EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2024
Publiceringsdatum: 2025-10-02
Referensår: 2024 Produktkod: JO0205 Ämnesord: Ekonomi
Ulf Svensson, Johan Holmer, Kristin Gustafsson 036-15 50 74, 036-15 60 68, 036-15 57 54 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Förbättrat resultat för jordbruket 2024
År 2024 förbättrades jordbrukets resultat jämfört med 2023. De senaste åren har varit minst sagt varierande för jordbrukets ekonomi. Åren 2021 och 2022 präglades av stora prisökningar för både jordbrukets insatsvaror och produkter, som följd av pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Trots detta blev effekten en ökad företagsinkomst för jordbruket under båda åren. År 2022 bidrog även krisstödsutbetalningar till att förbättra resultatet.
2023 kännetecknades av sjunkande avräkningspriser samtidigt som spannmålsskörden var ovanligt låg och räntekostnaderna steg. Därför halverades 2023 års företagsinkomst. År 2024 beräknas den återhämta sig något. Jordbrukssektorns totala produktionsvärde uppgick 2024 till 85,8 miljarder kronor, 4,1 miljarder mer än 2023. Produktionsvärdet ökade både för vegetabilie- och animalieproduktionen.
I EAA (Economic Accounts for Agriculture) värderas hela skörden 2024 till ett viktat genomsnittligt pris för skördeåret 2024/2025 (augusti 2024–juli 2025). Skördeåret 2024/2025 ökade värdet av vegetabilieproduktionen med 2,4 miljarder kronor eller 7 % jämfört med föregående skördeår och uppgick till 38,9 miljarder kronor.
Värdet av spannmålsproduktionen minskade något, med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2023. Skörden var större, men priserna sjönk med mellan 11 och 25 % för de olika spannmålslagen. Produktionsvärdet av oljeväxter minskade även det något, med 2 %. Priserna steg med 5 %, medan skörden minskade jämfört med föregående år. Värdet av foderväxter ökade däremot, med 0,9 miljarder kronor, motsvarande 8 % under samma period.
För köks- och plantskoleväxter ökade produktionsvärdet med drygt 0,6 miljarder kronor, motsvarande 8 %. Potatisproduktionens värde steg med 0,7 miljarder, eller 22 %. Värdet av fruktodling ökade även det, med knappt 0,2 miljarder kronor, eller 16 %. Det ökade värdet av fruktodling är en konsekvens av att priserna var högre år 2024, då skördarna var något mindre än året innan.
Även för animalieproduktionen ökade produktionsvärdet och det uppgick till 38,9 miljarder kronor år 2024, en ökning med 1,5 miljarder jämfört med 2023. De totala värdena för nöt- och grisproduktionen uppgick till 8,5 respektive 6,4 miljarder kronor, vilket motsvarar ökningar om 4 respektive 7 % mellan åren 2023 och 2024. För fjäderfä minskade produktionsvärdet med 5 %, till drygt 3,3 miljarder kronor. Mjölkproduktionens värde ökade med knappt 1,1 miljarder kronor, eller 7 %, till nästan 15,9 miljarder kronor. Orsaken var stigande priser, då invägningen minskade med knappt 1 %. Värdet för äggproduktionen var däremot i stort sett oförändrat, det minskade med mindre än 1 % och avrundas till 2,8 miljarder kronor liksom 2023.
Aktiviteter som inte är jordbruk men som kostnadsmässigt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten, så kallade sekundära icke jordbruksaktiviteter, bidrog med 3,4 miljarder kronor till jordbrukssektorns produktionsvärde vilket är knappt 0,3 miljarder mindre än 2023.
Företagsinkomsten återhämtade sig 2024
År 2024 uppgick kostnaderna för insatsvaror och tjänster till 57,2 miljarder kronor, vilket var 0,6 miljarder eller 1 % mer än år 2023. Kostnaderna för foder, energi och gödsel har minskat, men ökade för utsäde, växtskyddsmedel, underhåll, samt andra varor och tjänster.
När kostnaderna dras från produktionsvärdet resulterar det i ett bruttoförädlingsvärde om 28,6 miljarder kronor år 2024, vilket är 3,5 miljarder kronor eller 14 % mer än år 2023.
När hänsyn även tas till att kapitalförslitningen ökade med 0,3 miljarder kronor, eller 2 %, så resulterar detta i ett ökat nettoförädlingsvärde med 3,2 miljarder kronor eller 31 %. Utbetalningarna av produktionsstöd minskade något, med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2023. Lönekostnaderna ökade med 8 % till 4,1 miljarder och arrende- och hyreskostnaderna med 6 %, till 4,2 miljarder kronor.
Vidare har de senaste årens förändrade ränteläge fått allt större genomslag. Under 2023 fördubblades räntekostnaderna jämfört med 2022 och under 2024 fortsatte de stiga, om än inte lika kraftigt. Räntekostnaden skattas till 5,5 miljarder och ränteintäkterna till 1,4 miljarder kronor. Det innebär ökningar med 17 respektive 24 % jämfört med föregående år. Räntenettot blev därmed en kostnad om drygt 4,0 miljarder kronor år 2024.
Totalt beräknas företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital, ha ökat med 1,9 miljarder kronor eller 20 %, till 11,1 miljarder år 2024.
Det är viktigt att påpeka att EAA är en kalkyl för hela jordbrukssektorn. Den säger inget om resultatet för enskilda företag eller olika produktionsinriktningar.
Basårsbyte
Vart femte år genomför Jordbruksverket ett så kallat basårsbyte i sin officiella statistik om avräknings- och produktionsmedelspriser. Inför publiceringen av denna rapport byttes basåret från 2015 till 2020. Det innebär att de priser som används i beräkningarna reviderats från år 2020 och framåt, vilket påverkat produktionsvärdena. Mer om detta kan läsas under rubriken ”Basårsbyte och revideringar” i avsnittet ”Kort om statistiken” nedan.
Syfte
Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.
Den här rapporten beskriver den svenska jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2024. En prognos publicerades i december 2024 och preliminära resultat publicerades i februari 2025. Mer information om rapporterna och de begrepp som används finns i avsnittet Kort om statistiken.
Jordbrukets ekonomiska resultat 2024
I tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat för år 2010, 2015, och för åren 2020–2024, samt den procentuella förändringen mellan 2023 och 2024. Som tablån visar ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster, löner, kapitalförslitning och räntor, men produktionsvärdet ökade mer än så. Därför ökade företagsinkomsten igen 2024, efter en markant minskning under 2023.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2010, 2015, 2020–2024, miljoner kronor. Produktionsvärdet redovisas i löpande baspriser
Indikatorer över inkomstutvecklingen
Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:
- Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
- Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
- Indikator C: Index över real företagsinkomst
Samtliga indikatorer redovisas i reala termer, det vill säga faktorinkomsten och företagsinkomsten har justerats för inflationen. Mellan åren 2023 och 2024 visar indikator A en uppgång på 12 %. Indikator B och C visar uppgångar på 20 respektive 17 %.

Figur A. Indikator A, B och C, 2010–2024 (Index 2019–2021=100)
Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i antal årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. Enligt avgränsningarna i EAA var sysselsättningen 104 300 årsverken år 1990. År 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2024 uppskattas antalet årsverken till knappt 55 000. Av det totala antalet årsverken 2024 uppskattas 55 % vara oavlönade.
Värdet av jordbrukets produktion
I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen står för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. Åren 2019–2021 ökade vegetabilieproduktionens andel något, men under 2023 och 2024 återgick den till att vara jämnstor med animalieproduktionen.
Sedan år 2010 har stöd och ersättningar i jordbruket i genomsnitt uppgått till drygt 10,7 miljarder kronor per år och i genomsnitt utgjort knappt 15 % av produktionsvärdet till baspris. Skillnaden mellan producentpris och baspris är att i det sistnämnda är stöd och ersättningar medräknade. Det är de inte i producentpris. År 2024 var stöd och ersättningar värda 11,4 miljarder kronor, men dess andel av produktionsvärdet sjönk till knappt 12 %.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2010–2024, miljoner kronor
Av figur C framgår att foderväxter (främst ensilage, hö och halm) stod för den värdemässigt största delen av vegetabilieproduktionen år 2024. Spannmål står för den näst största delen och tillsammans med köks- och plantskoleväxter svarade de tre kategorierna för 79 % av vegetabilieproduktionens värde. I värdet av foderväxter ingår även foder som produceras och konsumeras inom samma företag. På animaliesidan svarade mjölk och nötkött för 41 respektive 22 % av produktionsvärdet.

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris 2023–2024, miljoner kronor
Värdet av vegetabilieproduktionen
Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser uppgick totalt till 38,9 miljarder kronor 2024. Jämfört med år 2023 var det en ökning med 2,4 miljarder kronor eller 7 %.
Under skördeåret 2024/2025 minskade produktionsvärdet av spannmål och majs med drygt 0,1 miljarder kronor eller drygt 1 % jämfört med föregående skördeår. Avräkningspriserna sjönk medan skörden var drygt 17 % högre jämfört med 2023. Det totala värdet av spannmålsproduktionen 2024 uppgick till 9,8 miljarder kronor.
Posten Industrigrödor domineras av raps och rybs vars produktionsvärde minskade med 2 % under skördeåret 2024/2025. Totalskörden av raps och rybs minskade med 7 %, samtidigt som det genomsnittliga priset steg med 5 % under 2024. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till drygt 1,4 miljarder kronor 2024.
Värdet av gruppen Foderväxter, det vill säga ensilage, hö, halm och fodermajs ökade med 0,9 miljarder kronor eller 8 %. I foderväxternas värde inkluderas även det foder som produceras och konsumeras inom ett och samma företag. Vallskörden uppgick till 4,7 miljoner ton 2024, en ökning med 18 % jämfört med 2023.
För köks- och plantskoleväxter uppgick det totala produktionsvärdet till 8,8 miljarder kronor 2024, en ökning med 8 % eller 0,6 miljarder jämfört med 2023. Ökningen är en följd av ökad produktion, då avräkningspriserna sjunkit något. Värdet av fruktproduktionen ökade med 0,2 miljarder kronor eller 16 % jämfört med 2023, vilket förklaras av stigande priser.
Värdet av potatisodlingen nådde 3,9 miljarder kronor under 2024, efter att ha stigit med 0,7 miljarder eller 22 %. Förklaringen är att både priser och skörden ökade.
Värdet av animalieproduktionen
Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2024 med 4 % eller knappt 1,5 miljarder kronor jämfört med år 2023 och uppgick till 38,9 miljarder kronor. Avräkningspriserna har i de flesta fall gått upp medan produktionsvolymerna varit relativt oförändrade inom animalieproduktionen.
Produktionsvärdet av nötkreatur ökade med 0,3 miljarder kronor, eller 4 %, år 2024 jämfört med 2023 och uppgick till drygt 8,5 miljarder kronor. Orsaken var stigande avräkningspriser och en något ökad slaktmängd. Även slakten av grisar ökade något jämfört med 2023 och de genomsnittliga priserna ökade med 3 %. Resultatet blev att produktionsvärdet för gris ökade med 0,4 miljarder kronor, eller drygt 7 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 6,4 miljarder kronor 2024. Produktionsvärdet för fjäderfä minskade med knappt 5 % år 2024 jämfört med 2023, till drygt 3,3 miljarder kronor.
Invägningen av mjölk minskade med knappt 1 % år 2024, samtidigt som mjölkproducenterna fått mer betalt och avräkningspriset steg med 8 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen ökar med 1,1 miljarder kronor, eller drygt 7 %, till knappt 15,9 miljarder. Äggproduktionens värde ökade marginellt, med knappt 1 %. Priserna steg med knappt 4 %, men produktionsvolymen sjönk med ungefär lika mycket och sammantaget ledde till en marginell förändring i produktionsvärdet.
För övriga animalieprodukter minskade produktionsvärdet med 25 % som en följd av något lägre avräkningspris på honung och en kraftigt minskad pälsproduktion. Minknäringen startade upp igen efter att Covid 19-restriktionerna släpptes, men under 2024 minskade produktionen i väntan på beslutet om statligt avvecklingsstöd för branschen.
Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser
I figur D redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta producentpriser, vilket ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. År 2024 ökade den med 5 %, efter att vegetabilieproduktionens värde ökat med 12 %. Animalieproduktionens värde var däremot närmast oförändrat jämfört med 2023. Även på längre sikt, jämfört med år 2010, är animalieproduktionens volym oförändrad. Vegetabilieproduktionen varierar mer mellan åren och sedan 2010 har volymen stigit med 12 %. Under samma period har jordbrukets totala produktionsvolym ökat med 4 %.

Figur D. Jordbrukssektorns produktion i fasta priser 2010–2024, miljoner kronor
Stöd och ersättningar
Stöd och ersättningar delas i EAA in i produktstöd eller produktionsstöd. Investerings- och startstöd räknas som kapitaltransfereringar och påverkar inte resultatposterna, såsom företagsinkomsten, i EAA.
I figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket mellan 2010 och 2024. Produktstöden, som betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, minskade med knappt 2 % under 2024 jämfört med 2023. Totalt betalades knappt 1,4 miljarder kronor ut i form av produktstöd 2024.
Produktionsstöden är inte produktberoende utan betalas ut oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Totalt uppgick produktionsstöden till 10 miljarder kronor 2024, en minskning med 0,3 miljarder kronor eller 3 % jämfört med 2023.
I tabell 4 och 5 redovisas de stödformer med belopp som ingår i beräkningarna av EAA för åren 2019–2024.

Figur E. Stöd och ersättningar till jordbruket 2010–2024, miljoner kronor
Kostnader för insatsvaror och tjänster
Jämfört med 2023 uppskattas kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka med 0,6 miljarder kronor, eller 1 %, till totalt 57,2 miljarder kronor år 2024. Av figur F framgår att djurfoder är den största posten bland kostnader för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2024 utgjorde djurfoder 32 % av kostnaderna och beräknades till 18,5 miljarder kronor. Det var 0,9 miljarder mindre än 2023. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till knappt 7,8 miljarder kronor år 2024.
Posten Andra varor och tjänster innehåller kostnader för bland annat semintjänster, försäkringar, redovisningstjänster, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 1,3 miljarder kronor år 2024. Under 2024 utgjordes 23 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster av kostnadsposten Andra varor och tjänster.
Den största minskningen i relativa tal stod kostnaderna för drivmedel för, de minskade med 20 %, eller knappt 0,9 miljarder kronor, till 3,4 miljarder kronor år 2024. Även för gödsel sjönk kostnaderna, med 0,6 miljarder kronor eller 12 %. Men de andra kostnadsposterna; Utsäde, Växtskyddsmedel, Veterinärkostnader, Underhåll av maskiner, utrustning och byggnader, Jordbrukstjänster samt Andra varor och tjänster, ökade alla. Elpriset sjönk under 2024, men kostnaden för elektricitet har ökat. Det beror på att elstödet för företag, som beslutades av regeringen i oktober 2022, togs bort och därför inte längre dras från elkostnaderna i 2024 års EAA-beräkningar.

Figur F. Kostnader för insatsvaror och tjänster 2023–2024, miljoner kronor
Tabeller
- Tabell 1. Sammanfattande resultat från EAA 2010, 2015, 2020–2024, miljoner kronor
- Tabell 2. Ekonomisk kalkyl för jordbruket 2010, 2015, 2020–2024 i löpande priser, miljoner kronor
- Tabell 3. Indikator A, B och C 2010–2024, index 2019–2021=100
- Tabell 4. Stöd och ersättningar efter stödform 2020–2024, miljoner kronor
- Tabell 5. Start- och investeringsstöd, samt epizootiersättning 2020–2024, miljoner kronor
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.
I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta ingår verksamheter vars intäkter- och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.
Definitioner och förklaringar
I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.
De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.
De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i den nationella statistikdatabasen och av Eurostat):
+ Värdet av vegetabilieproduktionen (100000)
+ Värdet av animalieproduktionen (130000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (150000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (170000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (180000)
- Kostnader för insatsvaror och tjänster (200000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (260000)
- Kapitalförslitning (270000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (280000)
+ Övriga produktionssubventioner (310000)
= Faktorinkomst (320000)
- Löner och kollektiva avgifter (290000)
= Driftsöverskott (330000)
- Arrende- och hyreskostnader (340000)
+/- Nettoräntekostnader (360000-350000)
= Företagsinkomst netto (370000)
Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:
- Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
- Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
- Indikator C: Real företagsinkomst
Så tar vi fram statistiken
EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.
Statistikens tillförlitlighet
EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik, till exempel skördar och mjölkinvägning, som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 4 000 företag år 2024. Antalet företag i underlaget har dock minskat relativt mycket de två senaste åren, vilket sannolikt ökat osäkerheten i skattningarna. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden i beräkningarna, vilket förekommer både på intäkts- och kostnadssidan.
EAA är en så kallad sammansatt statistik där flera olika källor används för att beräkna resultaten. Det går därför inte att ta fram några statistiska mått på osäkerheten i skattningarna.
Statistiken avseende det senaste året baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.
Basårsbyte
Inför publiceringen av denna statistikrapport har ett så kallat basårsbyte skett i Jordbruksverkets officiella statistik om prisindex och priser på livsmedelsområdet. Det görs vart femte år och när det är genomfört behöver förändringarna även tas in i EAA. Prisstatistiken baseras nu på basår 2020. De föregående publiceringarna av EAA har baserats på basår 2015. I och med denna publicering baseras även de priser och prisindex som används i beräkningarna av EAA på basår 2020. I praktiken innebär det att de faktiska priser som används i EAA har reviderats från år 2020 och framåt vilket främst påverkar produktionsvärdet. Vidare har beräkningarna av EAA till fasta priser reviderats tillbaka till 1990 och baseras på 2020 års prisnivå.
Summary in English
This report details the economic results of the Swedish agricultural industry in the year 2024. A forecast was published in December 2023 and preliminary results were published in February 2024. Please note that the base year for prices used in this calculation was changed from the year 2015 to the year 2020 in conjunction to this publication. Therefore, prices and values have been revised from the year 2020 onwards and may differ somewhat from previous publications.
Recent years have been characterised by volatile prices and costs for farmers, with increasing results and a record result for the Swedish agricultural industry in 2022. However, a lot changed in 2023. Prices dropped and the harvest shrank, while interest rates increased and overall results were cut in half in 2023. Now, in 2024, results are estimated to recover somewhat.
SEK 4.1 billion increase in 2024 agricultural industry output
The total output value of the agricultural sector in 2024 amounted to SEK 85.8 billion, SEK 4.1 billion more than in 2023. The main reason was an increase in the value of crop output, but the animal output value rose somewhat as well.
The value of crop production increased by SEK 2.4 billion or 7 % compared with 2023 and amounted to SEK 38.9 billion in 2024. Cereal production decreased by SEK 0.1 billion, while the value of forage plants increased by SEK 0.9 billion, or 8 %. The production value of vegetables and horticultural products increased by SEK 0.6 billion, or 8 %. The potato production value rose by 22 %, or SEK 0.7 billion. The value of fruit increased as well, by SEK 0.2 billion, or 16 %, as an effect of higher prices. Something to be aware of is that the 2024 harvest is valued using a weighted average of prices for the crop year 2024/2025.
Just like the crops, the value of animal production amounted to SEK 38.9 billion in 2024, after an increase of SEK 1.5 billion. The total values for cattle and pig production amounted to SEK 8.5 and 6.4 billion respectively, corresponding to increases of 4 and 7 % in 2024 compared with 2023. The value of milk production increased as well, due to rising prices. In 2024 it amounted to SEK 15.9 billion, 7 % more than in 2023. The value of egg production was decreased by less than 1 % and amounted to about SEK 2.8 billion. The value of broiler production decreased by 5 %, to SEK 3.3 billion in 2024.
So called inseparable non-agricultural secondary activities which, as the name implies, cannot be separated from actual agricultural production, contributed to the results with an amount equivalent to SEK 3.4 billion in 2024, SEK 0.3 billion less than in 2023.
An increased entrepreneurial income
Just as the production value increased, so did the total intermediate consumption costs, but only by 1 %. In 2024 these costs increased by SEK 0.6 billion to SEK 57.2 billion. The fixed capital consumption rose in 2024, by SEK 0.3 billion but the net value added still increased, by SEK 3.2 billion or 31 %. Other subsidies on production decreased by SEK 0.3 billion.
Meanwhile, compensation of employees increased, by 8 % to SEK 4.1 billion. Rents and other real estate rental charges also increased, by 6 % or SEK 0.2 billion. Interest payments, at SEK 5.5 billion, also increased compared to the preceding year. Altogether, this resulted in an entrepreneurial income of SEK 11.1 billion. Compared with 2023, that was SEK 1.9 billion higher, corresponding to a 20 % increase.