Jordbruksekonomiska undersökningen 2024
Publiceringsdatum: 2026-02-27
Referensår: 2024 Produktkod: JO0202 Ämnesord: Ekonomi, Företag
Daniel Persson 036-15 50 39 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Den Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) är en årlig bokföringsundersökning vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i det svenska jordbruket.
Utvecklingen mellan åren 2023 och 2024 karaktäriserades av att kostnaderna för energi och gödningsmedel minskade. Samtidigt minskade avräkningspriserna för spannmål men ökade för djur och animalieprodukter.
År 2024 är de flesta förändringar i nettoresultatet inte signifikanta jämfört med året innan. Det enda signifikanta resultatet är för specialiserade grisföretag med ett standardiserat arbetsbehov på minst 5 600 timmar ökade sitt nettoresultat år 2024 jämfört med 2023.
I denna undersökning ingår även lagerförändringar, vilket påverkar både intäkter och kostnader hos företagen.
Det går inte att läsa ut resultatutvecklingen för renodlade produktionsgrenar, då ett företag som klassas som mjölkföretag även kan odla till exempel spannmål och vall.
Syfte
Den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens intäkter, kostnader och lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.
Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).
De förändringar som kommenteras i texten är alla statistiskt säkerställda, det vill säga de visar en signifikant skillnad mellan åren.
Utvecklingen inom de olika produktionsinriktningarna
I denna rapport redovisas ett urval av driftsinriktningar. Detta på grund av att det är en urvalsundersökning och att antal undersökta företag i flera driftsinriktningar är alltför få.
Ett företags standardtimmar utgår från hur stor areal av olika grödor och hur många djur av olika slag ett företag har. En standardtimme är ungefär lika med en vanlig arbetstimme. En normal heltidstjänst definieras som 1 600 standardtimmar.
Växtodlingsföretag i riksområde 1
Avräkningspriserna för spannmål och industrigrödor minskade med 21 % respektive 4 % under år 2024 jämfört med föregående år. Däremot steg skörden för spannmål med 19 % medan skörden av oljeväxter minskade under året.
För växtodlingsföretag med 800—1 599 standardtimmar i södra Sverige var nettoresultatet 125 000 kronor år 2024 jämfört med 2023 då det var 113 000 kronor. För företag med 1 600—3 199 standardtimmar var nettoresultatet 415 000 kronor år 2024 jämfört med 2023 då det var -59 000 kronor. För företag med 3 200—5 599 standardtimmar var nettoresultatet 1 470 000 kronor år 2024 jämfört med 2023 då det var 581 000 kronor.
Mjölkföretag
Avräkningspriset för mjölk ökade med 8 % under 2024 jämfört med året innan medan invägningen av mjölk minskade med 1 %.
För mjölkföretag på riksnivå med 1 600—3 199 standardtimmar var nettoresultatet 222 000 kronor år 2024 medan det 2023 var 254 000 kronor. För företag med 3 200—5 599 standardtimmar var nettoresultatet 941 000 kronor år 2024 medan det 2023 var 847 000 kronor. För företag med 5 600— standardtimmar var nettoresultatet 2 098 000 kronor år 2024 medan det 2023 var 1 489 000 kronor.
Nötköttsföretag
Avräkningspriserna för nötkreatur ökade med 5 % år 2024 jämfört med föregående år medan antalet slaktade djur ökade med 1 %.
För medelstora nötköttsföretag på riksnivå (800—3 199 standardtimmar) var nettoresultatet 49 000 kronor år 2024 medan det 2023 var 153 000 kronor. För stora (3 200—5 599 standardtimmar) var nettoresultatet 621 000 kronor år 2024 medan det 2023 var 757 000 kronor.
Grisföretag
Avräkningspriset för gris steg med 4 % 2024 jämfört med året innan. Under samma tidsperiod var antalet slaktade grisar oförändrat.
Nettoresultatet på riksnivå år 2024 visade en ökning för grisföretag med 5 600—standardtimmar.
För grisföretag på riksnivå med 1 600—5 599 standardtimmar var nettoresultatet 1 144 000 kronor år 2024 medan det var 666 000 kronor 2023. För grisföretag med 5 600— standardtimmar var nettoresultatet i genomsnitt 4 003 000 kronor år 2024 medan det 2023 var 1 363 000 kronor.
Nettoresultat för olika produktionsinriktningar de senaste fem åren
Nettoresultatet per företag för de senaste fem åren för olika driftsinriktningar, storleksklasser och riksområden visas i Figur A. Generellt så ökar nettoresultatet med företagsstorleken. Enskilda förändringar mellan år är inte alltid signifikanta.
RO betyder riksområde.
Förstora bildenFigur A. Nettoresultat 2020—2024 för olika driftsinriktningar och storleksklasser
Intäkter, kostnader och resultat, svensk driftsinriktning
- Tabell 1. Intäkter, kostnader och resultat för driftsinriktning Jordbruksväxter i Riksområde 1
- Tabell 2. Intäkter, kostnader och resultat för driftsinriktning Mjölk
- Tabell 3. Intäkter, kostnader och resultat för driftsinriktning Köttdjur
- Tabell 4. Intäkter, kostnader och resultat för driftsinriktning Gris
Kalkylerade anskaffningsvärden, svensk driftsinriktning
Kort om statistiken
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts sedan 1976. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).
På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskades från cirka 1 000 till 600 företag. I samband med Sveriges medlemskap i EU år 1995 ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). Urvalsstorleken ökades därför och för närvarande ska Sverige leverera minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.
JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde (RO), driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Redovisning sker också efter EU:s typologi för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.
I denna statistikrapport redovisas resultat från JEU för år 2024 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för tidigare år.
Det här beskriver statistiken
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:
- enskild fysisk person
- fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)
- handelsbolag (eller motsvarande)
- aktiebolag.
Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag verksamhet inom jordbruk och skötsel av lantbruksdjur som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation, då dessa kan snedvrida resultaten. I redovisningen ingår växtodlingsföretag (endast i riksområde 1), mjölkföretag, nötköttsföretag och grisföretag på grund av att urvalet är begränsat. Om dessa företag till exempel har fjäderfä eller trädgårdsodling så ingår intäkter och kostnader för detta. Vidare ska företagen ha en standardiserade intäkter om minst 15 000 EUR. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från schabloniserade intäkter per gröda och djurslag.
Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll 25 668 jordbruksföretag som hade en standardiserad intäkt på minst 15 000 EUR i Lantbruksregistret för referensåret 2023. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick år 2023 till 56 171 jordbruksföretag. Referensåret ska vara det senaste året då en Strukturundersökning genomfördes.
Typklassificering av jordbruksföretag
Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsinriktningar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, hyror för inventarier och så vidare. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.
Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur består av normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade, det vill säga åkrarnas storlek och läge i förhållande till varandra.
För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (Other Gainful Activity, OGA) kan exempelvis vara snöröjning, körning med företagets jordbruksmaskiner åt andra företag, turism och produktion av förnybar energi.
Skogsbruk
Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Anledningen är att skörd av skog ofta sker mer sällan.
Skogsbruk redovisas i den svenska Jordbruksekonomiska undersökningen men redovisas inte till EU:s undersökning FADN (Farm Accountancy Data Network).
Förstora bildenFigur B. Sveriges tre riksområden
Riksområdena (RO) definieras enligt följande:
- RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder.
- RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder, Svealands skogsbygder.
- RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland, Övre Norrland.
Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:
- LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län.
- LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Värmlands och Dalarnas län.
- LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Länsgrupperna utgår från hur Sverige ska stratifiera urvalet till EU:s undersökning FADN (Farm Accountancy Data Network).
Så tar vi fram statistiken
Urvalet till undersökningen utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter från olika källor in. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.
Statistikens tillförlitlighet
Nedan följer en sammanfattad beskrivning av felkällorna. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i Kvalitetsdeklarationen under rubriken Metod och kvalitet.
I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerhetskällan bedöms härröra från urvalet och bortfallet.
Urvalsfel
Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att samtliga företag i populationen inte ingår i undersökningen. Det som främst kan begränsa urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig har betydelse för urvalsfelets storlek. Urvalsfelen presenteras i databasen som 95 % konfidensintervall.
Bortfallsfel
I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet innebär stor uppgiftslämnarbörda. Varje år måste nya företag rekryteras för att täcka upp för de företag som väljer att inte längre delta i undersökningen. År 2024 ersattes bortfallsföretagen av andra slumpmässigt valda företag så att svar erhölls från 897 företag. Totalt bortfall av företag under året (nya och gamla företag) uppgick till 18 %.
Ramtäckning
Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att man som urvalsram använder den senaste Strukturundersökningen. Den gjordes under 2023 och därför ingår inte företag som startats efter att undersökningen är avklarad. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned.
Bearbetningsfel
Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid Jordbruksverket och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I vissa fall tas återkontakt med uppgiftslämnarna. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas. I och med omfattande kontroller så bedöms bearbetningsfelen vara små.
Bra att veta
I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till de krav som EU ställer, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.
Ytterligare anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.
Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (Economic Accounts for Agriculture, EAA). I rapporten Jordbruksekonomiska undersökningen 2014—2023, nyckeltal och standardiserade intäkter sammanställs resultaten från JEU på samma sätt som EAA, vilket gör att det går att jämföra olika produktionsinriktningar mot hela det svenska jordbruket.
EU:s gemensamma databas för FADN med resultatet för alla EU-länder finns här .
Summary in English
Background
The Farm Economics Survey (JEU) is an annual bookkeeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of revenues and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). A database containing data of at least 1,025 farms should annually be delivered to the Directorate-General for Agriculture and Rural Development (DG AGRI) at the EU Commission. For the accounting year 2024, there were 897 holdings delivered.
All values presented in the report are nominal. Changes that are commented in the text are all statistically significant.
Results
The results given in the tables are based on Swedish typology and show revenues and costs in agriculture for the year 2024.
Holdings with 800—1,599 standard working-hours had a net margin of SEK 125,000 in 2024 compared to SEK 113,000 in 2023. Holdings with 1,600—3,199 standard working-hours had a net margin of SEK 415,000 in 2024 compared to SEK -59,000 in 2023. Holdings with 3,200—5,599 standard working-hours had a net margin of SEK 1,470,000 in 2024 compared to SEK 581,000 in 2023.
Dairy farms at national level with 1,600—3,199 standard working-hours had a net margin of SEK 220,000 in 2024 compared to SEK 254,000 in 2023. Holdings with 3,200—5,599 standard working-hours had a net margin of SEK 941,000 in 2024 compared to SEK 847,000 in 2023. Holdings with 5,600— standard working-hours had a net margin of SEK 2,098,000 in 2024 compared to SEK 1,489,000 in 2023.
Beef cattle holdings with 800—3,199 standard working-hours had a net margin of SEK 49,000 in 2024 compared to SEK 153,000 in 2023. Holdings with 3,200—5,599 standard working-hours had a net margin of SEK 621,000 in 2024 compared to SEK 757,000 in 2023.
Medium-sized pig farms at national level with 1,600—5,599 standard hours had a the net margin in 2024 of SEK 1,144,000 compared to SEK 666,000 in 2023. Holdings with 5,600— standard hours had a net margin of SEK 4,003,000 in 2024 compared to SEK 1,363,000 in 2023, which was a significant increase.