Trädgårdsodlingens produktion 2025

Syfte

Den här rapporten beskriver arealer eller växthusytor samt skördar för 15 frilands­grödor och 2 växthus­grödor i Sverige under kalenderåret 2025. Gröduppsättningen skiljer sig något i årets statistik jämfört med förra året; inom växthusodlingen redovisar vi inte statistik för kryddväxter och kruksallat och inom frilandsodlingen har vi ersatt gurka, purjolök och sparris med grönkål och spetskål. Ändringarna har vi gjort för att statistiken ska spegla den aktuella odlingen på bästa möjliga sätt.

Statistiken omfattar odlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus. Dessa företag omfattar så gott som hela arealen och skörden från den svenska trädgårdsodlingen, trots att det finns en hel del mindre företag som alltså inte omfattas av statistiken. Statistiken omfattar inte heller hushålls- eller fritidsodling.

Statistiken som presenteras i rapporten finns – tillsammans med all statistik som Jordbruksverket producerar – fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).

Växthusodling

Den svenska växthusodlingen av ätliga grödor domineras ytmässigt av gurka och tomat, som tillsammans odlas på cirka 80 % av den totala växthusytan för samtliga köksväxter och bär. Från och med årets undersökning kommer vi enbart att undersöka odlingen av kryddväxter och kruksallat vart tredje, istället för varje år. Produktionen av dessa grödor är liten och årsvariationerna relativt små, vilket gör att årliga undersökningar inte är motiverade.

Under 2025 odlades gurka och tomat på 630 600 respektive 484 500 kvadratmeter (kvm). Ytan för gurkodling ökade med 5 % jämfört med 2024, men var trots det 5 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. Odlingsytan för tomat ökade med 8 % mellan 2024 och 2025. Tomatytan har ökat tre år i rad och var 12 % större än genomsnittet för de fem föregående åren (tablå A, tabell 1).

Det är inte ovanligt att växthusytorna för både gurka och tomat varierar i storleksordningen 10 % från år till år, men sett ur ett längre perspektiv har växthusytan för gurkodling sakta minskat under de senaste tio åren, medan växthusytan för tomat istället har ökat (figur A).

Skörden ökade för både gurka och tomat mellan 2024 och 2025. Gurkskörden ökade med 6 % till 31 600 ton, medan tomatskörden ökade med 10 % till 17 700 ton. Båda skördarna var i paritet med snittskördarna för de fem senaste åren (tablå A, tabell 1).

Sett ur ett längre perspektiv har gurkskördarna ökat påtagligt sedan 2000-talets början och har under de senaste åren varit nästan en tredjedel högre än under 2000-talets första decennium. Produktionen av tomat har de senaste åren varit något lägre än i början av 2000-talet, men har återhämtat sig ordentligt från en ännu lägre produktion under perioden 2009–2017 (figur A, tablå A, tabell 1).

Avkastningen för gurka var rekordhöga 50,1 kg/kvm under 2025. För tomat var avkastningen 36,5 kg/kvm under 2025, en liten ökning jämfört med året innan, men 10 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren (tablå A).

Frilandsodling

De 13 köksväxtkulturer (grönsaker) som ingår i undersökningen täcker i runda tal 80 % av arealen för odling av köksväxter på friland, medan odlingen av jordgubbar och äpplen utgör ungefär 75 och 85 % vardera av den totala arealen för bär- respektive fruktodling. Årets statistik ersätter grödorna frilands­gurka, purjolök och sparris med grönkål och spetskål. För frilandsgurka och sparris är de årliga förändringarna små och purjolök odlas numera i ganska liten omfattning, medan arealen för både grönkål och spetskål har ökat kraftigt under senare år.

Arealmässigt visade frilandsodlingen upp få noterbara skillnader mellan 2024 och 2025. Arealen för matlök ökade med 10 %, medan arealerna för morot, isbergssallat och annan sallat istället minskade med 9, 11 respektive 20 %. För de övriga undersökta frilandsgrödorna var skillnaderna förhållandevis små i hektar räknat (tablå B, tabell 2–4).

Arealen för matlök har ökat så gott som årligen sedan 2018, från 1 220 till 1 846 hektar, vilket är den största arealen hittills för matlök. Arealen var mer än dubbelt så stor 2025 som under 00‑talets första år (tablå B, figur B). I och med att arealen för matlök ökade samtidigt som arealen för morot minskade tog matlök under 2025 över rollen som den mest odlade grödan bland köksväxterna (i areal räknat).

Arealerna för isbergssallat och annan sallat (både stor- och småbladig) minskade påtagligt mellan 2024 och 2025. Arealen för isbergssallat har visat en generellt sett vikande trend sedan omkring 2010 och 2025 års areal var med 637 hektar den näst minsta sedan slutet av 1990-talet.

Den vikande arealen för isbergssallat har under senare år mer än kompenserats av en ökande areal för kategorin annan sallat, även om den ökningen inte varit spikrak. Arealökningen för annan sallat stannade dock av 2024 och övergick alltså till en minskning med hela 20 % mellan 2024 och 2025. Totalt sett minskade den samlade arealen för sallatsodling från 2 244 till 1 856 ha mellan 2024 och 2025. Det är dock inte ovanligt med stora variationer i sallatarealen, för vilken vi har sett både upp- och nedgångar i samma storleksordning flera gånger under de senaste tio åren.

Arealen för jordgubbar har nu legat stabilt på omkring 2 000 hektar under tre år, efter en hastig minskning från cirka 2 400 hektar, där arealen låg mellan 2014 och 2022. För äpple tycks arealen ha stabiliserats på mellan 1 500 och 1 600 hektar, där den legat sedan 2015 (figur B).

Arealerna för grönkål och spetskål har ökat påtagligt under det senaste decenniet. Sedan den senaste mätningen 2023 tycks ökningarna dock ha stannat av och 2025 var arealen 168 hektar för grönkål och 137 hektar för spetskål. Även för pumpaodlingen tycks arealen ha stabiliserats. Efter en snabb ökning fram till år 2021 har arealen legat mellan 270 och 300 hektar.

Jämfört med året innan ökade 2025 års skördar för matlök, pumpa, jordgubbar, äpple, palsternacka och rödbeta. För matlök och pumpa var skördarna 12 % högre, medan de fyra andra grödorna visade upp 7–8 % högre skörd 2025 än 2024 (tablå C, tabell 2–4). Förändringarna för pumpa, jordgubbar och palsternacka ligger dock inom felmarginalen för undersökningen.

För matlök, äpple och rödbeta var skördarna med god marginal rekordhöga, med 97 100 ton för matlök, 33 300 ton för äpple och 21 900 ton för rödbeta. Även för grönkål var skörden på 1 900 ton den högsta vi hittills har noterat, även om skillnaden mot tidigare skördar inte var så stor.

För isbergssallat, annan sallat, andra betor, vitkål, broccoli och morot minskade skördarna 2025 jämfört med året innan. Skördarna av isbergssallat och annan sallad minskade med 21 respektive 12 %, medan skörden av andra betor minskade med 19 %. För vitkål, broccoli och morot gick skördarna ned med 6–7 %, men minskningen för morot ligger inom felmarginalen för undersökningen.

Trots nedgångarna var 2025 års skördar för vitkål, broccoli och morot att betrakta som normala, eftersom 2024 överlag var ett bra skördeår. För annan sallat var skörden 2025 till och med den näst högsta någonsin. För isbergssallat var 2025 års skörd på 10 600 ton däremot den lägsta sedan 1993, och för andra betor var skörden på 2 100 ton den lägsta sedan 2017.

Sett ur ett längre perspektiv är grönkål, jordgubbar, matlök, pumpa, rödbeta spetskål och äpple samt kategorin annan sallat de grödor som utmärker sig mest vad gäller ökade skördar (tablå C, figur B).

För grönkål, pumpa, spetskål, annan sallat och andra betor var skördarna små eller så gott som obefintliga i början av 2000-talet, varefter de ökat påtagligt sedan mitten av 10-talet (trots att skörden för andra betor och pumpa nu gått ner något sedan deras toppår 2021 och 2022). För jordgubbar, äpple, rödbeta och matlök, som alla är produktions­mässigt stora grödor, har skördarna varit påtagligt högre de senaste åren jämfört med under 2000-talets början.

Avkastningarna (hektarskördarna) för matlök, morot, annan sallat och äpple var rekordhöga under 2025, men även jordgubbar och vitkål hade förhållandevis höga avkastningar (tablå D). För isbergssallat var avkastningen tvärtom rekordlåg, efter att ha minskat under fyra år i sträck. För broccoli ser avkastningen ut att ha gått ner till en ny lägre nivå, efter att ha varit i snitt ungefär 20 % lägre under de senaste fyra åren än den varit under tidigare år.

Sett ur ett längre perspektiv har den genomsnittliga avkastningen ökat rejält för jordgubbar, matlök, morot och äpple sedan 2000-talets början.

Tabeller

• All vår statistik om trädgårdsodling finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1. Växthusytor och skördar för växthusodlade köksväxter
• Tabell 2. Arealer och skördar för frilandsodlade köksväxter
• Tabell 3. Arealer och skördar för frilandsodlade bär
• Tabell 4. Arealer och skördar för frukt

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver arealer eller växthusytor samt skördar för 15 ätliga frilandsgrödor och 2 ätliga växthusgrödor i Sverige under kalenderåret 2025. Statistiken omfattar hela den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen för företag med odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Statistiken omfattar alltså inte småskalig odling eller hushålls- och fritidsodling.

I begreppet trädgårdsgrödor ingår inte potatis och inte heller bönor, ärter eller linser som torkas, fryses in, konserveras eller bearbetas.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken tas fram genom att kombinera uppgifter från Jordbruksverkets register för stödansökningar (IAKS) med information som tas in via två frivilliga enkätundersökningar. För 6 av de totalt 17 grödor som statistiken omfattar hämtades arealerna från Jordbruksverkets stödregister, medan skördarna skattades genom en enkät som frågade ett urval företag om deras avkastning (hektarskörd). För de återstående 11 grödorna skattades både växthusyta eller areal och skörd med hjälp av uppgifter från en enkät.

Enkäterna riktades till de företag som odlar respektive gröda i störst omfattning och som tillsammans täckte minst 83 % av 2023 års totala växthusyta eller areal för respektive gröda (vilket motsvarar en ännu högre andel av den totala skörden). Den återstående delen av odlingen (alltså som mest 17 % av 2023 års totala växthusyta eller areal) skattades genom att justera 2023 års areal och skörd för denna del av odlingen med ändringarna i areal och skörd för den undersökta odlingen 2025. År 2023 används som referensår för beräkningarna eftersom undersökningen för 2023 var den senaste som täckte samtliga trädgårdsföretag och all trädgårdsodling.

Enkätundersökningarna genomfördes under perioden januari till mars 2026 och kunde besvaras via webben, post, e-post eller per telefon. Endera av två enkäter skickades ut till sammanlagt 465 företag. I den ena enkäten frågade vi efter avkastning (hektarskörd) av 6 frilandsodlade grödor, medan vi i den andra enkäten frågade efter växthusyta eller skördad areal samt skördad mängd av 2 växthusodlade grödor och 9 frilandsodlade grödor.

En mer detaljerad beskrivning av hur vi tog fram statistiken finns i dokumentet Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är god. De huvudsakliga felkällorna består av täckningsfel och bortfallsfel. Täckningsfel innebär att vi eventuellt inte lyckats få med alla företag som odlar respektive gröda i undersökningen, medan bortfallsfel innebär att vi inte fått in uppgifter från samtliga företag som ingick i undersökningen.

Täckningsfelet torde vara relativt litet eftersom vi har förhållandevis god kännedom om de odlande företagen genom årligt uppdaterade register och tidigare undersökningar. Eventuella täckningsfel drabbar framför allt de grödor vi skattade genom totalundersökningar, nämligen gurka, tomat, broccoli, blomkål, grönkål, rödbeta, andra betor, isbergs- och annan sallat samt spetskål och vitkål.

Bortfallet var för enstaka grödor relativt stort i denna undersökning. Bortfallet kompenserades till stor del med hjälp av imputering av senast kända värden vilket i viss mån kan minska storleken på årsvariationen, framför allt för variabeln skörd. Bortfallsfelet kan inte kvantifieras, men vi bedömer att det hade liten påverkan på de slutliga resultaten.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är överlag bra, om än något sämre för perioden 2008 till 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Som en följd av det underskattades växthusytor, arealer och skördar i viss mån under denna period även om effekten var ganska liten eftersom det främst var små företag som föll ifrån.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det finns mindre skillnader i definitionen av areal mellan olika statistikserier.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer detaljerat i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 554.2 kB.Statistikens framställning pdf, 510.3 kB.
  

Summary in English

For the production year 2025, we surveyed the production of 17 edible horticultural crops. The survey included cucumber and tomato greenhouse production as well as 15 of the most important open ground crops, such as strawberries, onions, carrots, apples, lettuces and a selection of cabbage plants.

The 2025 horticultural production exhibited mixed results, with record high production of onions, apples, kale and beetroots, but the lowest production of iceberg lettuce since 1993. For the other crops, production was to be considered normal.

For both cucumber and tomato, greenhouse areas as well as production increased between 2024 and 2025. For tomato, this resulted in the largest greenhouse area in over 20 years. Despite the increase, the cucumber area remained smaller than average for the last decade. Owing to a record high yield however, the cucumber harvest was of normal size, as was the harvest of tomatoes.

The record high production of onions was due to the largest area thus far recorded in combination with a record high yield. The apple yield was also record high, resulting in the largest apple production we have seen so far, even though the extent of the apple plantations has remained more or less unchanged over the past decade.

In sharp contrast to the onion production, the uncommonly small harvest of iceberg lettuce was due to an unusually small area in combination with the lowest yield since 1993. For the category other lettuces, the area decreased markedly between 2024 and 2025, but owing to a record high yield, the production still was the second largest seen so far.

All our statistics can be accessed as open data (albeit in Swedish) in our statistics database, linked in the report header as "Statistikdatabasen".