Animalieproduktion, års- och månadsstatistik – 2026:02 och regionalt fördelad statistik 2025

Syfte

I denna statistikrapport redovisas utvecklingen inom produktionen av animalieprodukter.

Avsikten är att visa hur utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut, genom att jämföra den senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år.

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och inom EU.

Invägningen av mjölk och produktion vid mejeri

I februari 2026 vägdes det in 232 300 ton mjölk vid mejerierna. 10 %, eller 23 300 ton, av den totala mjölkinvägningen utgjordes av ekologisk mjölk. I förhållande till februari 2025 ökade den totala mjölkinvägningen med 4 % och invägningen av ekologisk mjölk ökade med knappt 1 %.

Februari månads produktion:

• 52 900 ton konsumtionsmjölk, vilket är en ökning med 1 % jämfört med februari 2025,
• 16 600 ton syrade produkter, vilket är oförändrat jämfört med februari 2025,
• 5 900 ton grädde, vilket är en ökning med 3 % jämfört med februari 2025,
• 7 100 ton ost, vilket är en minimal minskning jämfört med februari 2025,
• 2 400 ton smör, vilket är en ökning med 52 % jämfört med februari 2025,
• 5 600 ton mjölkpulver, vilket är oförändrat jämfört med februari 2025.

Den totala produktionen av:

• konsumtionsmjölk innefattade 8 000 ton ekologiska produkter
• syrade produkter innefattade 1 400 ton ekologiska produkter
• grädde innefattade 200 ton ekologiska produkter.
  

Utvecklingen av slakt av lantbruksdjur

• I februari 2026 slaktades det 27 300 nötkreatur och den totala slaktvikten av nötkreatur var 9 300 ton. Jämfört med statistiken för februari 2025 ökade slakten av nötkreatur, mätt i vikt, med 1 %. Det var framför allt för kategorierna Ko och Yngre tjur som slakten ökade, 12 % för Ko och 16 % för Yngre tjur. Kategorierna Ko och Yngre tjur utgjorde 25 respektive knappt 6 % av den totala slakten av nötkreatur.
• Slakten av gris ökade med 4 % i februari 2026 jämfört med samma månad året innan. Under månaden slaktades det 219 100 grisar och den totala slaktvikten av gris var 21 600 ton. Slakten av gris utgjordes till mer än 96 % av kategorin Slaktgris, för vilken slakten ökade med mer än 4 % jämfört med februari 2025.
• Slakten av får och lamm ökade med 9 % i februari 2026 i förhållande till uppgifterna för februari 2025. Det slaktades 9 300 får och lamm under månaden och den totala slaktvikten av får och lamm var 210 ton. Slakten av får och lamm utgjordes till mer än 85 % av kategorin Lamm, för vilken slakten ökade med drygt 8 %. Även kategorin Tackor och baggar ökade, 13 %.
• I februari var den slaktade kvantiteten fjäderfä 11 800 ton. Det var en minskning med 14 % jämfört med statistiken för februari 2025. Slakten av fjäderfä utgjordes till 94 % av kategorin Slaktkyckling, för vilken slakten, mätt i vikt, minskade med 16 % jämfört med februari 2025.

Ägg

Statistik om den invägda mängden ägg i februari 2026 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av denna rapport. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas när den finns tillgänglig.

Slakten av större lantbruksdjur under 2025

Animalieproduktion redovisas statistiskt på månadsbasis. I denna månadsrapport ingår även slaktstatistik för helåret 2025 fördelad på regional nivå och på jordbruksföretagens storlek.

En samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret (LBR) gör det möjligt att redovisa slakten på mer detaljerade nivåer. Slakten gäller nötkreatur, grisar samt får och lamm. Kopplingen till LBR visar vilka drygt 14 350 jordbruksföretag som skickade djur till slakt under 2025. Informationen används för att göra en mer detaljerad indelning av slakten. Slakten av fjäderfä och häst redovisas inte på detaljerade nivåer.

Fördelning av slakt mellan länen

Slakten av större lantbruksdjur som nötkreatur, grisar samt får och lamm beror till stor del på hur många djur som finns i länen. Län med fler djur av ett visst djurslag har därför också en större slaktmängd av samma djurslag.

Genom att dela in antalet slaktade större lantbruksdjur i olika intervall baserat på andel slaktade djur blir det möjligt att tydligare visualisera hur produktionen är fördelad i landet (Figur A). För nötkreatur framgår det att den klart största delen av de slaktade djuren kommer från företag södra Sverige.

Företagen som producerat grisar till slakt är dessutom koncentrerade till fem län som tillsammans står för en mycket stor del av landets totala produktion. (Skåne, Västra Götaland, Halland, Östergötland och Kalmar län). I de norra länen är antalet slaktade grisar mycket lågt.

En liknande geografisk koncentration syns för får och lamm, men med den skillnaden att Gotlands län har en betydligt större produktion. Spridningen mellan länen är också mindre för detta djurslag och det totala antalet slaktade får och lamm är lägre (Figur A).

Figur B visar den totala slaktvikten för varje djurslag fördelad efter företagens länstillhörighet. Jordbruksföretag i Västra Götalands län stod för den största andelen av den totala slaktvikten av nötkreatur med drygt 17 %. Skåne län följde därefter med cirka 16 % och Kalmar län svarade för drygt 10 % av den totala slaktvikten av nötkreatur. Norrbottens län hade den lägsta andelen slaktade nötkreatur med drygt 1 % och landsdelen Norrland som omfattar Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län stod sammantaget för drygt 8 % av den totala slaktvikten av nötkreatur (Figur B).

Fördelningen av slaktvikten av gris var ojämn i landet. Den största delen av grisslakten fanns i Skåne och Västra Götalands län och jordbruksföretagen i dessa län stod tillsammans för mer än hälften av den totala slaktvikten av gris. Drygt 29 % kom från Skåne och drygt 23 % från Västra Götalands län. Jordbruksföretagen i landsdelen Norrland stod för mindre än 3 % av slaktvikten. Uppgifter för slakt av gris för Jämtlands och Jönköpings län kan inte redovisades av sekretessskäl.

Slaktvikten av får och lamm var högst på Gotland där jordbruksföretagen stod för knappt 16 % av den totala mängden. Skåne var näst störst med drygt 12 % följt av Västra Götalands län som uppgick till knappt 13 % av den totala slaktvikten.

Fördelning av slakt inom län

Slakten av större lantbruksdjur bestod på riksnivå främst av gris som utgjorde 82 % av det totala antalet slaktade djur. Nötkreatur stod för 12 % och får och lamm för knappt 6 % (Figur C). I 17 av landets 21 län utgjorde grisar det största antalet slaktade djur som skickades till slakt från jordbruksföretag. I de övriga länen kom flest slaktdjur från företag med nötkreatur. Får och lamm stod för den minsta andelen av de djur som skickades till slakt från jordbruksföretag i 18 av de 21 länen.  Statistik om slakt av gris kan inte redovisas för Jämtlands och Jönköpings län på grund av sekretess.

Slaktvikten för större lantbruksdjur på riksnivå bestod år 2025 av knappt 34 % nötkreatur, drygt 65 % gris och 1 % får och lamm. Gris och nötkreatur stod för den största andelen av den totala slaktvikten i 12 respektive 9 län. Får och lamm utgjorde den minsta andelen i samtliga län. Statistik om slakt av gris kan inte redovisas för Jämtlands och Jönköpings län på grund av sekretess.

Gris stod för drygt 90 % av de slaktade djuren som skickades till slakt från jordbruksföretag i Skåne län. Mätt i vikt utgjorde gris den största andelen av den totala slaktvikten från företag i Västmanlands län med knappt 80 %.

Får och lamm utgjorde 26 % av antalet slaktade djur från jordbruksföretag i Gotlands län. Mätt i vikt stod får och lamm för knappt 5 % av den totala slaktvikten från företag i länet.

Fördelning av slakt efter företagens storlek

När slakten av stora lantbruksdjur fördelades efter jordbruksföretagens totala areal åkermark (både ägd och arrenderad) framgick att fler djur kom från företag med större arealer (Figur D). Knappt 61 % av det totala antalet slaktade djur kom från jordbruksföretag med mer än 100 hektar åkermark. Fördelat på djurslag kom 69 % av de slaktade nötkreaturen och drygt 62 % av de slaktade grisarna från företag i denna storleksklass medan motsvarande andel för får och lamm var drygt 24 %. Samtidigt kom omkring 27 % av antalet slaktade grisarna från jordbruksföretag med mindre än två hektar åkermark.

Företag som skickat djur till slakt

År 2025 skickade cirka 14 350 jordbruksföretag djur till slakt. Av dessa företag skickade drygt 73 % nötkreatur till slakt. Får och lamm skickades till slakt av knappt 29 % av företagen och drygt 5 % skickade gris till slakt. Ett jordbruksföretag kan bedriva produktion med flera djurslag och kan därför skicka fler än ett djurslag till slakt. Det innebär att de sammanlagda andelarna överstiger 100 %.

Jordbruksföretagens struktur varierar tydligt mellan olika djurslag. Grisföretagen är färre till antalet men har generellt en större produktion med fler djur, medan företag med nötkreatur eller får och lamm i regel driver verksamhet med mindre djurantal.

Flest jordbruksföretag som skickade nötkreatur, får och lamm till slakt fanns i Västra Götalands län. De flesta jordbruksföretag som skickade gris till slakt återfanns i Skåne län. Det lägsta antalet företag som skickade nötkreatur till slakt fanns i Norrbottens län.

Av figur E framgår tydliga skillnader mellan länen när det gäller vilka djurslag jordbruksföretagen skickade till slakt år 2025. Jämtlands län hade den högsta andelen företag som skickade nötkreatur till slakt. Av de företag i länet som skickade djur till slakt skickade cirka 87 % nötkreatur.

Den lägsta andelen företag som skickade nötkreatur återfanns i Stockholms län där andelen var drygt 58 %. Hallands län hade den största andelen företag som skickade grisar till slakt och knappt 13 % av företagen som skickade djur till slakt skickade grisar. För får och lamm var andelen störst i Stockholms län där ungefär 50 % av företagen som skickade djur till slakt skickade får och lamm.

Tablå A visar det genomsnittliga antalet slaktade djur per djurslag och företag i varje län år 2025. Av tabellen framgår att de jordbruksföretag som skickade nötkreatur till slakt under året i genomsnitt skickade 36 nötkreatur. Grisföretagen skickade i genomsnitt 3 290 grisar, medan företag som skickade får och lamm i genomsnitt skickade 43 får och lamm till slakt.

Jordbruksföretag i Gotlands län hade det högsta genomsnittet av nötkreatur som skickades till slakt med 60 djur per företag. Det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till slakt fanns i Norrbottens län där företagen i genomsnitt skickade cirka 9 650 grisar. För får och lamm hade även Gotlands län det högsta genomsnittet med 125 djur per företag.

De lägsta genomsnittliga antalen slaktade nötkreatur per företag återfanns i Stockholms län där företagen i genomsnitt skickade 19 djur till slakt. Det lägsta genomsnittliga antalet slaktade får och lamm per företag fanns i Västernorrlands län med 20 slaktade djur. I Jönköpings och Jämtlands län var antalet jordbruksföretag som skickade grisar till slakt år 2025 så lågt att uppgifterna inte kan publiceras.

I tablå B som redovisar uppgifter efter jordbruksföretagens åkermarksareal framgår att jordbruksföretag med mer än 100 hektar åkermark år 2025 i genomsnitt skickade flest nötkreatur samt får och lamm till slakt. Dessa företag skickade i genomsnitt 77 nötkreatur respektive 112 får och lamm under året.

Jordbruksföretag med mindre än två hektar åkermark uppvisade det högsta genomsnittliga antalet slaktade grisar med i genomsnitt cirka 5 900 djur per företag. För nötkreatur låg genomsnittet i samma storleksgrupp åkermark på 35 slaktade djur per företag vilket är något under det nationella genomsnittet. En möjlig förklaring till dessa genomsnitt är att vissa företag organiserar sin verksamhet i flera bolag där djurhållning och markinnehav är uppdelade. Sådana organisationslösningar kan påverka statistiken och innebära att uppgifter inte alltid kopplas samman korrekt i Lantbruksregistret.

Jämförelse av slakt på länsnivå mellan 2025 och 2024

Under 2025 ändrades slakten av större lantbruksdjur tydligt på länsnivå i jämförelse med 2024. Antalet slaktade nötkreatur minskade i hela landet med nästan 10 %, vilket motsvarar cirka 41 300 djur. Slakten minskade i samtliga län. Den största procentuella minskningen skedde i Jämtlands län med knappt 14 % och den minsta i Stockholms län med drygt 1 % (Figur F).

Mätt i antal djur minskade slakten mest i Västra Götalands län med omkring 10 400 nötkreatur. Det motsvarar ungefär 25 % av landets totala minskning. Skåne län hade den näst största minskningen med cirka 8 100 djur, vilket motsvarar nästan 20 % av den nationella minskningen. Tillsammans stod dessa två län stod för 45 % av minskningen av slaktade nötkreatur i Sverige under 2025.

Antalet slaktade grisar ökade med mindre än 1 % på nationell nivå men variationen mellan länen var stor. I 11 län ökade antalet grisar som skickades till slakt. Stockholms län hade den största ökningen med drygt 68 % vilket motsvarar mer än 15 600 grisar men länet står ändå för mindre än 1,5 % av landets totala antal slaktade grisar. Blekinge län visade däremot en minskning på knappt 11 % vilket motsvarar drygt 9 200 grisar och Blekinge står för mindre än 3 % av Sveriges slaktade grisar.

Antalet slaktade får och lamm minskade i landet som helhet med drygt 7 % jämfört med året innan. Antalet slaktade får och lamm minskade i 18 av landets 21 län. Den största minskningen fanns i Gävleborgs län där antalet slaktade djur sjönk med knappt 24 %. Mindre än 2 % av samtliga slaktade får och lamm kom från jordbruksföretag i länet.

Tabeller

• All vår statistik om animalieproduktion finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Definitioner och förklaringar

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och i EU. Den största delen av denna statistik regleras av följande rådsdirektiv och kommissionsbeslut:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket, om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009 och (EG) nr 1185/2009 samt rådets direktiv 96/16/EG.
• Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik och utgörs av följande tre delar:

• köttproduktion (djurslakt) vid slakteri för humankonsumtion,
• mjölkinvägning och mejeriproduktion,
• invägning av ägg.

Regionalt fördelad statistik

Statistiken över regionalt fördelad slakt i denna rapport tas fram genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och Jordbruksverkets slaktdatabas. Uppgifter i LBR möjliggör en uppdelning på bland annat region och storleksgrupper. Dessa uppgifter uppdateras årligen med hjälp av register, urvalsundersökningar och var tredje till fjärde år genom en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag, senast gjord år 2023.

För att klassas som ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret ska företaget uppfylla något av följande kriterier:

• bruka mer än 2,0 hektar åkermark, eller
• bruka minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
• bedriva trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsodling, eller
• bedriva trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller
• inneha djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till och med den första torsdagen i juni innevarande år omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

Statistikens tillförlitlighet

Denna statistiks tillförlitlighet torde vara god, eftersom lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för berörda slakterier och mejerier och bortfallet är mycket lågt. När det gäller invägning av ägg saknas uppgifter från företag som inte är med i branschorganisationen Svenska Ägg. Mellan år 2019 och juli 2023 uppskattades de saknade invägningsvärdena uppgå till 13 % av marknaden. Från och med juli 2023 uppskattas de saknade invägningsvärdena uppgå till 15 %.

För regionalt fördelad statistik

Kvaliteten i slaktdatabasen

Då lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för slakterierna bedöms bortfallet gällande slakten vara mycket låg. Det genomförs regelbundna kontroller av slakterierna. Uppgifterna i denna databas anses vara av hög kvalitet.

Kvaliteten i Lantbruksregistret (LBR)

Uppgifterna i Lantbruksregistret uppdateras årligen med hjälp av urvalsundersökningar och register samt genom en totalundersökning av alla jordbruksföretag som genomförs var tredje till fjärde år, senast år 2023.

Kvaliteten i kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen

Kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen görs med hjälp av person- och organisations­nummer samt anläggningsnummer. Endast en minimal andel av slaktade grisar och nötkreatur kan inte kopplas till ett företag i LBR, medan motsvarande andel för slaktade får och lamm är drygt 1 %.

Slaktade djur som inte kan kopplas till ett företag i LBR, antingen på grund av att ingen koppling kunnat göras mellan slaktdatabasen och LBR eller att det kopplingsbara företaget inte uppfyllt kriterierna för att klassas som ett företag i LBR, särredovisas i databastabellerna som en separat grupp kallad "Okänd". Antalet slaktade djur som räknas till denna grupp utgör en marginell andel av det totala antalet slaktade djur.

Det kan förekomma felkopplingar mellan registren. Dessa anses ha försumbar betydelse för de slutliga resultaten.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifter om slakten av nötkreatur, gris, häst samt får och lamm rapporteras veckovis från alla slakterier i landet till Jordbruksverkets slaktdatabas. Statistiken baseras på uttag från denna databas.

Uppgifter om slakten av fjäderfä samlas in månadsvis från samtliga slakterier av Livsmedelsverket. Statistiken baseras på denna uppgiftsinsamling.

Statistiken avseende produktion av mjölkprodukter baseras på uppgifter som Jordbruksverket samlar in månadsvis från de största mejeriföretagen. Dessa mejerier står vanligtvis för över 99 % av den totala mjölkinvägningen.

Statistiken avseende invägd kvantitet ägg vid landets partihandelsföretag baseras på månadsvis insamlade uppgifter från Svenska Äggs medlemsföretag. Från och med juli 2023 uppskattas marknadsandelen till 85 %.

Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

För regionalt fördelad statistik

Uttaget ur slaktdatabasen kopplas samman med Lantbruksregistret (LBR), innehållande uppgifter om jordbruksföretagen. För att korrekt koppla slaktade djur till ett företag, kopplas anläggnings- och organisationsnummer i de båda registren mot varandra.

Statistikens jämförbarhet

Uppgifter om invägning av mjölk och slakt av lantbruksdjur redovisas även hos EU:s statistikorgan Eurostat. Uppgifterna är jämförbara med andra EU-länders uppgifter.

Mer om statistikens jämförbarhet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken "Metod och kvalitet".

Bra att veta

Då partihandelns invägning av ägg utgörs av den kvantitet som passerar Svenska Äggs medlemspackerier visar värdena i databastabellen för invägningen av ägg inte hela marknadens storlek. Dessutom förändras medlemsföretagens samlade marknadsandel från år till år, varför skillnaden i invägd mängd inte är fullt jämförbar från ett år till ett annat utan att först räkna om den med det årets marknadsandel.

För regionalt fördelad statistik

Anläggningsnummer för häst finns inte med i Lantbruksregistret, vilket omöjliggör kopplingen av slaktade hästar i slaktdatabasen till ett företag i Lantbruksregistret. Samtliga slaktade hästar redovisas därför under gruppen "Okänd".

För databastabellen där slakt fördelats på besättningsstorlekar av mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar, bygger indelningarna på uppgifter från LBR som gällde för juni 2025.

Annan statistik

I rapportserien Ekologisk animalieproduktion redovisas bland annat slakt av ekologiskt hållna lantbruksdjur. I rapporten "Lantbrukets djur i juni 2025" redovisas antal hållna lantbruksdjur i juni 2025.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 306.7 kB.
• Statistikens framställning pdf, 266.2 kB.

Summary in English

The quantity of milk delivered to dairies in February 2026 was 236 000 tonnes, of which 23 700 tonnes were organic milk. Compared with the statistics for February 2025, the total delivery of milk and the delivery of organic milk increased by roughly 6 and 2 % respectively.

In February 2026 the total slaughter weight of cattle, pigs, sheep and lambs and poultry was 42 900 tonnes. The largest share, 50 %, consisted of pigs, followed by poultry, roughly 28 %, and cattle, roughly 22 %. The slaughter weight of sheep and lambs accounted for a smaller portion of the total slaughter weight.

Regional slaughter statistics

This month, regional slaughter statistics for the 2024 slaughter of livestock is published. Regional level slaughter statistics for poultry are not published.

The distribution of slaughter between and within counties

In 2025, more than half of all pigs slaughtered in Sweden originated from agricultural holdings in Skåne and Västra Götaland. Farms in these two counties also accounted for nearly half of the total number of animals slaughtered nationwide. In 17 of Sweden’s 21 counties, pig‑producing holdings accounted for the largest number of animals sent to slaughter, while cattle‑producing holdings dominated slaughter numbers in the remaining counties.

Holdings that sent animals to slaughter

Of the 14 350 agricultural holdings that delivered animals for slaughter, approximately 73 % sent cattle, just under 29 % sent sheep or lambs, and just over 5 % sent pigs.

Most slaughtered animals originated from farms with larger areas of arable land. Holdings with more than 100 hectares accounted for nearly 61 % of all slaughtered animals, including the majority of cattle and pigs, while sheep and lamb production was more common on smaller farms. At the same time, around 27 % of slaughtered pigs came from holdings with less than two hectares of arable land.

Pig production was characterised by relatively few farms with large numbers of animals, whereas cattle and sheep/lamb production was distributed across a larger number of smaller holdings. Gotland recorded the highest average number of cattle and sheep and lambs per farm sent to slaughter, while the highest average number of pigs per holding was observed in Norrbotten.

Comparison between 2025 and 2024

Compared with 2024, the number of slaughtered cattle decreased nationally by approximately 9 %, with declines recorded in all counties. The number of slaughtered sheep and lambs decreased by just over 7 % at the national level, with reductions observed in 18 counties. At the national level, pig slaughter increased by less than 1 %, although the change varied between counties.