Normskördar 2026

Syfte

Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den hektarskörd som normalt kan förväntas i ett specifikt område. Normskördeberäkningarna ligger till grund vid olika typer av markvärderingsanalyser, beräkningar inom jordbrukssektorn och EU-rapporteringar. Denna information är tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bland annat bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första prognos av årets totalskördar.

Skördeutfallet beror på ett stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och sådana som förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och oregelbundet mellan åren, är den så kallade årsmånen. Med årsmån avses inverkan på växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd och vind, samt av växtskadegörare. Det innebär att den reella skörden under ett extremår, till exempel ett år med översvämning eller torka, kan skilja sig nämnvärt från normskörden eftersom normskörden representerar förväntad skörd under normala väderbetingelser.

Olika beräkningsmetoder

Beräkningarna sker enligt olika modeller beroende på det antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och när regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas ett trimmat tioårsmedelvärde alternativt ett femårsmedelvärde enligt underlaget från skördestatistiken.

Normskörden i ett område, baserad på regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor från Nordic Sugar) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så kallade trendlinjen. Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren. Den använda modellen är flexibel och reagerar bland annat på trendbrott. Eventuella modellfel kan inte kvantifieras.

Resultat i ett område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden. För de tio åren krävs underlag från minst fem jordbruksföretag för varje enskilt år. Metoden benämns ”trimmat tioårsmedelvärde”. Vid beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget.

För exempelvis slåttervall räcker antalet år med insamling från lantbrukarna från och med 2025 för beräkning av normskördar enligt regressionsmodellen. För slåttervall har femårsmedelvärden redovisats sedan 2007 och trimmade tioårsmedelvärden sedan 2013. För jämförelse av utfallet av de olika metoderna redovisas slåttervallsresultaten både enligt regressionsmodellen i databasen och här i tablå A nedan enligt den tidigare använda metoden med trimmade tioårsmedelvärden. Detta görs för län, produktionsområden och riket. Regressionsmodellen ger oftast något högre skörd per hektar.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Uppgifter om skörd för ekologisk odling samlas in sedan år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med ersättning för ekologisk odling. Eftersom denna typ av odling normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella, bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har fram till 2024 inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar enligt regressionsmodellen, eftersom underlag har saknats för de långa tidsserier som behövs. En begränsande faktor är också färre observationer av respektive odlingsform i underlaget för skördestatistiken. De normskördar som redovisas återspeglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Den ekologiska odlingen är inte jämnt fördelad mellan olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på det aktuella områdets normskörd. För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma redovisas andel ekologisk odling på riksnivå för olika grödor i tablå B. Motsvarande andelar för län och produktionsområden finns redovisade i statistikrapporterna: ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO0608), och i Jordbruksverkets statistikdatabas. I tablån redovisas också relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd jämfört med motsvarande hektarskörd enligt den ordinarie skördestatistiken på riksnivå. Relativtalen påverkas starkt av var i landet den ekologiska respektive konventionella odlingen huvudsakligen bedrivs, samt av andelen ekologisk odling.

Konventionella hektarskördar tas fram med regressionsmodellen

Från och med 2024 redovisas de flesta konventionella normskördarna med hjälp av regressionsmodellen, undantaget majs, matpotatis och vårrågvete som fortsatt tas fram med trimmade medelvärdesmodeller. I form av en kvot jämförs dessa konventionella tioårsmedelvärden eller regressionsmodellresultat med motsvarande tioårsmedelvärden/regressionsmodellresultat från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken.

Uppgifterna för konventionella hektarskördar finns redovisade för län, jordbrukets åtta produktionsområden och för hela riket.

Beräkningar för slåttervall

Sedan 2025 redovisas uppgifter för slåttervall beräknade enligt regressionsmodellen totalt för riket samt för skördeområden, län och produktionsområden.

Datainsamlingen sker numera genom att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild webbsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga intervjuare. Fram till och med 1992 användes en provtagningsmetod. Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt den nu använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 25-årsperioden. Dessa förändringar har påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är förändringar i andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. Andelen var som högst, 34 %, år 2006 och har sedan dess minskat och legat på cirka 20–25 %. År 2024 låg andelen på 20 %. Hektarskörden låg då på 83 % av motsvarande konventionella skörd per hektar.

Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vall i form av ensilage i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att antalet mjölkkor har minskat, och förhållandevis stora vallarealer odlas numera extensivt.

Jämförelser med normskördar baserade på den tidigare provtagningsmetoden bör därför göras med beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden och den förändrade odlingstekniken.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden, län, produktionsområden och hela riket. För sockerbetor redovisas sedan 2018 endast normskördar för län och riket, eftersom underlag saknas för beräkning för skördeområden och produktionsområden.

I tabellerna redovisas normskörd med regressionsmodellen, trimmat tioårsmedelvärde, femårsmedelvärde och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna (ett jordbruksföretag kan medräknas flera gånger om det bidragit med skördeuppgifter flera år). Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för framtagningen av grödans normskörd respektive medelvärde.

När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med två punkter (..).

Tabeller

Kartor

• Karta över skördeområden (SKO), södra Sverige png, 29.4 kB.
• Karta över skördeområden (SKO), norra Sverige png, 15 kB.
• Karta över produktionsområden png, 17.8 kB.
• Höstvete. Normskörd för SKO i procent av riksnormskörd jpeg, 422.5 kB.
• Vårvete. Normskörd för SKO i procent av riksnormskörd jpeg, 421.6 kB.
• Råg. Normskörd för SKO i procent av riksnormskörd jpeg, 419 kB.
• Vårkorn. Normskörd för SKO i procent av riksnormskörd jpeg, 431.2 kB.
• Havre. Normskörd för SKO i procent av riksnormskörd jpeg, 426.2 kB.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bland annat bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första prognos av årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket.

Så tar vi fram statistiken

Beräkningarna baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en beräkningsmodell som utgår från 15, 10 alternativt 5 tidigare års skattningar av hektarskördar. Den population som statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i landet som odlar de grödor för vilka normskördar redovisas. Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingen som finns i landet.

Ordinarie normskördar beräknade enligt regressionsmodell redovisas totalt för riket samt för skördeområden, län och produktionsområden, för följande grödor:

Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete och blandsäd till mognad.

Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin.

Trindsäd: ärter och åkerbönor.

Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse.

Sockerbetor: endast för län och riket.

Slåttervall: första skörd, återväxt och total slåttervallsskörd.

Trimmade tioårsmedelvärden redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden, för följande grödor:

Majs och vårrågvete.

Från och med år 2008 redovisades medelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Från och med 2024 redovisas de konventionella skördarna med hjälp av regressionsmodellen undantaget majs, matpotatis och vårrågvete som fortsatt tas fram med trimmade medelvärdesmodeller. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella normskördar beräknade med regressionsmodell med motsvarande skördar från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget.

Hektarskördar från konventionellt odlade arealer redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden.

Statistikens tillförlitlighet

I beräkningarna används resultaten från de senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar. Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels på de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som finns i dessa undersökningar, dels på modellfel som finns i beräkningarna.

Av felen i skördeundersökningarna torde främst urvalsfel, men till viss del även mätfel, påverka tillförlitligheten i statistiken. Se vidare i motsvarande kvalitetsdeklarationer (tidigare Beskrivning av statistiken) för ”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) och ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (produkt JO0608).

Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar ändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framför allt för potatis har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför en effekt av denna förändring. Från och med 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes- och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket kan ge viss vägledning om säkerheten.

Bra att veta

Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik, varför jämförbarheten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst- och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar eller odlingar mindre än 0,5 hektar. Areal angiven som vändteg ingår inte heller i normskördeberäkningarna, vare sig för matpotatis eller för potatis för stärkelse, utan hektarskörden beräknas för den satta arealen.

Spannmål redovisas sedan år 2004 med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år har spannmål redovisats vid 15,0 % vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål.

Skörd av slåttervall redovisas sedan år 2019 med 0,0 % vattenhalt, vilket motsvarar 100,0 % torrsubstanshalt. Det förenklar jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 16,5 % vattenhalt, vilket motsvarar 83,5 % torrsubstanshalt.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 356 kB.

• Statistikens framställning pdf, 299.3 kB.

Summary in English

This report contains standard yields for yield survey districts, counties, production areas and the whole country referring to the 2026 cultivation season. The standard yields are based on yield data from organic and non-organic farming according to the Swedish crop yield survey and for data on yields of sugar beet from Nordic Sugar.

Standard yields are calculated every year for cereals, dried pulses, potatoes, oilseed crops, temporary grasses and sugar beet. The standard yield is an estimate of the yield that can be expected if the weather and other conditions that influence the crops are normal.

For grain maize and spring triticale there are no complete time series of yield data that can be used for calculating standard yields based on 15 years. In its place, trimmed ten-year means are presented.

Non-organic yields per hectare are calculated as standard yields based on 15 years with exceptions for maize, table potatoes and spring triticale which are calculated as trimmed ten-year means.

Two dots (..) in the tables mean that basic data (the number of observations) is not sufficient to calculate standard yields with acceptable accuracy or that the crop is non-significant or non-existent in the area concerned.