EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2024–2025

Publiceringsdatum: 2025-12-04

Referensår: 2025 Produktkod: JO0205 Ämnesord: Ekonomi

Ulf Svensson, Johan Holmer 036-15 50 74, 036-15 60 68 statistik@jordbruksverket.se

Sammanfattning

I den här rapporten redovisas en prognos för jordbrukets ekonomiska utveckling 2025, enligt den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA, Economic Accounts for Agriculture).

Ökat produktionsvärde

I prognosen bedöms jordbrukssektorns totala produktionsvärde 2025 uppgå till 90,0 miljarder kronor, en ökning med 4,2 miljarder kronor eller 5 % jämfört med 2024. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms bli närmast oförändrat medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 4,0 miljarder kronor eller drygt 10 % jämfört med 2024. Utöver detta bedöms övriga intäkter öka med knappt 0,1 miljarder kronor.

Oförändrade kostnader för insatsvaror och tjänster

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster prognosticeras sjunka med 0,2 miljarder kronor, mindre än 1 %, jämfört med 2024, och uppgå till 56,9 miljarder kronor. Kostnaderna ökar för gödselmedel och olika typer av underhåll, men de minskar för foder, växtskyddsmedel och energi. Vidare uppskattas kapitalförslitningen öka med 0,3 miljarder kronor. Även löneutbetalningar bedöms öka, med närmare 0,2 miljarder kronor eller 4 %. Räntekostnaderna bedöms däremot minska med 0,9 miljarder kronor, motsvarande drygt 16 %.

Posten Övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, förväntas minska med knappt 3 % och uppgå till knappt 9,8 miljarder kronor.

Förbättrat resultat

Sammantaget beräknas att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, öka med 17 %, motsvararande 3,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, uppskattas bli 15,2 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 4,1 miljarder kronor eller 37 %.

Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar vilket innebär att den har en hög grad av osäkerhet. Läs mer om osäkerheten i avsnittet Kort om statistiken nedan.

Prognosens förutsättningar

I EAA beräknas intäkterna för vegetabilier på skördeår, augusti till juli. Det innebär att avräkningspriserna för skördeåret 2025/2026 för till exempel spannmål måste skattas ända fram till juli 2026. Bedömningen av prisutvecklingen under skördeåret är baserade på tillgänglig information i början av november 2025. Vid fastställandet av prognosen fanns preliminära uppgifter om skördar av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Skördarna av till exempel vall, potatis och trädgårdsväxter baseras däremot på ett mer bristfälligt underlag. Animalieproduktionens värde beräknas däremot på kalenderår, så där är underlaget bättre för att bedöma 2025 års utveckling.

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.

I denna rapport redovisas en prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2025. Preliminära beräkningar publiceras i mitten av februari 2026 och slutliga resultat publiceras i början av oktober 2026. Mer information om rapporterna och de begrepp som används finns i avsnittet Kort om statistiken.

Prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2025

I tablå A redovisas Jordbruksverkets prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2025 jämfört med år 2024. Resultaten kommenteras i avsnitten efter tablån.

Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om prognosens tillförlitlighet hittar du under avsnittet ”Kort om statistiken”.

Tablå A: Jordbrukssektorns produktionsvärde och kostnaderFörstora bilden

Tablå A: Jordbrukssektorns produktionsvärde och kostnader 2024 samt prognos för 2025 i miljoner kronor. Utvecklingen mellan åren delas upp i volym- och priseffekt redovisat som index, 2024=100. Notera att prickade värden inte beräknas.

Värdet av vegetabilieproduktionen nästan oförändrat

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 39 miljarder kronor 2025, en ökning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Den totala spannmålsskörden, exklusive majs, uppskattas preliminärt till 6,3 miljoner ton, en ökning med 23 % jämfört med 2024 års skörd. Samtidigt uppskattar vi att priserna för skördeåret 2025/2026 (augusti 2025–juli 2026) blir 17 % lägre än för skördeåret 2024/2025. Totalt innebär det att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med drygt 0,2 miljarder kronor eller 2 %.

Värdet av industrigrödor förväntas öka med drygt 0,4 miljarder kronor eller 16 % under 2025. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Enligt den preliminära skördestatistiken uppskattas skörden av raps och rybs preliminärt ha ökat med 43 % jämfört med 2024. Samtidigt bedöms avräkningspriserna sjunka med 2 % under skördeåret 2025/2026 jämfört med föregående skördeår. Värdet av oljeväxter bedöms öka med 39 %. Däremot förväntas värdet minska för proteingrödor och sockerbetor, som också räknas till gruppen Industrigrödor, vilket till stor del beror på lägre priser.

Värdet av foderväxter (inklusive halm) uppskattas bli relativt oförändrat, det minskar med 0,1 miljarder kronor eller knappt 1 %. Detta är dock resultatet av att avräkningspriserna förväntas minska med drygt 9 % samtidigt som skördarna uppskattas öka med knappt 10 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2025 års skörd, finns med i kalkylen för år 2025.

Produktionsvärdet av köks- och plantskoleväxter förväntas öka med 0,1 miljarder kronor eller drygt 1 % under 2025. Det uppskattade skördeutfallet och prisförändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktionsvolymen minska med 2 % medan avräkningspriserna förväntas bli drygt 3 % högre än föregående år. Värdet av potatisproduktionen bedöms, främst till följd av knappt 31 % lägre priser under skördeåret 2025/2026, bli 1,0 miljard kronor lägre än föregående år. När det gäller frukt och bär förväntas produktionsvärdet öka med 0,4 miljarder kronor. Orsaken är främst högre priser men även en något större skörd bidrog till skillnaden jämfört med 2024.

Tioprocentig värdeökning för animalie­produktionen

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen prognostiseras bli 43,0 miljarder kronor 2025, en ökning med drygt 10 % jämfört med 2024. Framför allt är det stigande avräkningspriser som är orsaken.

Värdet av djurproduktionen, som huvudsakligen utgörs av slakt, förväntas stiga med 3,9 %, till 20,8 miljarder kronor. Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med drygt 2 % år 2025 jämfört med 2024, till 8,7 miljarder kronor. Priserna bedöms öka med drygt 12 %, medan produktionsvolymen uppskattas minska med 9 %. Produktionsvärdet för gris förväntas stiga med knappt 6 % under 2025 jämfört med året innan, vilket i stort sett motsvarar den uppskattade prisökningen. Produktionsvärdet uppskattas till 6,8 miljarder kronor. Vidare uppskattas produktionsvärdet för fjäderfä öka med knappt 5 %, till 3,5 miljarder kronor.

Av de Animaliska produkterna är det mjölken som har det största värdet och under 2025 förväntas invägningen öka med knappt 4 %. Samtidigt har mjölkproducenterna fått mer betalt; avräkningspriset uppskattas öka med närmare 14 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med drygt 17 % jämfört med 2024, till 18,6 miljarder kronor. Äggproduktionens värde förväntas också öka relativt mycket, med knappt 19 %. Priserna har sjunkit med drygt 3 %, men produktionsvolymen har stigit med 23 %. Produktionsvärdet har varierat relativt kraftigt de senaste åren som en följd av flera sjukdomsutbrott. År 2025 har produktionen hittills återhämtat sig och produktionsvärdet beräknas bli 3,3 miljarder kronor. För övriga animalieprodukter beräknas produktionsvärdet minska med 4 %. Anledningen till detta är att minknäringen, som befunnit sig i ett avvecklingsskede efter att de Covid-19-relaterade restriktionerna släpptes, nu upphört sin produktion. Animalieproduktionens sammanlagda värde uppskattas till 22,1 miljarder kronor år 2025, 17 % mer än år 2024.

Prognostiserat resultat 2025

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas öka med 5 % eller 4,2 miljarder kronor år 2025 jämfört med 2024 och uppgå till 90,0 miljarder kronor.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 56,9 miljarder kronor 2025, en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2024. Kostnaderna för foder uppskattas minska med drygt 5 % och energikostnaden med 3 %, den senare beroende på lägre dieselpriser. Kostnaderna för växtskyddsmedel beräknas bli 11 % lägre. Samtidigt uppskattas kostnaderna för Gödselmedel, en relativt stor post, stiga med knappt 14 %. Veterinärkostnaderna beräknas också öka, med 6 %. Andra kostnader bedöms stiga marginellt, såsom de för underhåll, utsäde och jordbrukstjänster.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus kostnaderna för insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med 4,5 miljarder kronor eller knappt 16 % jämfört med 2024. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas öka med knappt 4,2 miljarder kronor, eller 31 % år 2025.

Posten Övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas minska med knappt 0,3 miljarder kronor, eller 3 %, och uppgå till 9,8 miljarder kronor.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med knappt 17 %, motsvararande 3,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Faktorinkomsten uppskattas till 27,4 miljarder kronor år 2025.

Lönekostnaderna beräknas öka med 4 % och arrende- och hyreskostnader med 4 %. De sjunkande räntorna gör dock att räntekostnaderna bedöms minska med 16 % under 2025. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökar med 37 %, motsvarande 4,1 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 15,2 miljarder kronor år 2025.

Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A

Jordbruksverket har levererat denna prognos för inkomstutvecklingen för den svenska jordbrukssektorn till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en minskad total arbetsinsats (-1,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 1,6 % kommer Indikator A för Sverige att öka med drygt 16 % jämfört med föregående år. Prognosen är osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt från dessa värden.

Utvecklingen av Indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under december månad kommer Eurostat att publicera prognostiserade uppgifter för 2025.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta ingår verksamheter vars intäkter och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i den nationella statistikdatabasen och av Eurostat):

+ Värdet av vegetabilieproduktionen (100000)
+ Värdet av animalieproduktionen (130000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (150000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (170000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (180000)

- Kostnader för insatsvaror och tjänster (200000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (260000)

- Kapitalförslitning (270000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (280000)

+ Övriga produktionssubventioner (310000)
= Faktorinkomst (320000)

- Löner och kollektiva avgifter (290000)
= Driftsöverskott (330000)

- Arrende- och hyreskostnader (340000)
+/- Nettoräntekostnader (360000-350000)
= Företagsinkomst netto (370000)

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

  • Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
  • Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
  • Indikator C: Real företagsinkomst

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

Prognosen för Företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt 19 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dock stor mellan åren. Under år med mer normala förhållanden, som åren 2019 och 2020, har prognosen avvikit från den slutliga statistiken med 6 % eller mindre. För 2018, då värmen och torkan hade stor inverkan på jordbruket, underskattade prognosen det slutliga resultatet kraftigt.

Mer information om osäkerheten finns i Kvalitetsdeklarationens andra avsnitt kallat Tillförlitlighet. En länk till kvalitetsdeklarationen finns nedan under avsnittet Metod och kvalitet.

Det prognosticerade produktionsvärdet för vegetabilier i denna rapport avser skördeåret 2025/2026. Vid tiden för prognosens fastställande fanns preliminära uppgifter om skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, potatis, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare fanns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2025 års skörd. På animaliesidan finns ett bättre underlag för att skatta både volymer och priser och därmed även produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.

EAA är en så kallad sammansatt statistik där flera olika källor används för att beräkna resultaten. Det går därför inte att ta fram några statistiska mått på osäkerheten i skattningarna.

Basårsbyte

Under 2025 har ett så kallat basårsbyte genomförts i Jordbruksverkets officiella statistik om prisindex och priser på livsmedelsområdet. Det görs vart femte år och förändringarna implementeras även i EAA. Prisstatistiken baseras nu på basår 2020 och därmed EAA också, från och med de slutgiltiga EAA-beräkningarna för 2024, publicerade i oktober 2025. Tidigare basår var 2015. I praktiken innebär det att de priser som används har reviderats från år 2020 och framåt vilket främst påverkar produktionsvärdet. Vidare har beräkningarna av EAA till fasta priser reviderats tillbaka till 1990 så att även de baseras på 2020 års prisnivå.

Bra att veta

I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s övriga medlemsstater. Jordbruksverket kommer att publicera preliminära resultat för Sverige i februari 2026 och slutliga beräkningar i början av oktober 2026.

Summary in English

This report forecasts the economic results of the Swedish agricultural industry in 2025. Preliminary results will be published in February 2026, followed by final results in October 2026.

Output forecast

According to the forecast, the output value of the agricultural industry will be 90.0 billion SEK in 2025. This is 4.2 billion SEK more than in 2024, an increase of 5 %. The total crop output value is estimated to 39.0 billion SEK, just 0.1 billion more than in 2024. The output values of cereals, industrial crops, vegetables and horticultural products and fruits are expected to increase. Meanwhile, the output value of forage plants is expected to remain unchanged and that of potatoes to decrease. Most prices are expected to be lower, while those for fruits and vegetables and horticultural products increase.

The total animal output value is expected to increase by 10 %, or 4 billion, to 43.0 billion SEK. The three main production categories are up in 2025, mainly due to price increases. The value of milk production, is expected to rise by 17 % to 18.6 billion SEK. The cattle production is estimated to increase to 8.7 billion SEK, up 2 %. Pig production values are calculated to 6.8 billion SEK, about 6 % more than in 2024. Poultry and egg production are both expected to increase as well, recovering after a few years of disease related production decreases. Poultry is expected to increase by 5 % to 3.5 billion SEK. Egg production will rise by 19 %, reaching 3.3 billion SEK according to the prognosis.

The value of other animal products is expected to decrease by 4 %. The reason is that the fur industry, having scaled down gradually since the Covid-19 pandemic, closed down its last remaining production and came to an end.

Costs and results

According to the forecast, the total costs for intermediate consumption will decrease by 0.3 billion SEK in 2025, less than 1 %. Some costs have increased, like those for fertiliser and soil improvement, veterinary expenses and maintenance, but the decreasing ones outweigh them marginally. The biggest decrease was in feedingstuffs. The factor income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, owners’ equity and labour input, increases by 16 % or 3.9 billion SEK compared with the year 2024, according to the forecast. Finally, the net entrepreneurial income covers only costs for owners’ equity and labour input and what is left is the profit. For 2025, it is estimated to 15.2 billion SEK. This corresponds to a 37 %, or 4.1 billion SEK, increase when compared with 2024.

Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with each other. In 2025, it is expected to increase by 16 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction. The final estimate will be published in October 2026.