande kalv.
• I genomsnitt hade dessa mjölkkor ditintills fött 1,7 levande kalvar.

De flesta av de här djuren fanns kvar i sin födelsebesättning, men 15,5 % hade varit föremål för livdjurshandel, cirka 11 900 djur. Mer än fyra femtedelar, 84 %, av dem var sålda endast en gång, men många hade sålts vidare ett stort antal gånger. De hondjur som sålts vid flest tillfällen hade fått flytta sju gånger mellan olika mjölk- och köttföretag. I genomsnitt hade de sålts 2,2 gånger. Medelåldern vid den första försäljningen var cirka 17 månader.

Cirka 7 200 av hondjuren hade någon gång sålts till ett köttföretag. Av dem var det cirka 3 000 djur som inte kommit tillbaka till ett mjölkföretag igen.

Dikoföretagen

Cirka 33 400 hondjur födda i ett dikoföretag levde i april 2025, vilket motsvarar 33,9 % av de födda i kategorin.

• Något mindre andel än vad som gällde i mjölkföretagen, 93,2 %, hade betäckts/seminerats och blivit dräktiga
• Av dem hade drygt 86 % fött minst en levande kalv.
• I genomsnitt hade dessa dikor ditintills fött 1,7 levande kalvar.

Cirka 26 400 av djuren fanns kvar i sin födelsebesättning, medan cirka 7 000 djur hade varit föremål för livdjurshandel, vilket motsvarar 21 %. Tre fjärdedelar hade sålts vid endast ett tillfälle, men ungefär 1 700 av hondjuren hade sålts vidare flera gånger. Några av dem så många som vid sju tillfällen. I genomsnitt hade de flyttat 1,4 gånger, vilket inte var lika frekvent som hondjuren födda i mjölkföretag.

Medelåldern vid den första försäljningen var 16 månader. Cirka 600 av hondjuren hade någon gång köpts in av ett mjölkföretag, 450 av dem hade inte sålts tillbaka till ett köttföretag.

Handjuren

Av de drygt 5 200 kvarvarande handjuren var det 62 % som var av köttras eller registrerade som en korsning född i ett dikoföretag. Andelen renrasiga handjur av köttras var cirka 30 % av totalt, eller 1 600 djur. Det fanns drygt 1 900 kvarvarande handjur födda i ett mjölkföretag.

Mjölkföretagen

Endast 1,5 % av handjuren födda i ett mjölkföretag 2021 var levande i april 2025.

• Av dem hade 65 % sålts från sin födelsebesättning.
• Drygt 84 % av dem köptes in av ett köttföretag
• Knappt 14 % var sålda vidare vid ytterligare minst ett tillfälle.
• I genomsnitt hade handjuren som varit föremål för livdjurshandel sålts 1,3 gånger.

De handjur födda i ett mjölkföretag som sålts vid flest tillfällen hade bytt uppfödare fem gånger. Medelåldern vid den första försäljningen var drygt 20 veckor.

Köttföretagen

Cirka 3,3 % av handjuren födda i ett dikoföretag 2021 var levande i april 2025.

• Av dem hade 61 % sålts från sin födelsebesättning
• Knappt 90 % av dessa köptes in av ett annat köttföretag.
• Närmare 18 % var sålda vidare vid ytterligare minst ett tillfälle.
• I genomsnitt hade handjuren som varit föremål för livdjurshandel sålts 1,5 gånger.

De djur som sålts vid flest tillfällen hade bytt uppfödare sju gånger. Medelåldern vid den första försäljningen var cirka 13 månader.

Tabeller

• Här hittar Du alla tabeller Excel, 305.9 kB.

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna som rapporterats in till Nötkreatursregistret (CDB) har legat till grund för denna rapport. I Nötkreatursregistret ingår alla nötkreatur som finns i riket.

I databasen samlas ett stort antal olika uppgifter som är individuellt kopplade till varje nötkreatur via de unika identifikationsnummer som varje kalv öronmärks med vid födseln.

Varje produktionsplats har ett produktionsplatsnummer (PPN), vilket djurhållaren anger vid rapportering av händelser till registret. Statistiken kan således analyseras dels på djurnivå, dels på produktionsplatsnivå.

De händelser som rapporteras till databasen är kalvningar, försäljningar/inköp, tillfälliga förflyttningar mellan produktionsplatser, utgång på grund av att djur avlivats/självdött och utgång när djuret skickats till slakt eller hemslaktats. Det är vid en rapporterad kalvning med levande född kalv som grunddata om varje individ skapas. Den födda kalven får ett födelsedatum och det unika identifikationsnumret med födelsebesättningens produktionsplats inbakat. Vidare registreras kalvens kön och ras. Dödfödda kalvar tilldelas inte något identifikationsnummer, utan registreras enbart på moderdjuret som en födsel av dödfödd kalv.

Vid import från utlandet tilldelas djuret ett identitetsnummer.

Vissa problem har förekommit med att koppla en del djurbesättningar i Nötkreatursregistret till korrekt identifikationsnummer i Lantbruksregistret (LBR), vilket gett upphov till att vissa djur inte kopplats ihop med rätt gård. Den påverkan detta har på rapportens rättvisande bild av nötkreatursuppfödningen antas vara mycket liten. Vidare förekommer en del djur som står på produktionsplatsnummer som inte tillhör företag i LBR. I LBR ingår endast jordbruk med vissa tröskelvärden avseende antal djur eller arealer. Mycket små jordbruk, med få djur och arealer, ingår inte i LBR.

I samband med denna rapport har de uppgifter som finns i Nötkreatursregistret kopplats samman med uppgifter om det levererats mjölk från produktionsplatsen under året, som samlats in från mejerierna. Utifrån denna koppling görs antagandet att de företag med produktionsplatser som någon gång under ifrågavarande år levererat mjölk har klassificerats som ett jordbruksföretag med mjölkproduktion. De konsekvenser detta kan ha för statistikens tillförlitlighet och kvalitet behandlas vidare under Klassificering av företag. I denna rapport kommer de företag som levererat mjölk under det berörda året framgent att benämnas mjölkföretag, medan övriga företag kommer att kallas köttföretag.

Alla individer födda år 2021 har också kopplats mot Slaktregistret. Detta innebär utökade möjligheter att göra fler analyser av de djur som slaktats fram till och med uttagsdatumet för data. De uppgifter som tagits från Slaktregistret är slaktkategori och slaktvikt. Genom denna information har en tydligare bild av uppfödningen av ungnöt på främst handjurssidan kunnat åskådliggöras. Men även för hondjuren har uppgifterna i Slaktregistret möjliggjort relevanta analyser.

För att kunna göra jämförelser med populationen år 2017 har Nötkreatursregistret kopplats mot Slaktregistret även för denna årskull.

Uttagsdatum

Det dataunderlag som ligger till grund för beskrivningen av gruppen nötkreatur födda år 2021 är hämtat från Nötkreatursregistret den 25 april 2025. Uppgifterna som publiceras i denna rapport är specifika för detta datum och kan därför skilja från andra uppgifter som publiceras inom området då dessa avser ett annat datum eller ett medeltal för en specifik period.

Uttaget från Slaktregistret gjordes i april 2025.

Klassificering av företag

I syfte att jämföra de två huvudsakliga driftsinriktningarna inom nötkreaturssektorn har den redovisade informationen i denna rapport delats upp på företag som är inriktade på mjölkproduktion och företag som är inriktade på köttdjursuppfödning. Denna uppdelning baseras på information från mejerierna över vilka produktionsplatser som har levererat mjölk under ifrågavarande år. De företag som kallas för mjölkföretag år 2021 är således de företag som någon gång under detta år levererat mjölk.

Klassificeringen av produktionsplatsnummer och därigenom företagen i denna rapport kan möjligtvis påverka ett antal olika variabler. För det första har de djur som ingår i köttproduktion, men som återfinns på ett produktionsplatsnummer där man även har mjölkproduktion generellt räknats som mjölkdjur. Detta gäller också det omvända förhållandet.

Typologiskillnader statistik till Eurostat och Jordbruksstatistisk årsbok

I denna rapport har ett antal variabler klassificerats på ett sätt som inte helt överensstämmer med de definitioner som används i den officiella statistiken, vilken bland annat levereras till Eurostat och publiceras i Jordbruksstatistisk årsbok. Företagsbegreppet följer en definition om att företaget ska bedriva sin verksamhet under en driftsledning. Detta stämmer överens med definitionen för de företag som ingår i Lantbruksregistret och för siffrorna som behandlas i del 1 i denna rapport. Siffrorna i del 2 i rapporten inkluderar även företag med så pass små arealer och djurbesättningar att de inte tas upp i LBR.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms ha obetydlig inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel och bortfallsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter rörande samtliga nötkreatur i Nötkreatursregistret, alltså hela den statistiska populationen.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren är felaktiga. Jordbrukare med nötkreatur ska rapportera förändringar i sina nötkreatursbestånd till Nötkreatursregistret inom sju dagar. I registret genomförs kontinuerligt kontroller av uppgifternas riktighet, varvid årligen minst 5 % av djurhållarna kontrolleras på plats. Därutöver sker administrativa kontroller.

De bearbetningsfel som förekommer tros främst påverka den produktionsinriktning som varje företag klassificeras till. Eftersom uttagen för mjölkleveranser från produktionsplatserna avser ett visst datum i juni 2024 när det gäller ögonblicksbilden i del 1, men för hela året 2021 när det gäller de födda nötkreaturen, torde en del företag som lagt ned mjölkproduktion trots allt klassats som mjölkföretag. Felet kan även förekomma på motsvarande sätt för företag inriktade på köttdjursuppfödning som ställde om sin produktion till detta under senare delen av 2024.

Registrering av dödfödslar till Nötkreatursregistret är inte obligatoriska. Detta ska beaktas vid bedömning av statistik där uppgifter om dödfödslar ingår. Eventuella förändringar i rapporteringsmönster genom åren skulle kunna påverka hur statistiken slår. Detsamma gäller för registreringen av födda kalvars rastillhörighet. En möjlig slentrianmässig användning av rastillhörigheten ”Korsning/övriga raser” skulle kunna vara orsak till de stora förändringar av rasrepresentation som observeras inom vissa nötkreatursraser.

Bearbetningar

Del 1

Klassificering av företag — Vid bearbetning av den ögonblicksbild av Nötkreatursregistret som gäller för 1 juni 2024 har samtliga nötkreatur som hör till ett visst företag sammanräknats. Företagen, som vart och ett har ett IDNR i LBR, har sedan klassats som antingen mjölkföretag eller köttföretag. Detta gjordes genom att ett utdrag med produktionsplatsnummer för produktionsplatser där nötkreatur föddes under 2024 jämfördes med insamlade uppgifter från mejerierna om vilka produktionsplatser som levererat mjölk. De företag som fanns med i utdraget klassades som antingen mjölkföretag om de levererat mjölk under 2024 eller köttföretag om de inte hade det.

Bearbetningarna av företag och nötkreatur har gjorts utifrån

• totalt antal företag och djur
• företag och djur i mjölkproduktion
• företag och djur i köttproduktion
• företag och djur i köttproduktion med moderdjur
• företag och djur i köttproduktion utan moderdjur

Jämförelser — Statistiken för år 2024 har jämförts med hur förhållandena såg ut år 2021 och jämförelserna utgår från motsvarande rapport från 2022.

Del 2

Statistiken för populationen född 2021 sträcker sig från vecka ett år 2021 och knappt 4,5 år (fyra år och fyra månader) framåt i tiden. För de händelser som redovisas till och med uttagsdatum 25 april 2025, till exempel antal kalvningar, avlivade/självdöda och slaktade, betyder det att uppgifterna gäller för när de tidigast födda djuren på året är 225 veckor och de senast födda är 173 veckor.

Jämförelser — Statistiken för kalvarna födda år 2021 jämförs med uppgifterna för populationen född 2017, som behandlades i Statistikrapport 2021. För populationen 2017 följdes kalvarnas livshändelser två månader längre än vad som är fallet med populationen 2021 i föreliggande rapport. Det gör att en del statistik inte är direkt jämförbar, eftersom händelser i populationen 2017 som inträffat efter att samma tidsspann som användes för populationen 2021 passerat, påverkar siffrorna. Detta ges akt på i rapporten.

Födelse — Vid beräkningarna av antalet levande födda kalvar under år 2021 har de nötkreatur som vid införandet i Nötkreatursregistret registrerades som köpt/importerad ej tagits med i beräkningarna. Dock har de nötkreatur som till synes har ett korrekt infört födelsedatum men ett felaktigt infört händelsedatum för födseln tagits med. Sådana felaktigheter kan märkas genom att datumet för händelsen födelse är åtskilt från kalvens registrerade födelsedatum. Anledningar till detta kan vara dels fel vid införande i registret, dels felaktiga rapporter från uppgiftslämnare.

Handel — Rapportering av livdjurshandel till Nötkreatursregistret går till så att företaget som sålt djuret rapporterar det som en försäljning/export och företaget som köpt in det motrapporterar det som ett köp/import. Detta innebär att ett försäljningstillfälle rapporteras som två händelser, vilket i förlängningen innebär att de flesta djur bör ha ett jämnt antal försäljningshändelser registrerade i Nötkreatursregistret.

För populationen 2021 var det knappt 1,1 % av antalet djur vilka varit föremål för handel som hade ett ojämnt antal affärshändelser rapporterade. En del av dessa affärshändelser handlar om import/export av djur. Köp och försäljningar som gjorts från/till företag i utlandet får ingen motrapportering i Nötkreatursregistret. När antal exporterade (152 stycken) djur räknas ifrån blir andelen sålda djur med ett ojämnt antal rapporteringar knappt 1 %. Denna diskrepans härrör troligen från felrapporteringar. För import av djur saknas uppgifter, men vid en kontroll av köp/import utan motrapportering så uppgick dessa till ett antal av 132 djur.

Jämfört med föregående rapport avseende nötkreatur födda 2017 har metoden för att identifiera från vilket företag ett djur sålt eller köpts ändrats vilket gör att uppgifterna inte är helt jämförbara.

Dödlighet — Dödligheten i populationen redovisas dels som kalvdödlighet, dels som total dödlighet fram till uttagstidpunkten för data.

Slakt — För de två årskullarna 2017 och 2021 har uppgifterna i Nötkreatursregistret kopplats samman på individnivå med rapporteringen från landets slakterier. De slaktdata som bearbetats är slaktvikt och kategoritillhörighet. Detta gör att statistik även kunnat tas fram kring fördelningen mellan tjurar och stutar. Uppgifter om formklass och fettgrupp har utelämnats.

Slaktkategorierna Spädkalv, Gödkalv och Mellankalv har slagits samman till en kategori kalv. Endast 0,25 % av djuren som klassificerats i någon av kalvkategorierna var Spädkalv eller Gödkalv. När kalvslakt eller mellankalvslakt omnämns i texten avses med andra ord samtliga kategorier kalv.

Kopplingen mot Slaktregistret medförde att vissa avvikelser mot informationen i Nötkreatursregistret uppmärksammades. Sådana avvikelser var att djur som i Nötkreatursregistret är registrerade som hondjur, i Slaktregistret var klassificerade i någon av slaktkategorierna för handjur och vice versa. Storleken på avvikelserna var 0,19 % av hondjuren i Nötkreatursregistret, av vilka 6,6 % hade registrerade kalvningar. Av handjuren i Nötkreatursregistret var det 0,12 % som var klassificerade i någon av slaktkategorierna för hondjur.

Det fanns också hondjur som enligt Nötkreatursregistret hade kalvat men i Slaktregistret var klassificerade som kvigor. Bedömningen är att det vanligtvis är klassificeringen i Slaktregistret som är felaktig, men att det även kan handla om felrapporteringar av kön i Nötkreatursregistret.

De djur som är registrerade som slaktade i Nötkreatursregistret återfinns heller inte alltid med slaktkategori och viktuppgift i Slaktregistret. Detta gäller för knappt 0,2 % av de slaktade djuren. I text och tablåer framgår när en uppgift om exempelvis ålder avser samtliga slaktade eller endast de med uppgifter om kategori och vikt.

Kalvningar — I rapporteringssystemet i Nötkreatursregistret registreras varje kalv vid flerfödsel hos moderdjuret som en födsel/kalvning. Detta medför att ett djur som fött tvillingar (4 348 stycken för populationen 2021) ser ut att ha kalvat två gånger och vid en trillingfödsel (24 stycken) ser det ut som att djuret kalvat tre gånger. De hondjur i populationen som fått 6 kalvar hade fött minst ett tvilling- eller trillingpar och detsamma gällde för hondjur som fått 5 kalvar.

Beräkning av åldern vid första kalvning påverkas inte alls av flerfödslarna. Vid beräkning av åldern vid andra kalvning har korrigeringar gjorts för djuren med registrerade flerfödslar, så att åldern vid deras nästkommande kalvning har använts.

Dödfödslar — Andelen dödfödslar hos hondjuren i populationen har beräknats som procent av totalt antal födslar. Det innebär att totalt antal kalvningar har lagts samman med totalt antal dödfödslar till totalt antal födslar.

Definitioner

I rapportens del 1 behandlas tre olika typer av företag utifrån produktionsinriktning. Förutom mjölkföretag som redan definierats, redovisas besättningsstrukturerna för dels köttföretag med moderdjur, dels köttföretag utan moderdjur.

Köttföretag med moderdjur kan vara sådana företag som producerar livkalvar enbart till försäljning för vidareuppfödning hos en annan uppfödare. Det kan också vara företag som behåller kalvarna och själva föder upp dem till slakt.

Kor som hålls för produktion av kalvar kan benämnas både som dikor och amkor. I rapporten används uteslutande dikor som benämning. Köttföretag med moderdjur benämns i rapporten även som dikoföretag.

Köttföretag utan moderdjur baserar sin köttproduktion enbart på inköp av livdjur. Sådana företag benämns också som specialiserade nötköttsföretag. Produktionen benämns specialiserad nötköttsproduktion.

Med mjölkdjur avses djur som är födda i mjölkföretag.

Med köttdjur avses djur som är födda i köttföretag.

De nötkreatur som inte är mjölkkor eller dikor är definitionsmässigt ungdjur. Ungdjur är en gemensam benämning för kvigor, tjurar, stutar inom en åldersgrupp. Inom nötköttsproduktionen används benämningen ungnöt som avser kviga, ungko, ungtjur och stut. Definitionen av ungnöt begränsas bland annat av den biologiska utvecklingsåldern, vilken bedöms vid slakt.

Summary in English

This report give an account for the structure of the Swedish cattle sector regarding the number of agricultural holdings in different production areas and the composition of animal holdings by herd size in June 2024.

The report also account for life events during approximately 4.5 years for the cattle born in 2021.

A snapshot of the cattle sector in June 2024

In June 2024, there were a total of 1,410,300 cattle registered in the Swedish Cattle Register, CDB. Since 2017, Sweden's total cattle population has decreased by 43,000 animals, which is by 3 %. During the same period, the number of crews has decreased by 1,100. This means that 7.5 % of the agricultural holdings that keep cattle for the production of milk and / or meat have disappeared from the Swedish countryside during this time period. In concrete terms, this means six agricultural holdings per week. It is among the dairy agricultural holdings that the biggest change has taken place, as many as 13.3 % of these have disappeared.

Of the 14,100 farms that had cattle in June 2024, 18 % had milk production, 67 % had meat production with mother animals and 15 % had meat production without mother animals.

The trend is towards ever larger crews. More than half of all cattle, 57 %, were in herds with more than 200 animals. In 2017, the corresponding share was 53 %. The most common herd size was 200-499 cattle for both dairy agricultural holdings and meat companies with mother animals and without mother animals.

Events in the lives of cattle born in 2021

In 2021, a total of approximately 491,300 born calves were registered in the Swedish Cattle Register. Compared with the population born in 2017, this meant a decrease of 3 %.

Of the registered births, 59.2 % took place in a company that produced milk and 40.8 % took place in a company with meat production. For the population in 2017, the corresponding distribution was 60.5 % born calves in a dairy farm and 39.5 % in a meat farm.

Approximately 17,100 fewer SRB calves (Swedish red and white cattle) and 2,800 fewer SLB calves (Swedish lowland cattle) were born in 2021 than in 2017. This means an 8 % decline in the number of calves born of the country's two completely dominant dairy breeds.

Survival in the 2021 population was higher than in the comparative population in 2017. Nevertheless, statistics show that almost every tenth cattle, 8.5 %, in the population had died or had to be killed up to and including April 2025. In real terms, this means about 41,800 cattle.

The majority of the male animals, 86 %, had been slaughtered up to the age of three. A similar situation applied to the population in 2017, when 87 % of the male animals were slaughtered. In number of animals, this means a total of 16,200 fewer slaughtered bulls and steers in the 2021 cohort, as a result of the lower number of calves born. The number includes home slaughtered animals.

Of the heifer calves born in the 2021 cohort, 137,800, just over 55 % had calved at least once with a live born calf, up to and including the oldest animals being approximately 4.5 years old. There were about 8,000 fewer than had calved in the population in 2017, where 58 % had given birth to at least one live calf until the oldest animals were about 4.5 years old.