Jordbruksmarkens ägare
– Översikt och trender 2000-2024

Syfte

Syftet med denna rapport är primärt att beskriva ägarstrukturen i Sverige för jordbruksmark och sekundärt för produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark. Redovisningen omfattar ägarklasser, med detaljer för privata ägare, såväl på riks- som länsnivå, för storleksgrupper, åldersgrupper samt kvinnor och män.

Rapporten omfattar redovisning av 2024 års statistik, innehåller jämförelser med motsvarande uppgifter för år 2000 samt även ett antal tidsserier som bedöms extra intressanta och som omfattar åren 2000 till och med 2024. Uppgifter om ägande har hämtats ur Fastighetstaxeringsregistret.

Till rapporten hör tre bilagor. 1) Tabellbilaga med statistik för år 2024. Det är till denna tabellbilaga som hänvisningar görs i den löpande texten samt i källhänvisningarna i anslutning till figurer och tablåer. 2) Tidsserier för åren 1999–2024., samt 3) Bearbetat uttag (brutto) ur Fastighetstaxeringsregistret för åren 1999-2024. bilaga 3 är skapad för att ge möjlighet till ytterligare fördjupning.

För information om begreppen som används hänvisas dels till kapitlet ”Kort om statistiken”, dels till Kvalitetsdokumentationen under ”Metod och kvalitet” som även handlar om tabellernas uppbyggnad och avgränsningar.

Bakgrund

Jordbruksverkets lantbruksregister (LBR) infördes 1968 och innehåller uppgifter om landets jordbruksföretag och används vid produktion av jordbruksstatistik. I LBR och därmed i jordbruksstatistiken är fokus på mark som brukas. Jordbruksverket tar exempelvis fram statistik om brukad areal åkermark och betesmark, det vill säga jordbruksmark. Uppgifter om arrenderade arealer samlas också in inom ramen för undersökningar till LBR varför det är känt att mellan 40 %–45 % av den brukade jordbruksmarken arrenderas av de som brukar marken och som klassificeras som jordbruksföretagare i LBR.

Eftersom jordbruksstatistiken bygger på brukande av mark är kunskapen om vilka som äger jordbruksmark mindre god. Den stora andelen arrenderad mark indikerar att jordbruksföretagarna är beroende av arrenden för att driva och utveckla företagen. Ägarstrukturen är därför intressant ur ett brukarperspektiv.

Ur ett vidare landsbygdsperspektiv är ägare av jordbruksfastigheter också företagare på landsbygden eftersom de i flera fall erhåller inkomst för den jordbruksmark som de arrenderar ut. Till många av jordbruksfastigheterna hör också skogsmark. Hur ägarna kombinerar resurserna jord och skog för att skapa inkomstmöjligheter är en aspekt på kombinationsverksamhet som inte studeras närmare inom ramen för LBR och tangeras möjligen något i denna statistikrapport.

Arealer och ägarklasser på riksnivå

Kapitlet inleds med ett avsnitt om Sveriges arealer av jordbruks-, åker- och produktiva skogsmark och inriktas därefter på information om strukturen på ägandet av jordbruksmark och den del av den produktiva skogsmarken som ägs i kombination med jordbruksmark. Den produktiva skogsmarken är indelad i mark utan respektive med avverkningsrestriktion. Statistiken avser år 2024 med jämförelser med år 2000 samt i förekommande fall uppgifter om större förändringar åren 2000 till och med 2024.

Sveriges jordbruksmark och produktiva skogsmark

Sverige har 3,5 miljoner hektar jordbruksmark, varav 2,7 miljoner hektar åkermark och 0,7 miljoner hektar betesmark enligt Fastighetstaxeringsregistret år 2024. I Sverige finns även 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, varav 18,1 miljoner hektar ingår i enheter som även har jordbruksmark. Av Sveriges produktiva skogsmark finns således 76 % på enheter som även omfattar jordbruksmark år 2024, vilket är 4 procentenheter mer än år 2000.

Jordbruksmarken har minskat med 50 200 hektar och den produktiva skogsmarken på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark har ökat med 2,2 miljoner hektar sedan år 2000. Den totala arealen i Sverige med jordbruksmark har därmed minskat med 1,4 % samtidigt som den produktiva skogsmarken på enheter som även omfattar jordbruksmark har ökat med 14 % sedan år 2000.

I figur 1 ses fördelningen av Sveriges jordbruksmark, Sveriges totala produktiva skogsmark och Sveriges produktiva skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark från och med år 2000. Av figuren framgår att arealen jordbruksmark är ganska oförändrad sedan 2000-talets början. Det framgår även att arealerna produktiv skogsmark ökar på ägarenheter som även består av jordbruksmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport.

Översiktligt om ägarklasser och deras arealer

För att beskriva ägarstrukturen har ägare av jordbruksmark och produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark delats in i sju olika ägarklasser. Indelningen följer med ett undantag den indelning som Skogsstyrelsen använder för att beskriva skogsmarkens ägarstruktur, se till exempel Skogsstyrelsens statistik om fastigheter och ägare: https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/fastighets-och-agarstruktur/. Undantaget innebär att vi har skapat en särskild ägarklass för Svenska kyrkan (som annars är en del av Övriga privata ägare i Skogsstyrelsens statistik).

Nedan följer avsnitt som beskriver ägarklasserna jämte uppgifter om arealer för år 2024. Avsnitten innehåller även uppgifter om större förändringar alltsedan år 2000 till och med 2024.

I Tablå A redovisas jordbruksmarkens och skogsmarkens fördelning mellan olika ägarklasser år 2024 och år 2000 i procent. Av tablån framgår att det är marginella skillnader i fördelningen av jordbruksmark mellan olika ägarklasser mellan åren 2000 och 2024. Man kan möjligen notera att privata aktiebolag har en något större andel (+0,5 procentenheter) av jordbruksmarken 2024 jämfört med år 2000. Allt annat är i stort sett oförändrat. Ägarklassen Enskilda ägare dominerar och äger 91 % av jordbruksmarken i Sverige.

Det är större skillnader i fördelningen av produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark mellan olika ägarklasser mellan åren 2024 och 2000. Ägarklassen Enskilda ägare dominerar med 50 % även om andelen minskat med 8 procentenheter. Man kan även se att Statliga aktiebolag har 17 % av all skog på enheter som även omfattar jordbruksmark, en ökning med 8 procentenheter mellan åren 2024 och 2000. Vi ser även att Staten nästan har en fördubblad ägarandel till drygt 3 % av all produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark.

När vi betraktar produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark i förhållande till all skogsmark i Sverige framgår att Enskilda ägare har 39 % medan Privata aktiebolag har 18 % och Statliga aktiebolag 13 %, där Statliga aktiebolag ökat sin andel med knappt 7 procentenheter samtidigt som Enskilda ägare minskat sin andel med drygt 3 procentenheter.

Av den totala arealen produktiv skogsmark i Sverige, 23,3 miljoner hektar ingår knappt 78 % i ägarenheter som även omfattar jordbruksmark 2024, vilket är drygt 5 procentenheter mer än 2000.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Tablån är baserad på tabell 7 i denna rapport.

Enskilda ägare

Med enskilda ägare menas fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag och handelsbolag. Enskilda ägare har 91 % av jordbruksmarken och 50 % av den produktiva skogsmarken på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark 2024. Tillsammans äger enskilda ägare 3 161 000 hektar jordbruksmark, varav 2 522 000 hektar är åkermark och 639 000 hektar är betesmark. Enskilda ägare har vidare totalt 9 087 000 hektar produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark.

Ägarklassen har minskat arealen åkermark med 51 000 hektar, ökat arealen betesmark med 3 000 hektar och minskat arealen skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark med 156 000 hektar sedan 2000.

Sett till Sveriges totala arealer har ägarklassen oförändrad andel jordbruksareal och 2 procentenheter mindre andel skogsmark jämfört med år 2000.

Privata aktiebolag

I ägarklassen Privata aktiebolag återfinns aktiebolag som inte ägs av staten, kommuner eller landsting. Privata aktiebolag består främst av bolag som äger jordbruksmark och som huvudsakligen bedriver jordbruksverksamhet men även av bolag som huvudsakligen äger skogsmark vars huvudsakliga verksamhet utgörs av skogsbruk. Privata aktiebolag har 3 % av jordbruksmarken och 23 % av den produktiva skogsmarken i kombination med jordbruksmark i Sverige 2024. Tillsammans äger privata aktiebolag 100 000 hektar jordbruksmark, varav 74 000 hektar är åkermark. Ägarklassen äger även 4 122 000 hektar produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark.

Den här ägarklassen har ökat arealen åkermark med 16 000 hektar, minskat arealen betesmark med 1 000 hektar och samtidigt ökat arealen produktiv skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark med 279 000 hektar sedan 2000.

Sett till Sveriges totala arealer har privata aktiebolag ökat sin andel av jordbruksarealen med 0,5 procentenheter och 3 procentenheter mindre andel av den produktiva skogsmarken i Sverige jämfört med år 2000.

Övriga privata ägare

Anmärkning: Svenska kyrkan särredovisas i denna rapport men brukar annars vanligen ingå i ägarklassen Övriga privata ägare.

Övriga privata ägare utgörs av stiftelser, fonder samt ekonomiska och ideella föreningar. Exempel på ägare är bysamfälligheter, gemensamhetsskogar och allmänningar. Övriga privata ägare har 1 % av jordbruksmarken och 3 % av den produktiva skogsmarken på ägarenheter med jordbruksmark i Sverige 2024. Tillsammans äger övriga privata ägare knappt 39 000 hektar jordbruksmark, varav cirka 30 000 hektar utgör åkermark. Övriga privata ägare äger även cirka 504 000 hektar produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark.

Ägarklassen har minskat arealerna med åker- och betesmark med 3 000 respektive 1 000 hektar och samtidigt ökat arealen produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark med 42 000 hektar sedan år 2000.

Värt att nämna är att en relativt stor andel av jordbruksmarken inom denna ägarklass kan knytas till Uppsala Akademiförvaltning.

Sett till Sveriges totala arealer har övriga privata ägare oförändrad andel av såväl jordbruksarealen som skogsmarken jämfört med år 2000.

Svenska kyrkan

Anmärkning: Svenska kyrkan särredovisas i denna rapport men brukar annars vanligen ingå i ägarklassen Övriga privata ägare.

Svenska kyrkans ägande av jordbruks- och skogsmark omfattar bland annat prästlönefastigheter vilka utgör del av prästlönetillgångarna som är Svenska kyrkans samlade förmögenhetsmassa. Dessa prästlönetillgångar är juridiska personer. I denna rapport redovisas all jordbruksmark och produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark som ägs av stift, prästlönefonder och prästlönetillgångar under kategorin Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har drygt 1 % av jordbruksmarken och drygt 2 % av den produktiva skogsmarken på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark i Sverige 2024. Enligt våra avgränsningar äger Svenska kyrkan knappt 52 000 hektar jordbruksmark, varav 43 000 hektar klassas som åkermark. Vidare äger Svenska kyrkan 376 000 hektar produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark.

Den här ägarklassen har minskat arealen åkermark med 6 000 hektar, arealen betesmark med 3 000 hektar och samtidigt ökat arealen produktiv skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark med 56 000 hektar sedan 2000.

Sett till Sveriges totala arealer har Svenska kyrkan minskat sin andel av jordbruksarealen med 0,2 procentenheter och en oförändrad andel av den produktiva skogsmarken jämfört med år 2000.

Statliga aktiebolag

Med statliga aktiebolag avses aktiebolag vars aktier till mer än 50 % ägs av svenska staten genom Regeringskansliet. Stora ägare inom denna kategori är Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag och Akademiska Hus AB. Statliga aktiebolag äger 0,3 % av jordbruksmarken och 17 % av den produktiva skogsmarken på ägarenheter med jordbruksmark i Sverige 2024. Statsägda aktiebolag äger tillsammans ungefär 11 000 hektar jordbruksmark, varav knappt 6 000 hektar är åkermark. Arealen produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark uppgår till 3 038 000 hektar.

Den här ägarklassen har minskat arealen åker- och betesmark med nästan 3 000 respektive med 1 000 hektar och samtidigt fördubblat arealen produktiv skogsmark på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark med 1 621 000 hektar sedan 2000. Den produktiva skogsmarken har ökat rejält såväl mellan åren 2002 och 2005 (närmare 900 000 hektar) som mellan åren 2013 och 2015 (mer än 800 000 hektar). Statliga aktiebolags ägande av produktiv skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark är koncentrerat till Västerbottens län och Norrbottens län, totalt 67 %.

Sett till Sveriges totala arealer har Statliga aktiebolag en i stort sett oförändrad andel av jordbruksareal och ökad andel produktiv skogsmark med drygt 2 procentenheter jämfört med år 2000.

Staten

Med staten menas svenska statliga myndigheter, fonder och stiftelser i vars uppdrag det ingår att förvalta statlig svensk jordbruks- och skogsegendom. Exempel på ägare inom denna kategori är Fastighetsverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Staten äger 0,7 % av jordbruksmarken och drygt 3 % av den produktiva skogsmarken på ägarenheter med jordbruksmark i Sverige 2024. Sammanlagt äger staten knappt 25 000 hektar jordbruksmark, varav knappt 13 000 hektar åkermark. Vidare äger staten 598 000 hektar produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark.

Den här ägarklassen har minskat arealen åkermark med 3 000 hektar, ökat betesmarken med 4 000 hektar och samtidigt mer än fördubblat arealen produktiv skogsmark på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark med 358 000 hektar sedan 2000. Det har ägt rum större förändringar några enskilda år. Den produktiva skogsmarken på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark har utökats rejält såväl mellan åren 2012 och 2014 (mer än 300 000 hektar) som mellan åren 2016 och 2017 (knappt 200 000 hektar), men även en minskning mellan åren 2022 och 2023 (med drygt 200 000 hektar).

Statens ägande av produktiv skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark är koncentrerat till de tre norrlandslänen Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, totalt 71 %.

Sett till Sveriges totala arealer har staten en oförändrad andel av jordbruksarealen och en ökad andel produktiv skogsmark med knappt 3 procentenhet jämfört med år 2000.

Övriga allmänna ägare

Med övriga allmänna ägare menas kommuner och landsting samt deras aktiebolag, stiftelser, fonder med mera. Övriga allmänna ägare har 2 % av jordbruksmarken och 2 % av den produktiva skogsmarken i Sverige 2024. Sammanlagt äger denna ägarklass knappt 83 000 hektar jordbruksmark, varav knappt 61 000 hektar utgör åkermark. Den produktiva skogsmarken i kombination med jordbruksmark uppgår till 344 000 hektar.

Den här ägarklassen har minskat arealen åkermark med knappt 4 000 hektar, ökat arealen betesmark med 3 000 hektar och arealen produktiv skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark har blivit 22 000 hektar större 2024 jämfört med 2000.

Sett till Sveriges totala arealer har övriga allmänna ägare oförändrad andel jordbruksareal respektive produktiv skogsmark jämfört med år 2000.

Ägarklassers ägande av jordbruksmark 2000–2024

Ägarklassen Enskilda ägare dominerar som ägare av jordbruksmark och har ägt 91–92 % av jordbruksmarken varje enskilt år. Övriga sex ägarklasser har således de resterande 8–9 % av jordbruksmarken. På grund av den dominansen exkluderas enskilda ägare från figur 2 för att det bättre ska framgå hur ägandet har förändrats för övriga ägarklasser.

Samtliga ägarklasser exklusive enskilda ägare äger ungefär 300 000 hektar jordbruksmark, varav drygt 200 000 hektar är åkermark och knappt 100 000 hektar är betesmark. De har vidare totalt 9,0 miljoner hektar produktiv skogsmark i kombination med jordbruksmark.

De här ägarklasserna har minskat arealen åkermark med 3 000 hektar, ökat arealen betesmark med 1 000 hektar och ökat arealen skogsmark på ägarenheter med jordbruksmark med 2,4 miljoner hektar sedan 2000.

Nettoförändringarna för arealen jordbruksmark är således inte särskilt omfattande under perioden. Man kan emellertid skönja att Privata aktiebolag har ökat sin andel av jordbruksarealen samtidigt som Svenska kyrkan och Statsägda aktiebolag har minskat sina andelar av jordbruksmarken.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport.

Ägarklassers åkermark och betesmark 2000–2024

I figur 3 redovisas åkermarkens andel av jordbruksmarken för samtliga sju ägarklasser perioden 2000–2024.

Ägarklasserna Enskilda ägare och Övriga privata ägare har ett nära nog oförändrat förhållande mellan åkermark och betesmark i sitt ägande, 80 % respektive 77 % åkermark hela perioden.

De två ägarklasserna Svenska kyrkan och Privata aktiebolag har ökade andelar åkermark i förhållande till betesmarken. Svenska kyrkan har ökat andelen åkermark från 81 % till 84 % under perioden och är den ägarklass som har störst andel åkermark jämfört med övriga ägarklasser. Privata aktiebolag har ökat andelen åkermark från 69 % till 75 %.

Övriga tre ägarklasser utmärker sig med minskande andel åkermark i förhållande till arealen jordbruksmark. Värt att nämna är Staten som minskat från 69 % och Statsägda aktiebolag som minskat från 59 % åkermark till att numera ha en ganska jämn fördelning mellan åkermark och betesmark. Övriga allmänna ägare har minskat åkermarkens andel av jordbruksmarken med 4 procentenheter till 73 % år 2024.

 Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport

Arealer och ägarklasser på länsnivå

Det här kapitlet innehåller statistik om arealer på länsnivå och arealernas fördelning mellan storleksgrupper. Storleksgrupperna är uttryckta i arealer jordbruksmark, arealer åkermark och arealer produktiv skogsmark. Det framgår i relevanta avsnitt vad som avses. Här finns även avsnitt med jämförelser av statistik för 2024 och 2000 samt trender 2000 till och med 2024. 

Jordbruksmark och produktiv skogsmark i olika län

Figur 4 visar arealen jordbruksmark och produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark per län. Produktiv skogsmark inom ägarenheter med enbart produktiv skogsmark ingår inte i denna statistik.

Ungefär 50 % av den produktiva skogsmarken och 12 % av jordbruksmarken ingår i ägarenheter med jordbruksmark i de fem norrlandslänen.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport.

Den största arealen jordbruksmark finns i Västra Götalands län samt Skåne län. Drygt 1,1 miljon hektar eller 32 % av arealen jordbruksmark är belägen i dessa två län med 17 % och 15 % i respektive län. Östergötlands län är det tredje största länet sett till arealer jordbruksmark med 8 % av jordbruksmarken. Lägger man till de två länen Kalmar och Uppsala täcks drygt hälften av all jordbruksmark i Sverige.

Blekinge län har minst arealer jordbruksmark, 51 000 hektar eller drygt 1 % av jordbruksmarken i Sverige.

Figur 5 visar jordbruksmarkens och den produktiva skogsmarkens procentuella fördelning per län. För hela riket uppgår andelen jordbruksmark till 16 % av totala arealen jordbruksmark ägd i kombination med produktiv skogsmark. Följaktligen uppgår andelen produktiv skogsmark för hela riket till 84 % på enheterna som även omfattar jordbruksmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 7 i denna rapport.

Skillnader i arealer jordbruksmark och produktiv skogsmark på länsnivå åren 2024 och 2000

Under de senaste 25 åren ses förändringar i ägandet av arealer med jordbruksmark och produktiv skogsmark.

Arealen jordbruksmark respektive produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark har minskat med 1,4 % respektive ökat med 14 % sedan år 2000. Jordbruksmarken är mindre i 17 län jämfört med år 2000.

Arealen jordbruksmark är 50 200 hektar mindre 2024 jämfört med 2000 och fördelningen mellan länen är ganska oförändrad. Man kan notera att arealen jordbruksmark är något större i Gotlands län, Kalmar län och Jämtlands län jämfört med år 2000. Länen i vilka arealen är uttalat mindre 2024 jämfört med 2000 är Skåne län (-12 000 hektar) och Västra Götalands län (-7 000 hektar).

Arealen produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark har ökat med 2,22 miljoner hektar, varav närmare 90 % avser enheter i de fem norrlandslänen av vilka 60 % avser Norrbottens län sedan år 2000. Arealen produktiv skogsmark på enheter som även omfattar jordbruksmark är mindre i fem län jämfört med 2000. Det är följande län: Gävleborgs län (-50 000 hektar), Örebro län (-7 000 hektar), Kalmar län (-5 000 hektar), Gotlands län (-3 000 hektar) och Blekinge län (-2 000 hektar).

Sammantaget är därmed arealen jordbruksmark och produktiv skogsmark 11 % större på enheter som även omfattar jordbruksmark 2024 jämfört med vid årtusendets inledning.

Jordbruksmarkens ägarstruktur i olika län

Som redan nämnts har ägarklassen Enskilda ägare en övervägande del, närmare bestämt 91 %, av den totala arealen jordbruksmark. Ägarklassen Enskilda ägares dominans som ägare av jordbruksmark skiljer däremot mellan län, se Figur 6.

Enskilda ägare har minst dominans som ägare av jordbruksmark i Stockholms län med 76 % och störst dominans i de fem norrlandslänen med drygt 95 % i respektive län. Ägarklassen Privata aktiebolag har sin största andel av ett enskilt läns jordbruksmark, 10 %, i Stockholms län. Ägarklassen Övriga allmänna ägare har sin största ägarandel i Stockholms län med drygt 8 %. Vidare har ägarklassen Svenska kyrkan sin länsmässigt största andel av jordbruksmarken i Skåne län med 3 %. Ägarklassen Övriga privata ägares ägarandel är som störst i Uppsala län med 5 %.

Andelarna för ägarklasserna Statliga aktiebolag och Staten är så små för respektive län att de inte syns i figuren. Statliga aktiebolag äger dock störst andel jordbruksmark i Norrbottens län med 2 %. Statens ägarandel är störst i Stockholms län med 2 %.

Den största avvikelsen från riksgenomsnittet när det gäller olika ägarklassers ägaandelar på länsnivå är det relativt stora innehavet av jordbruksmark i Uppsala och Västmanlands län av övriga privata ägare. Den stora andelen kan hänföras till Uppsala Akademiförvaltning.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 i denna rapport.

Om man jämför arealer i absoluta tal för olika ägarklasser och län noteras också skillnader. Bland annat äger enskilda ägare störst arealer jordbruksmark i Västra Götalands och Skåne län, totalt 1 miljon hektar.

Figur 7 visar jordbruksmarkens fördelning per län i tusentals hektar för alla ägarklasser utom Enskilda ägare. Enskilda ägare har uteslutits ur figuren för att lättare kunna urskilja övriga ägarklassers jordinnehav.

Ägarklasserna har sina största innehav av jordbruksmark i Skåne län, med undantag för Statsägda aktiebolag som har sina i Kalmar län.

Västra Götalands län är på en andra plats vad gäller stora innehav för ägarklasserna Svenska Kyrkan, Statsägda aktiebolag och Övriga allmänna ägare.

Privata aktiebolag har sina näst största innehav i Östergötlands och Stockholms län, medan Övriga privata ägare har sina största innehav i Uppsala län.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 i denna rapport.

Åkermarkens indelning i storleksgrupper

Figur 8 visar åkermarkens fördelning per storleksgrupp åkermark. Omkring 804 000 hektar eller 29 % av åkermarken ingår i storleksgruppen 100,1– hektar åkermark. Därefter kommer storleksgrupperna 50,1–100,0 hektar samt 10,1–20,0 hektar där 17 % respektive 13 % av åkermarken återfinns. Det innebär att knappt 1,3 miljoner hektar eller 46 % av landets åkermark tillhör ägarenheter som omfattar minst 50,1 hektar åkermark. I storleksgrupperna –2 hektar samt 2,1–5,0 hektar åkermark, återfinns tillsammans cirka 10 % av den totala åkermarken. Inom storleksgrupperna 20,1–30,0 och 30,1–50,0 hektar återfinns tillsammans 576 000 hektar åkermark eller knappt 21 % av åkermarken.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 3 i denna rapport.

I figur 9 har åkermarken fördelats per storleksgrupp åkermark och ägarklass för att kunna studera andelen åkermark i olika storleksgrupper för respektive ägarklass. Samtliga ägarklasser äger som störst andel åkermark i storleksgruppen 100,1– hektar åkermark, även om andelen i denna storleksgrupp inte är lika stor för enskilda ägare som för resterande ägarklasser. Enskilda ägare har 25 % av arealen åkermark i storleksgruppen 100,1– hektar medan Statsägda aktiebolag har 34 % i denna storleksgrupp. Övriga ägarklasser har minst 70 % av arealen i storleksgruppen 100,1– hektar åkermark. Samtidigt äger samtliga ägarklasser som minst andel areal i storleksgruppen –2,0 hektar, för vilken andelen varierar mellan som lägst 0,05 % (Övriga allmänna ägare) och som högst 3,2 % (Enskilda ägare) av den ägda arealen.

Cirka 36 % av åkermarken ägd av Enskilda ägare tillhör ägarenheter som består av högst 20,0 hektar åkermark. Motsvarande andelar för Privata aktiebolag, Övriga privata ägare och Svenska kyrkan uppgår till 11 %, 9 % respektive 3 %. Slutligen uppgår motsvarande andelar för Statsägda aktiebolag, Staten och Övriga allmänna ägare till 17 %, 6 % samt 1 %.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 3 i denna rapport.

Fördelningen av jordbruksmark mellan olika typ av ägarenheter på riks- och länsnivå

Figur 10 visar jordbruksmarkens fördelning mellan ägarenheter efter typ av ägoslag på riks- och länsnivå. Ägarenheterna har delats in i följande fyra typer: Ägarenheter med enbart åker, enbart bete, kombination av åker och bete samt ägarenheter med jordbruksmark i kombination med produktiv skogsmark.

Sett till hela landet återfinns knappt 84 % av jordbruksmarken på ägarenheter som utgörs av jordbruksmark i kombination med produktiv skogsmark. Ganska exakt 8 % av all jordbruksmark finns på ägarenheter med en kombination av åkermark och betesmark. Vidare tillhör drygt 7 % av jordbruksmarken ägarenheter med enbart åkermark och resten, drygt 1 % av jordbruksmarken ägarenheter med enbart betesmark. Alltså finns knappt 16 % av all jordbruksmark på ägarenheter utan produktiv skogsmark. Sett till antalet ägarenheter består 23 % av enbart jordbruksmark.

På länsnivå tillhör mer än 94 % av jordbruksmarken i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Västmanlands och Västerbottens län ägarenheter som består av både jordbruksmark och produktiv skogsmark. Södermanland är det län med störst andel jordbruksmark ägd i kombination med produktiv skogsmark, drygt 96 %. Minst andel jordbruksmark ägd i kombination med produktiv skogsmark finns i Skåne län, drygt 49 %.

Skåne är också det län med störst andel jordbruksmark tillhörande ägarenheter med enbart åkermark, 26 %. Minst andel jordbruksmark som tillhör ägarenheter med enbart åkermark finns i Kalmar län, Kronobergs län, Jönköpings län och Södermanlands län, 1 %.

Andelen jordbruksmark tillhörande ägarenheter med åkermark och betesmark är störst i Skåne län, 23 % och minst i Västerbotten län, 1 %. Andelen jordbruksmark tillhörande ägarenheter bestående av enbart betesmark är störst i Blekinge län, knappt 3 % och minst i Östergötlands län, Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län och Västerbottens län med mindre än 1 %.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 9 i denna rapport.

Figur 11 visar jordbruksmarkens fördelning efter typ av ägoslag och storleksgrupp jordbruksmark.

Andelen jordbruksmark tillhörande ägarenheter med jordbruksmark och produktiv skogsmark dominerar i samtliga storleksgrupper och mest i storleksgruppen med mer än 100 hektar jordbruksmark.

Betesmarken tillhörande ägarenheter med enbart betesmark är mest förekommande i de två mindre storleksgrupperna, motsvarande gäller även åkermark tillhörande ägarenheter med enbart åkermark.

Arealen åkermark och betesmark på ägarenheter med enbart jordbruksmark är lika vanligt förekommande oberoende av vilken storleksgrupp jordbruksmark den tillhör, med undantag för storleksgruppen –2 hektar jordbruksmark där den är mindre vanligt förekommande.

I storleksgruppen –2,1 hektar jordbruksmark är 17 % av marken på ägarenheter med enbart åkermark och 12 % på ägarenheter med enbart bete. I denna storleksgrupp är 67 % av jordbruksmarken på ägarenheter som även omfattar produktiv skogsmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 9 i denna rapport.

Tablå B innehåller statistik om fördelningen av arealer mellan storleksgrupper för respektive typ av ägarenhet. Ungefär 85 % av all betesmark som tillhör ägarenheter med enbart bete finns på ägarenheter med högst 10 hektar jordbruksmark. Motsvararande andel för åkermark är 28 %. Vidare framgår att 2 % av all betesmark på ägarenheter med enbart bete finns i storleksgruppen mer än 100 hektar jordbruksmark. Motsvarande andel för åkermark är 17 %. Slutligen framgår att 18 % av all jordbruksmark som förekommer på ägarenheter som även omfattar produktiv skogsmark finns i storleksgrupperna med högst 10 hektar jordbruksmark och 32 % i storleksgruppen med mer än 100 hektar jordbruksmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Tablån är baserad på tabell 9 i denna rapport.

Skillnader i ägarklassernas storleksstruktur för jordbruksmark åren 2000-2024

I figur 12 redovisas ägarklassernas fördelning av åkermark mellan olika storleksgrupper av just åkermark åren 2024 och 2000. Sammantaget för riket gäller att de två storleksgrupperna –2 hektar respektive mer än 100 hektar har större andel åkermark 2024 jämfört med 2000. Tittar vi på de enskilda ägarklasserna utkristalliseras däremot ett mer splittrat mönster.

Vi ser även att ägarklasserna inte har så stora skillnader uttryckt i andelar av åkerarealer i storleksgrupperna upp till 50 hektar med undantag Statsägda aktiebolag, som ökat denna andel med 9 procentenheter till 35 % 2024. Samtidigt har enskilda ägare minskat andelen åkerarealen i storleksgrupperna till 50,0 hektar med 10 procentenheter till 58 %.

Tre av ägarklasserna, nämligen Enskilda ägare, Övriga privata ägare och Svenska Kyrkan har större andel av sina åkerarealer i storleksgruppen större än 100 hektar 2024 jämfört med 2000.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 3 i denna rapport.

Skillnader i fördelningen av jordbruksmark mellan olika sorters ägarenheter på riks- och länsnivå 2000 jämfört med 2024

Man kan notera att statistik över arealer fördelade mellan ägarenheter visar en del strukturella skillnader, särskilt på länsnivå. Det här gäller särskilt när arealen jordbruksmark fördelas mellan olika typer av ägarenheter beroende på vilka ägoslag som ingår.

Arealerna vid ägarenheter som består av enbart åkermark eller enbart betesmark eller en kombination av åkermark och betesmark har större arealer 2024 jämfört med 2000. Arealen jordbruksmark vid ägarenheter som även består av produktiv skogsmark är däremot mindre 2024.

Man kan notera att jordbruksmarken är 100 000 hektar mindre (-3 %), på ägarenheter som även har produktiv skogsmark 2024 jämfört med 2000. Det är mindre jordbruksmark även på länsnivå för dessa ägarenheter, med undantag för Gotlands och Skåne län. Störst skillnad ses för Västra Götalands län där arealen är drygt 16 000 hektar mindre.

Man kan även notera att arealerna på ägarenheter med enbart betesmark är större i samtliga län och på riksnivå, 21 714 hektar, där den i stort sett är dubbelt så stor 2024 jämfört med 2000.

Arealen med åkermark är däremot enbart 4 794 hektar, 2 %, större på ägarenheter med enbart åkermark 2024 jämfört med 2000. De flesta län har större arealer åkermark i denna kategori av ägarenhet med undantag för ägarenheterna i Skåne län, -9 780 hektar, Hallands län, -2 752 hektar och Östergötlands län, -2 405 hektar. Det är främst ägarenheterna i Värmlands län, Västerbottens län och Gävleborgs län som har större arealer för ägarenheter med enbart åkermark.

Slutligen ägarenheter som består av både åkermark och betesmark omfattar 22 912 hektar mer, +9 %, 2024 jämfört med 2000. Samtliga län med undantag av Skåne län har större areal för denna kategori av ägarenhet.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Tablån är baserad på tabell 9 i denna rapport.

Skåne är således det län som avviker mest, från trenden på riksnivå. Länets ägarenheter med både jordbruksmark och produktiv skogsmark har numera större andel av länets jordbruksmark än 2000. Länets ägarenheter med både åker- och betesmark, respektive enbart åkermark har därmed mindre andel av länets jordbruksmark än 2000. 

Den produktiva skogsmarkens ägar- och storleksstruktur

Enskilda ägares dominans är inte lika utpräglad i ägarfördelningen för den produktiva skogsmarken som ägs i kombination med jordbruksmark, se figur 13. Notera att det enbart är den produktiva skogsmarken som ingår i ägarenheter som även består av jordbruksmark som inkluderats i denna rapport. Sett till hela riket har Enskilda ägare hälften av den produktiva skogsmarken i Sverige medan Privata aktiebolag och Statsägda aktiebolag äger 23 % respektive 17 % av den produktiva skogsmarken. Resterande ägarklasser har tillsammans 10 % av den produktiva skogsmarken.

På länsnivå är det tydligt att Enskilda ägares andel av den produktiva skogsmarken är lägre i norra Sverige, där det istället är Statsägda aktiebolag som är den största ägaren av produktiv skogsmark.

I Norrbottens län har Enskilda ägare 33 % och Statsägda aktiebolag 55 % av den produktiva skogsmarken. I Jönköpings, Gotlands, Blekinge och Hallands län uppgår Enskilda ägares andelar till mer än 80 %. Utmärkande för Privata aktiebolag är koncentrationen av ägandet till Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Uppsala län. Ägarklassen har 76 % av sin skogsmark här. Privata aktiebolag dominerar även som ägarklass i de här sex länen då de har mer än 37 % av den produktiva skogsmarken som är ägd i kombination med jordbruksmark.

Sammanfattningsvis finns det framförallt i norra Sverige många ägarenheter med en stor andel produktiv skogsmark och en liten andel jordbruksmark. Enskilda ägare äger i princip all jordbruksmark men bara 41 % av den produktiva skogsmarken i Norrlandslänen, vilket innebär att andra ägarklasser därmed äger stora arealer produktiv skogsmark i kombination med små arealer jordbruksmark. Figur 13 visar att ägarklasserna Privata aktiebolag och Statsägda aktiebolag äger en stor andel av den produktiva skogsmarken i Norrlandslänen. De har ägarenheter med nästan uteslutande produktiv skogsmark och en liten andel jordbruksmark. Det är rimligt att anta att de här ägarna inte har jordbruk som huvudsaklig driftsinriktning utan snarare kan definieras som skogsbruksföretag. Ägarenheter vars ägare inte har jordbruk som huvudsaklig driftsinriktning får stort utslag i tabeller om arealer med produktiv skogsmark men inte i tabellerna om antal ägarenheter.

Anmärkning: I figur 13 har andelarna för Gotlands län, Värmlands län och Västernorrlands län slagits samman för de fyra ägarklasserna Svenska Kyrkan, Statsägda Aktiebolag, Staten och Övriga allmänna ägare under ”Allmänna ägare inklusive Svenska Kyrkan”.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 5 i denna rapport.

I figur 14 redovisas den produktiva skogsmarken efter storleksgrupp jordbruksmark. Det innebär exempelvis att en ägarenhet som består av 20 hektar åkermark, 20 hektar betesmark och 60 hektar produktiv skogsmark hamnar i storleksgruppen 30,1–50,0 hektar jordbruksmark. Notera dock att det enbart är arealen produktiv skogsmark som är inkluderad i figur 14 även om storleksindelningen är baserad på arealen jordbruksmark. Denna indelning görs för att få en bild av ägandet av jordbruksmark i kombination med produktiv skogsmark.

Den största andelen produktiv skogsmark, 20 %, tillhör ägarenheter som utgörs av mer än 100 hektar jordbruksmark, en nästan lika stor andel, 19 %, tillhör samtidigt ägarenheter som utgörs av högst 5,0 hektar jordbruksmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 5 i denna rapport.

Produktiv skogsmark med och utan avverkningsrestriktioner

Produktiv skogsmark består av två ägoslag, vilka är med respektive utan avverkningsrestriktion. Dessa särredovisas i den officiella statistiken från och med den allmänna fastighetstaxeringen 2017.

Drygt 4 % av den produktiva skogsmarken på ägarenheter med både jordbruksmark och produktiv skogsmark har avverkningsrestriktion. Med produktiv skogsmark avses detsamma som i 2 § skogsvårdslagen (1979:429). Med avverkningsrestriktioner avses avverkningsförbud, krav på överhållning, maximering av hyggesstorlek eller virkesuttag eller barrskogsförbud enligt bestämmelser om naturreservat eller biotopskyddsområden. (Fastighetstaxeringslag (1979:1152).

I det här avsnittet redovisas ägandet av skogsmark med och utan avverkningsrestriktioner för olika ägarklasser.

Av tablå nedan framgår att 1,74 miljoner hektar av all produktiv skogsmark i Sverige har avverkningsrestriktion, varav 0,72 miljoner hektar är på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark. Av denna areal har enskilda ägare 0,10 miljoner hektar och staten 0,40 miljoner hektar.

Av den produktiva skogsmarken som Staten äger på ägarenheter med jordbruksmark har 67 % avverkningsrestriktioner. För enskilda ägare, Privata aktiebolag och Svenska kyrkan är motsvarande andel 1 % vardera.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret.

Skillnader i ägarstrukturen för produktiv skogsmark 2024 jämfört med 2000

Under de senaste 25 åren har skett en del förändringar i ägar- och storleksstruktur för den produktiva skogsmarken. I detta avsnitt noteras några karaktäristika.

Ägarenheter med jordbruksmark har utökat arealen produktiv skogsmark med 2,22 miljoner hektar vilket är 14 % mer än år 2000. De här ägarenheterna som har jordbruksmark har således utökat hela landets produktiva skogsmark med 10 %. Ökningen av den produktiva skogsmarken är till övervägande del i Norrbottens län där arealen skogsmark mer än fördubblats sedan år 2000. Motsvarande ägarenheter i Jämtlands län och Västernorrlands län har utökar sina respektive länsvisa arealer med 19 % respektive 17 %.

Skillnader i ägande av produktiv skogsmark för olika ägarklasser 2024 jämfört med 2000

Den största ägarklassen, det vill säga enskilda ägare, är den enda ägarklassen som har mindre areal produktiv skogsmark 2024 jämfört med 2000 (-56 000 hektar, -2 %). Den här ägarklassens andel av alla ägarklassers skogsmark, på lantbruksenheter som även omfattar jordbruksmark, är 8 procentenheter mindre och motsvarar 50 % år 2024.

Den näst största ägarklassen, privatägda aktiebolag, sett till skogsmarkens areal har 279 000 hektar mer produktiv skogsmark 2024, men har trots det en ägarandel, som är 1 procentenhet mindre 2024 jämfört med 2000.

Den tredje största ägarklassen, Statsägda aktiebolag, har däremot mer än dubbelt så stor areal produktiv skogsmark (+1,62 miljoner hektar), och därmed ökat sin andel av den produktiva skogsmarken på ägarenheter med jordbruksmark med 8 procentenheter.

Den fjärde största ägarklassen, Staten, har 358 000 hektar mer och därmed 150 % mer produktiv skogsmark 2024 jämfört med 2000.

Svenska kyrkan har ökat innehavet med 56 000 hektar (18 %) och Övriga privata ägare med 42 000 hektar (9 %).

Förändringar i fördelningen mellan jordbruksmark och produktiv skogsmark på ägarenheterna åren 2000-2024

Det är små förändringar mellan åren såväl på riksplan som i enskilda län i fördelningen av den ägda marken mellan jordbruksmark och produktiv skogsmark på ägarenheterna som även omfattar jordbruksmark. För riket som helhet uppgick andelen jordbruksmark till 18 % år 2000 och minskade med en procentenhet till år 2008 och med ytterligare en procentenhet, till 16 % från och med år 2015. För riket har andelen jordbruksmark därmed minskat med 2 procentenheter sedan år 2000. I länen ses också mestadels linjära förändringar vilka varierar med 0 till 3 procentenheter från år 2000 till 2024.

Om vi betraktar respektive läns andel av rikets jordbruksmark under åren 2000 till och med 2024 ses ytterst marginella förändringar.

Den länsvisa fördelningen av produktiv skogsmark på enheter med jordbruksmark har också förändrats marginellt, med undantag för Norrbottens län. I Norrbottens län har den produktiva skogsmarken ökat stegvis med totalt 7 procentenheter till 14 %, men med ett större ”hopp” mellan åren 2013–2014 då förändringen var från 10 % till 13 %. 

Ägarenheter

Avsnittet innehåller statistik om ägarenheter på riks- och länsnivå, även fördelat melllan storleksgrupper. Avsnittet innehåller även statistik om ägarenheternas sammansättning av olika ägoslag. En ägarenhet definieras som den areal med jordbruksmark och produktiva skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark i en och samma kommun och som ägs av samma ägare/ägarkonstellation.

Enligt vår indelning finns drygt 229 000 ägarenheter med jordbruksmark i Sverige medan Jordbruksverkets lantbruksregister omfattar drygt 55 000 jordbruksföretag år 2024. Skillnaden beror på att ett och samma Jordbruksföretag kan bruka mark som de både äger och arrenderar som dessutom kan ingå i flera hela eller delar av olika ägarenheter i flera kommuner.

Cirka 225 000 av alla ägarenheter eller 98 % har enskilda ägare. Privata aktiebolag är den näst största ägarklassen sett till antal ägarenheter och har drygt 2 500 eller 1,1 % av det totala antalet ägarenheter. Därefter kommer övriga privata ägare med drygt 900 stycken eller 0,4 % av alla ägarenheter. De resterande ägarklasserna, vilka är Svenska kyrkan, Stadsägda aktiebolag, Staten och Övriga allmänna ägare har således 0,6 % av alla ägarenheter.

Ägarenheternas genomsnittliga storlek skiljer mycket såväl mellan ägarklasser som mellan länen inom respektive ägarklass.

Enskilda ägare har de genomsnittligt minsta ägarenheterna med jordbruksmark (14 hektar) där de största i genomsnitt finns i Östergötlands, Södermanlands och Västmanlands län (drygt 30 hektar).

Privata aktiebolag och övriga privata ägare har ägarenheter som i genomsnitt omfattar runt 40 hektar jordbruksmark. Svenska kyrkans och Statens ägarenheter omfattar knappt 100 hektar jordbruksmark medan Statsägda ägarenheter omfattar 50 hektar. Störst ägarenheter har Övriga allmänna ägare vilka i genomsnitt omfattar drygt 200 hektar jordbruksmark.

Ägarenheter med jordbruksmark i olika län

Figur 15 visar antalet ägarenheter med jordbruksmark per län.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 2 i denna rapport.

Om arealen jordbruksmark per län divideras med antalet ägarenheter med jordbruksmark för respektive län ges en uppfattning om ägarenheternas storlek i olika län. Genomsnittlig storlek för en ägarenhet med jordbruksmark är 15 hektar på riksnivå. Observera att siffran inte kan tolkas som den genomsnittliga arealen jordbruksmark som ägs per jordbruksföretag. Den genomsnittliga arealen brukad jordbruksmark per jordbruksföretag uppgick till 54 hektar 2024 enligt Jordbruksverkets statistikdatabas ”Jordbruksföretag och areal efter Produktionsområde, Företagarens kön, Företagarens ålder Variabel och År JO 0106 Jordbruksföretag och företagare 2025.

Figur 16 visar att de i genomsnitt största ägarenheterna finns i Södermanlands, Östergötlands och Västmanlands län (33–34 hektar). I följande åtta län uppgår det genomsnittliga antalet hektar jordbruksmark per ägarenhet till mindre än 10 hektar jordbruksmark: Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands, Dalarnas, Västerbottens, Kronobergs, Gävleborgs och Värmlands län. De två län som ligger närmast riksgenomsnittet på 15 hektar är Hallands och Västra Götalands län.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 1 och 2 i denna rapport.

Ägarenheter med jordbruksmark i olika storleksgrupper

I Figur 17 och 18 redovisas antalet ägarenheter med jordbruksmark per storleksgrupp åkermark respektive jordbruksmark. Alla ägarenheter med antingen åkermark, betesmark eller en kombination av åkermark och betesmark är inkluderade i figurerna. Storleksindelningen är baserad på antalet hektar åkermark som ingår respektive ägarenhet i figur 17 och antalet hektar jordbruksmark som ingår i respektive ägarenhet i figur 18.

Den största andelen av ägarenheterna, 39 %, har –2,0 hektar åkermark. Den näst största andelen, 38 % har mellan 2,1–10,0 hektar åkermark. Ungefär 18 % av ägarenheterna har 10,1–50,0 hektar åkermark. Resterande 5 % av ägarenheterna har mer än 50,0 hektar åkermark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 2 i denna rapport.

Om man väljer att fördela antalet ägarenheter på storleksgrupp jordbruksmark framkommer en förskjutning mot större storleksgrupper, se figur 18. Den största andelen av ägarenheterna har 2,1–10,0 hektar jordbruksmark, 46 % och den näst största andelen av ägarenheter har –2,0 hektar jordbruksmark, 26 %. Ungefär 24 % har 10,1–50,0 hektar jordbruksmark. Resterande 6 % har minst 50,1 hektar jordbruksmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 2 i denna rapport.

Ägarenheter med jordbruksmark i olika län fördelat mellan olika storleksgrupper

Figur 19 visar antalet ägarenheter med jordbruksmark fördelat på storleksgrupp åkermark och län. Dalarna är det län som har störst andel ägarenheter i storleksgruppen –2,0 hektar åkermark, 63 % av alla ägarenheter i Dalarnas län hamnar i denna kategori. Västmanland är det län som har minst andel ägarenheter i den storleksgruppen, 21 % av ägarenheterna.

Södermanland är det län med störst andel ägarenheter (7 %), följt av Västmanlands och Östergötlands län (6 % vardera) i storleksgruppen 100– hektar åkermark.

Västmanland har störst andel av ägarenheterna i storleksgrupper med mer än 50 hektar åkermark (16 %), följt av Södermanlands och Östergötlands län (14 % vardera). Motsvarande siffra för hela riket uppgår till 5 %.

Cirka 77 % av alla ägarenheter i landet består av tio hektar åkermark eller mindre. Drygt 90 % av ägarenheterna i Jämtlands, Västernorrlands och Norrbottens län uppgår till högst tio hektar åkermark.

Endast ett län har mindre än hälften av ägarenheterna i storleksgrupper som är högst 10,0 hektar, Västmanlands län (49 %).

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 11 i denna rapport.

Skillnader uttryckt i antal ägarenheter 2024 jämfört med 2000

På riksnivå är antalet ägarenheter drygt 229 000, vilket är 1 % färre jämfört med 2000. Om man istället bryter ner uppgifterna och gör jämförelser för storleksgrupper är däremot skillnaderna mer påfallande, liksom jämförelser på länsnivå eller mellan ägarklasser.

Ägarenheter fördelade mellan storleksgrupper 2024 jämfört med 2000

När man jämför ägarenheternas fördelning mellan olika storleksgrupper med jordbruksmark över tid ser man exempelvis att antalet ägarenheter har ökat för varje år för storleksgruppen –2,0 hektar som för storleksgruppen 100,1– hektar. Antalet ägarenheter med –2,0 hektar har ökat nästan 19 % till totalt 39 % av alla ägarenheter sedan årtusendets början. Antalet ägarenheter med 100,1– hektar har ökat med nästan 45 % vilka numera omfattar närmare 2 % av alla ägarenheter.

Antalet ägarenheter med 2,1–100,0 hektar är lägre 2024 jämfört med 2000. De procentuellt största skillnaderna ses för ägarenheter med 10,1–50,0 hektar jordbruksmark vilka är 20 % färre än vid årtusendets brjan och omfattar 19 % av alla ägarenheter 2024.

Ägarenheter fördelade mellan län 2024 jämfört med 2000

På länsnivå är antalet ägarenheter betydligt fler i de fyra länen i mälardalen, Stockholms län +17 %, Södermanlands län +10 %, Uppsala län +9 % och Västmanlands län +7 % jämfört med 2000. Antalet ägarenheter är däremot betydligt lägre i Dalarnas län -9 % och Gotlands län -5 % jämfört med 2000.

Ägarenheter fördelade mellan ägarklasser 2024 jämfört med 2000

Den genomsnittliga ägarenheten på riksnivå har samma storlek 2024 som 2000, 15 hektar. Enskilda ägare, som är en dominerande ägarklass med uppemot 98 % av alla ägarenheter uppvisar enbart marginella procentuella skillnader såväl uttryckt i areal, antal ägarenheter och därmed i storlek på ägarenheterna 2024 jämfört med 2000. Det finns större strukturella skillnader för vissa andra ägarklasser som är värda att notera.

Svenska Kyrkan har 15 % mindre areal 2024 jämfört med 2000 och samtidigt 40 % färre ägarenheter, varvid ägarenheterna blivit betydligt större, 41 %, 2024. Även statsägda aktiebolag har mindre areal 2024, -25 %, samtidigt som antalet ägarenheter istället är betydligt högre, 17 %, varför ägarenheterna är 36 % mindre 2024 jämfört med 2000. Privata aktiebolag har större areal, 18 % samtidigt som antalet ägarenheter är 58 % högre vilket fått till följd att ägarklassens ägarenheter är 25 % mindre 2024 jämfört med 2000.

Så det vi ser är skillnader 2024 jämfört med 2000 som spretar i helt olika riktning.

Förändringar i struktur och antal ägarenheter åren 2000-2024

Omfattningen av den ägda arealen med jordbruksmark har inte förändrats särskilt mycket varken uttryckt i totala arealer, antal enheter med jordbruksmark eller uttryckt i areal per enhet sedan år 2000. Förändringarna är inte större än 1 %.

Med stöd av statistik om arealens fördelning mellan olika typer av ägarenheter kan man däremot göra en del intressanta iakttagelser.

Arealen med åkermark per ägarenhet med enbart åkermark har minskat med 2 hektar sedan år 2000 till 10 hektar 2024. Arealen betesmark per ägarenhet med enbart betesmark har minskat med marginella 0,3 hektar per ägarenhet till 3 hektar år 2024. Även arealen jordbruksmark på ägarenheter som består av både åkermark och betesmark har minskat sedan år 2000, minskningen är 4 hektar per ägarenhet. I samtliga dessa tre fall beror förändringen på att ägarenheterna har blivit fler, de verkar alltså ha blivit delade i mindre enheter.

För ägarenheter som består av en kombination av jordbruksmark och produktiv skogsmark är utvecklingen däremot den motsatta. Arealen jordbruksmark på denna typ av ägarenhet har ökat med drygt 1 hektar i snitt sedan år 2000 till 16,5 hektar per ägarenhet 2024. Även arealen med produktiv skogsmark som finns på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark har ökat i omfattning. Sedan år 2000 har dessa ägarenheter ökat omfattningen med 21,1 till totalt 102,7 hektar produktiv skogsmark från år 2000 till år 2024.

I tablå E redovisas hur arealerna respektive hur antalet ägarenheter har förändrats sedan år 2000.

Antalet ägarenheter som består av betesmark, åkermark eller av en kombination av åker och betesmark har ökat rejält i omfattning sedan år 2000. Under samma period har samtidigt ägarenheter som består av en kombination av produktiv skogsmark och jordbruksmark minskat i antal. Av tablån framgår även att arealernas utbredning inte följt samma takt som ökningen i antal ägarenheter varför arealen per ägarenhet blivit mindre på ägarenheter som inte omfattar produktiv skogsmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Tablån är baserad på tabell 9 och 10 i denna rapport.

Fysiska personers ägande

I detta kapitel presenteras statistik om ägandet av jordbruksmark med utgångspunkt från fysiska personers ägande. Fysiska personer ingår i ägarklassen enskilda ägare.

Bearbetningen av data utgår således från ägarklassen enskilda ägare och där följande ägare har exkluderats: dödsbon, bolag som inte är aktiebolag, utländska ägare samt ägare där ålder saknas. Vi har valt att studera fysiska personer mer ingående eftersom fysiska personer äger störst andel jordbruksmark i Sverige. Dessutom är det intressant att studera skillnader i ålder och kön mellan län som är information som finns för fysiska personer i fastighetstaxeringsregistret. Mer än 99 % av jordbruksmarken som har enskilda ägare ägs av fysiska personer. Det saknas uppgift om ålder för mindre än 1 % av de fysiska ägarna.

Kapitlet inleds med redovisningar av förhållanden år 2024, går sedan över på jämförelser med 2000 och avslutas med avsnitt om förändringar över åren från och med 2000.

Fysiska ägares ålder

Figur 20 visar arealen jordbruksmark fördelad på fysiska personers ålder. Tydligt är att medelåldern bland landets fysiska markägare är hög i jämförelse med befolkningens åldersstruktur i stort. Omkring 41 % av jordbruksmarken ägs av personer som är minst 65 år och totalt 68 % av personer som är minst 55 år. Ägarna som är högst 24 år har 0,1 % av landets jordbruksmark. Personer som är högst 34 år äger 3 % av jordbruksmarken.

Jämförelsevis var enligt statistik från SCB 28 % av Sveriges befolkning högst 24 år, 13 % mellan 25 och 34 år, 13 % mellan 35 och 44 år och 6 % mellan 45 och 49 år 2024. Vidare var 6 % mellan 50 och 54 år, mellan 55 och 59 år och mellan 60 och 64 år och slutligen 21 % minst 65 år. Cirka 33 % av befolkningen var alltså 55 år eller äldre år 2024, vilket kan jämföras med att 68 % av jordbruksmarken i landet år 2024 ägdes av personer som var 55 år eller äldre. Ägarnas åldersfördelning kan också jämföras med Lantruksregistret, att drygt 39 % av jordbruksföretagarna som driver enskild firma var 65 år eller äldre år 2024 (JO 0106F03 Jordbruksföretag och företagare 2024). Andelen ägare som är minst 65 år är alltså i princip densamma bland markägare som bland jordbruksföretagare (som nödvändigt vis inte äger marken de brukar).

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

Om åldersfördelningen studeras på länsnivå framgår att markägarna i främst Gotlands län är yngre än genomsnittet för privata personer samt äldre än genomsnittet i främst Stockholms län, se figur 21. Exempelvis har Stockholms län högst andel jordbruksmark, omkring 75 %, som ägs av personer som är minst 55 år medan motsvarande procenttal är 65 % Gotlands län.

Andel av jordbruksmarken som ägs av personer som är högst 34 år varierar mellan som lägst för Västmanlands län, 1 %, och högst för Västernorrlands län, 5 %. Enskilda ägare som är högst 24 år är så pass få att de inte syns i figuren.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

Det genomsnittliga ägandet uttryckt i areal skiljer mellan åldersgrupper. Figur 22 visar fysiska personers ägande av jordbruksmark fördelad mellan storleksgrupper av jordbruksmark inom olika åldersgrupper. Yngre markägare har i genomsnitt mindre arealer än äldre markägare. Det framgår att ägare som är högst 24 år har 73 % av jordbruksmarken i storleksklasser som omfattar som mest 50,0 hektar jordbruksmark, varav hälften är på ägarenheter som omfattar som mest 10,0 hektar jordbruksmark. Fysiska personer som tillhör åldersgruppen 25-34 år uppvisar ett liknande ägarmönster. Det framgår vidare att fysiska personer i åldern 35–64 år har mer än 40 % av jordbruksmarken på ägarenheter som omfattar minst 50,1 hektar jordbruksmark, med en topp för personer som tillhör åldersgruppen 45–49 år som ligger på 47 % i snitt. Personer som är minst 65 år har 34 % av jordbruksmarken på enheter som omfattar minst 50,1 hektar jordbruksmark. Fysiska personer som tillhör åldersgruppen 45–49 år är de som har störst andel av sin jordbruksmark i storleksgruppen 100,1- hektar jordbruksmark, ungefär 32 %.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

Även figur 23 visar att fysiska personer i samtliga åldersgrupper förekommer som ägare av jordbruksmark i alla storleksgrupper av jordbruksmark.

Yngre ägare är mer vanligt förekommande som ägare av mark i storleksgruppen –2,0 hektar jordbruksmark än äldre. Man kan se att 55 % av ägare som är högst 24 år äger mark i storleksgruppen –2,0 hektar jordbruksmark, medan 37 % av de som är minst 65 år äger mark i den storleksgruppen.

Bland de som är upp till 34 år äger ungefär 10 % mark i storleksgruppen 10,1–50,0 hektar jordbruksmark. Ju äldre markägare desto större andel av dem äger mark i denna storleksgrupp. Ungefär 18 % av de som är minst 60 år äger 10,1–50,0 hektar jordbruksmark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 13 i denna rapport.

Ägarstruktur för fysiska personer som äger jordbruksmark 2024 jämfört med 2000

Figur 24 visar den relativa fördelningen av jordbruksmark 2024 och 2000 mellan åldersgrupper. Det är stora skillnader i hur fördelningen av jordbruksmark ser ut mellan åldersgrupperna 2024 och 2000. Yngre fysiska personer har betydligt mindre arealer jordbruksmark 2024 jämfört med 2000. Fysiska personer som är högst 59 år hade 72 % av all jordbruksmark 2000 men knappt 45 % 2024.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 i denna rapport.

Ägandestruktur för åldersgrupper

Fysiska personer som äger jordbruksmark har i genomsnitt 10 hektar 2024 vilket är i nivå med 2000.

Den ägda jordbruksmarken varierar mellan 6 och 10 hektar beroende på åldersgrupp 2024. Fysiska personer som är upp till 34 år har i genomsnitt 6 hektar medan de som är minst 35 år har 9–10 hektar i genomsnitt. År 2000 varierade den fysiska personers ägande av jordbruksmark mellan 7 och 11 hektar beroende på åldersgrupp, men spridningen var en annan än 2024. Fysiska personer som ägde jordbruksmark och var upp till 34 år respektive 55–64 år hade i genomsnitt 9 hektar per ägare medan ägare som var 65 år och äldre hade i genomsnitt 7 hektar.

Fysiska personer som äger jordbruksmark och är upp till 34 år har minst jordbruksmark i genomsnitt, oberoende av län, med undantag för Gotlands län, där ägare som är minst 65 år har de minsta arealerna i genomsnitt per person. År 2000 var läget annorlunda då ägandet av jordbruksmark per fysisk person på länsnivå var jämnt fördelat mellan ägare upp till 34 år respektive ägare som var minst 65 år.

Den genomsnittliga arealen jordbruksmark per fysisk person upp till 44 år är mindre i de flesta län 2024 jämfört med 2000. Störst skillnad uppmärksammas i Västmanlands län där fysiska personer upp till 34 år har 11 hektar mindre och de mellan 35–44 år har 6 hektar mindre 2024 jämfört med 2000 För fysiska personer som är minst 65 år och med jordbruksmark i Östergötlands- och Västmanlands är den genomsnittliga jordbruksarealen 5 hektar större 2024 jämfört med 2000.

Avslutningsvis kan nämnas att de som är minst 65 år har större genomsnittlig areal 2024 jämfört med 2000 med undantag för Stockholms län.

Det finns skillnader 2024 jämfört med 2000 med avseende på andel av de fysiska personerna som äger åkermark inom olika åldersgrupper. En större andel av ägarna som är upp till 59 år äger numera högst 2,0 hektar åkermark.

Andra karaktäristiska är följande.

Minst skillnader i fördelningen av fysiska personer som äger åkermark mellan olika storleksgrupper av åkermark 2024 jämfört med 2000 uppmärksammas för åldersgrupperna högst 24 år respektive minst 65 år.

Tendensen är vidare att fysiska personer som är upp till 24 år har mindre andel ägare av åkermark i storleksgrupperna som omfattar mer än 20,1 hektar åkermark, 2024 jämfört med 2000. Det motsatta gäller fysiska personer som är minst 65 år.

För ägare som tillhör åldersgruppen 24–34 år noteras att andelen ägare, enbart är större i storleksgruppen som avser jordbruksmark som ingår i storleksgruppen –2,0 hektar åkermark 2024 jämfört med 2000.

Kvinnor och män som ägare av jordbruksmark

Cirka 27 % av enskilda ägares jordbruksmark ägs av kvinnor, resterade 73 % ägs av män. Det motsvarar ungefär 829 000 respektive 2 242 000 hektar. Jämförelsevis uppgick andelen kvinnliga jordbruksföretagare som driver enskild firma till 20 % år 2024 enligt JO 0106 Jordbruksföretag och företagare 2024. Andelen kvinnliga markägare är således större än andelen kvinnliga jordbruksföretagare.

Figur 25 visar fördelningen av den ägda jordbruksmarken mellan kvinnor och män på riks- respektive länsnivå. Kvinnors andel av den ägda jordbruksmarken i respektive län varierar mellan 23 % (Västmanlands län) och 33 % (Stockholms län och Västernorrlands län). Av den jordbruksmark som kvinnor respektive män äger finns totalt 17 % respektive 18 % i Västra Götalands län och totalt 13 % respektive 15 % i Skåne län.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 14 i denna rapport.

I Sverige äger nästan 320 000 fysiska personer jordbruksmark. Omkring 40 % av dessa är kvinnor och 60 % är män. Notera att en ägarenhet som ägs av en kvinna även kan vara ägd tillsammans med en man och tvärtom. Andelen kvinnliga markägare är som störst i Stockholms län där kvinnor utgör knappt 44 % av alla fysiska personer. Den minsta andelen kvinnliga ägare finns i Norrbottens län där kvinnor utgör drygt 37 % av ägarna.

Figur 26 visar jordbruksmarkens fördelning mellan kvinnor och män inom respektive storleksgrupp jordbruksmark. Män äger större ägarenheter i högre utsträckning än vad kvinnor gör, ju större ägarenheter desto större är skillnaden i andelen jordbruksmark ägd av män respektive kvinnor. I storleksgruppen, –2 hektar, äger män 55 % av jordbruksmarken medan kvinnor äger 45 %. I storleksgruppen, 100– hektar, äger män 88 % av jordbruksmarken medan kvinnor äger 12 %.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 14 i denna rapport.

Andelen unga markägare är liten bland både män och kvinnor. I absoluta tal är det betydligt fler män än kvinnor i respektive åldergrupp men procentuellt sett är det små skillnader mellan könen vad gäller åldersfördelning. Bland kvinnliga markägare noteras att andelen unga ägare är något större jämfört med hur fördelningen ser ut bland manliga ägare. Cirka 48 % av alla kvinnliga ägare är yngre än 60 år medan motsvarande siffra för manliga ägare är 45 %.

Kvinnor och män som ägare av jordbruksmark 2024 jämfört med 2000

På riksnivå har ägandet av jordbruksarealer samma relativa fördelning mellan kvinnor och män 2024 som 2000. På länsnivå förekommer däremot vissa skillnader. Kvinnors ägande av jordbruksmark är 2 procentenheter mindre i Östergötlands- och Skåne län och 5 respektive 3 procentenheter större i Norrbottens, Stockholms respektive Kronobergs län 2024.

Figur 27 visar kvinnors och mäns ägande av jordbruksmark inom olika storleksgrupper av jordbruksmark. Kvinnors relativa ägande är några procentenheter högre 2024 jämfört med 2000 inom alla storleksgrupper upp till 100,0 hektar jordbruksmark. I storleksgruppen som omfattar ägarenheter med arealer som är minst 100,1 hektar jordbruksmark är kvinnors relativa ägande däremot några procentenheter lägre 2024 jämfört med 2000.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 14 i denna rapport.

Fysiska personer som delägare till ägarenheter med jordbruksmark

Figur 28 visar jordbruksmarkens fördelning mellan ägarenheter med olika antal fysiska personer som delägare på riks- och länsnivå år 2024. Sett till hela landet ingår 60 % av jordbruksmarken i ägarenheter som ägs av en person, 35 % i ägarenheter som ägs av två personer och 3 % av jordbruksmarken ingår i ägarenheter som ägs gemensamt av 3 ägare. Resterande 2 % av jordbruksmarken ingår således i ägarenheter som har fler än 3 ägare.

Skåne län och Örebro län är de län där störst andel av länsarealen ingår i ägarenheter som ägs av 1 person, 67 %. Norrbottens län och Stockholms län har högst andel av jordbruksmarken ägd gemensamt av fler än tre fysiska personer, knappt 4 %, följt av Södermanlands och Jönköpings län med 3 % vardera.

Av tabell 21 i bilagan framgår ändå att strukturen är sådan att en större andel av jordbruksmarken har en fysisk person som ägare på större ägarenheten jämfört med mindre ägarenheter.

Runt 95 % av ägarenheterna har en eller två fysiska personer som delägare, oberoende av vilken storleksgrupp jordbruksmark som avses. Man kan notera att fördelningen mellan en respektive två delägare förskjuts från två delägare till en delägare för de större ägarenheterna. Drygt 67 % av jordbruksmarken som hör till ägarenheter med mer än 100 hektar jordbruksmark har en fysisk person som ägare. Motsvarande uppgifter för ägarenheter med upp till 2,0 hektar jordbruksmark är knappt 54 %.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 21 i denna rapport.

Figur 29 visar hur många ägarenheter som respektive fysisk person äger inom varje storleksgrupp av jordbruksmark. Det framgår att drygt 80 % av de med en ägarenhet har upp till 10,0 hektar jordbruksmark. Det framgår även att nästan 30 % av de med minst fyra ägarenheter äger minst 100,1 hektar jordbruksmark. Man ser även att de som har en till två ägarenheter äger 2,1–10,0 hektar jordbruksmark i 40 % av fallen.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 24a i denna rapport.

Fysiska personer som delägare till ägarenheter med jordbruksmark 2024 jämfört med 2000

Man kan notera att större andel av arealen har färre delägare 2024 jämfört med 2000. Detta är mest uttalat för Östergötlands län där 62 % av jordbruksmarken har en ägare 2024 jämfört med 51 % år 2000.

Fysiska personer som äger en ägarenhet äger i genomsnitt större arealer jordbruksmark per person 2024 jämfört med 2000. Fysiska personer som är delägare med minst en annan ägare har däremot mindre areal per ägare 2024 jämfört med 2000.

Vidare noteras i datamaterialet att ägarenheter som ägs av fysiska personer och som tillhör storleksgruppen med minst 100,1 hektar jordbruksmark har en ägare för drygt 67 procent av jordbruksmarken 2024, vilket är 11 procentenheter mer än 2000.

Fysiska personers närboägda, delvis utboägda och helt utboägda ägarenheter med jordbruksmark

Figur 30 visar var de fysiska personerna bor i relation till sin ägarenhet med jordbruksmark,

På riksnivå är omkring 75 % av alla ägarenheter närboägda. Vidare är 20 % av alla ägarenheter utboägda och 5 % delvis utboägda.

På länsnivå är mer än 80 % av ägarenheterna närboägda i Västmanland, Uppsala, Halland, Gotland och Gävleborgs län. Lägst andel närboägda ägarenheter ses i Jämtlands, Norrbottens, Stockholms, Kalmar och Västerbottens län där andelen ungefär 65–70 %. Högst andel utboägda ägarenheter, 31 %, finns i Jämtlands län. Delvis utboägda ägarenheter är som mest förekommande i Stockholms och Norrbottens län, knappt 9 %.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 23 i denna rapport.

Figur 31 visar i vilken omfattning ägarenheternas ägare bor i samma, delvis samma eller helt i annan kommun jämfört med den ägarenheterna är belägna i för respektive storleksgrupp åkermark och för riket 2024. Av figuren framgår att ägarenheterna domineras av lokalt ägande och att detta är än mer uttalat för större ägarenheter. Utboägda enheter är något mer förekommande för mindre ägarenheter. Andelen delvis utboägda ägarenheter är ungefär lika stor för alla storleksgrupper.

Ungefär 27 % av alla ägarenheter i storleksgruppen –2,0 hektar ägs av fysiska personer som bor i annan kommun medan motsvarande ägargrupp har drygt 10 % av alla ägarenheter i storleksgrupperna med mer än 50,1 hektar åkermark. För ägarenheter med fysiska personer som ägare som enbart bor i samma kommun som respektive ägarenhet är mönstret det motsatta; 68 % av alla ägarenheter i storleksgruppen –2,0 hektar ägs av personer som bor i samma kommun som ägarenheten medan motsvarande ägargrupp har ungefär 85 % av alla ägarenheter i storleksgrupperna med mer än 50,1 hektar åkermark.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 23 i denna rapport.

Fysiska personers närboägda, delvis utboägda och helt utboägda ägarenheter med jordbruksmark 2024 jämfört med 2000

På riksnivå är det ganska små skillnader i fördelningen mellan närboägt, delvis utboägt och helt utboägt 2024 jämfört med 2000.

Andelen närboägt och utboägt är något större, 1 procentenhet högre respektive 2 procentenheter större 2024 jämfört med 2000. I samband med detta har således andelen delvis utboägda ägarenheter minskat.

Länet som har betydligt större andel närboägda ägarenheter 2024 jämfört med 2000 är Jönköpings län, där samtidigt andelen delvis utboägda ägarenheter är mindre.

I några län är andelen närboägda ägarenheter lägre 2024 jämfört med 2000. Störst skillnad gäller Gotlands län där andelen närboägda enheter är 80 % 2024, vilket är nästan 7 procentenheter lägre än 2000, följt av Norrbottens län med nästan 5 procentenheter lägre andel närboägda, 67 %, 2024 jämfört med 2000. De här länen har samtidigt främst fått större andel utboägda ägarenheter.

Närboägda enheter är mer utbrett 2024 jämfört med 2000 för ägarenheter –2,0 hektar jordbruksmark respektive 100,1– hektar jordbruksmark. Utboägda enheter är mer utbrett 2024 jämfört med 2000 för ägarenheter inom samtliga storleksgrupper jordbruksmark med undantag för storleksgruppen –2,0 hektar jordbruksmark. Samtidigt har delvis utboägda ägarenheter blivit påtagligt färre i varje enskild storleksgrupp 2024 jämfört med 2000.

Förändringar i fysiska personers ägande av jordbruksamark åren 2000 till och med 2024

Det här avsnittet handlar om trender för åren 2000–2024.

Arealer fördelade mellan ägare i olika åldersgrupper 2000-2024

Under 2000-talet ses en tydlig trend att allt större arealer jordbruksmark ägs av personer som är minst 65 år medan personer upp till 54 år äger allt mindre jordbruksmark. och att motsatsen gäller för personer som är upp till 54 år.

Ägare som är äldre än 65 år äger numera mer än dubbelt så stora arealer jordbruksmark jämfört med 2000. Ägare som är 55–64 år ökade också sitt ägande med samma utveckling som åldersgruppen 65 och äldre fram till 2007, då arealerna började avta något. Arealerna jordbruksmark som ägs av de i åldern 55–64 år är större idag än de var 2000.

Ägare i åldersgrupperna upp till 44 år har idag mindre än hälften av de arealer som de här åldersgrupperna ägde 2000.

Antal ägare i olika åldersgrupper 2000-2024

Figur 32 visar förändringar över tid över antal ägare i olika åldersgrupper, indexerat. Under figuren redovisas även antalet ägare år 2000 för respektive åldersgrupp. Antalet ägare som är äldre än 65 år har ökat med nästan 70 % under 2000-talet. Antalet i åldern 55–64 ökade också i samma takt som åldersgruppen 65 och äldre fram till 2006, då antalet ägare var nästan 20 % fler än vid 2000-talets början. Därefter avtog antalet som alltsedan år 2017 planat ut till att år 2024 vara samma nivå som år 2000.

Ägare av jordbruksmark som är upp till 54 år är färre till antalet idag jämfört med år 2000. De som är upp till 34 år är hälften till antalet jämfört med år 2000, de som är 35–44 år är 60 % av hur många de var år 2000 medan de som är 45–54 år är knappt 70 % av hur många de var vid årtusendets början.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 13 i denna rapport.

Areal jordbruksmark per ägare i olika åldersgrupper 2000-2024

Utslaget på samtliga privata ägare är den genomsnittliga arealen jordbruksmark i hektar nära nog oförändrad sedan 2000-talets inledning, ungefär 9,5 hektar. Se figur 33

Det råder däremot skillnader mellan de enskilda åldersgrupperna. Man kan notera att de som är 55 år och äldre har mer jordbruksmark i genomsnitt 2024 än vid årtusendets början.

Ägare som är 65 år och äldre äger alltmer jordbruksmark per person för varje år alltsedan år 2000. Den genomsnittliga arealen jordbruksmark har utökats från ungefär 7,5 hektar till 9,5 hektar per person. Ägare som är 55–64 år ökade ägandet från ungefär 9,5 hektar till som mest strax över 11 hektar år 2017 och äger numera i genomsnitt 10,5 hektar jordbruksmark.

De som tillhör åldersgruppen 45–54 år hade i genomsnitt drygt 10,5 hektar år 2000 och som mest drygt 11 hektar år 2007. Från och med år 2017 äger de i denna åldersgrupp oförändrat i genomsnitt runt 10,0 hektar jordbruksmark.

Åldersgruppen 35–44 år har minskat sitt ägande från knappt 11 hektar år 2000 till drygt 8,5 hektar i genomsnitt år 2024.

Den yngsta åldersgruppen, de som är upp till 34 år är den grupp som förändrat ägandet i störst utsträckning. De hade ungefär 8,5 hektar i genomsnitt år 2000 och har alltsedan år 2019 ungefär 6,0 hektar jordbruksmark i genomsnitt.

Sammantaget kan man således konstatera att de i åldersgruppen 65 år och äldre ägde minst hektar jordbruksmark i genomsnitt medan de i åldersgruppen 35–44 år ägde flest hektar jordbruksmark i genomsnitt år 2000. År 2024 hade ägare som tillhör åldersgruppen upp till 34 år minst areal i genomsnitt och de i åldersgrupp 55–64 år mest areal jordbruksmark i genomsnitt.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Figuren är baserad på tabell 12 och 13 i denna rapport.

Arealer av jordbruksmark som ägs av kvinnor respektive män i olika storleksgrupper av jordbruksmark, respektive länsvis 2000-2024

Storleksgrupper av jordbruksmark

Ägandets fördelning av jordbruksmark mellan kvinnor och män har totalt sett inte förändrats sedan 2000-talets början. Kvinnor äger 27 % och män 73 % av jordbruksmarken. Det förekommer däremot såväl skillnader som förändringar för olika storleksgrupper.

Kvinnor har en större andel av sitt ägande på mindre ägarenheter medan männen har en större andel av sitt ägande på större ägarenheter. I storleksgruppen –2,0 hektar äger kvinnor 45 % av jordbruksmarken medan de enbart äger 12 % av jordbruksmarken i storleksgruppen 100,1 – hektar jordbruksmark. Man kan även notera att kvinnors ägande av jordbruksmark ökar med två till tre procentenheter i varje enskild storleksgrupp av jordbruksmark med undantag för den näst största storleksgruppen där kvinnligt ägande ökat med fyra procentenheter. I den största storleksgruppen som omfattar ägarenheter med minst 100,1 hektar har däremot den kvinnliga ägarandelen minskat. Förändringarna är linjära.

Länsvis fördelning

I flertalet av länen har kvinnors andel av den ägda arealen jordbruksmark ökat med någon enstaka procentenhet sedan år 2000. Störst ökning noteras för Norrbottens län, där ökningen är 5 procentenheter till 30 % år 2024. De län där kvinnors andel av jordbruksmarken minskat är de sex länen Östergötlands, Kalmars, Gotlands, Skånes, Södermanlands och Västmanlands län.

Minst andel av jordbruksmarken, 23 %, i Västmanlands län ägs av kvinnor, en oförändrad nivå alltsedan år 2000. Den högsta andelen jordbruksmark ägd av kvinnor finns i Västernorrlands, Jämtlands och Dalarnas län där andelen har varierat mellan 31 % och 33 % alltsedan år 2000.

Andel kvinnor respektive män som äger jordbruksmark länsvis respektive i olika storleksgrupper av jordbruksmark 2000-2024

Länsvis fördelning

Andelen kvinnor som äger jordbruksmark har ökat med någon/några procentenheter i varje enskilt län sedan år 2000. Störst ökning noteras för Norrbottens län, 4 procentenheter till 37 % år 2024. Norrbotten är samtidigt jämte Västmanland det län som har minst andel kvinnor som ägare av jordbruksmark.

Störst andel ägare av jordbruksmark som är kvinnor noteras för Stockholms län 44 %.

Storleksgrupper av jordbruksmark

Andel kvinnor med jordbruksmark i varje enskild storleksgrupp har ökat med 1 till 4 procentenheter i respektive storleksgrupp jordbruksmark med ett undantag. För storleksgruppen 100,1– hektar jordbruksmark har andelen kvinnor istället minskat med en procentenhet till 13 % under de 25 åren. Andelen kvinnor som äger jordbruksmark är högst i storleksgruppen –2,0 hektar jordbruksmark, 46 %, en ökning med 1 procentenhet sedan 2000.

Arealer för ägarenheter med olika antal delägare

Ägarenheter med en eller två delägare omfattar totalt sett större arealer av jordbruksmark. 2024 jämfört med 2000, +2 %. Ägarenheter med tre delägare har knappt 65 % av arealen som de hade vid 2000 talets inledning. Ägarenheter med minst fyra delägare har 40–45 % av arealen 2024 jämfört med vid 2000 talets inledning.

Vi ser således att arealen med jordbruksmark koncentreras alltmer till ägarenheter med en eller två delägare.

Antalet ägarenheter med olika antal delägare

Det totala antalet ägarenheter som omfattar jordbruksmark har minskat med några få procent sedan år 2000. Man kan notera en tydlig trend till förmån för två delägare per ägarenhet. Antalet ägarenheter med två delägare har ökat med drygt 25 % sedan 2000.

Ägarenheter med 1 ägare har minskat med 10 % sedan 2000, ägarenheter med 3 delägare har minskat med drygt 30 % och ägarenheter med fler än 4 delägare har minskat med mellan 45–50 % sedan år 2000.

Ägarenheter som är närboägda, delvis utboägda och helt utboägda

Antalet ägarenheter som är delvis utboägda har minskat med nästan 40 % sedan år 2000. Samtidigt har antalet helt utboägda ägarenheter ökat med drygt 10 % i antal under samma period. Närboägda ägarenheter är i stort sett oförändrade i antal jämfört med år 2000.

Fysiska personers genomsnittsålder

I detta kapitel redovisas statistik om genomsnittlig ålder på markägare fördelat på kvinnor och män samt totalt. Det ingår även statistik om genomsnittlig ålder på ägare för olika storleksgrupp jordbruksmark.

Genomsnittlig ålder på privata personer som ägar jordbruksmark

Den genomsnittliga åldern på ägare av jordbruksmark skiljer ett år mellan kvinnor och män.

Den genomsnittliga åldern för manliga ägare av jordbruksmark är 61 år, vilket är en ökning med 7 år sedan år 2000. Genomsnittsåldern för manliga ägare av jordbruksmark varierar mellan 60 och 63 år beroende på län där den högsta genomsnittsåldern är i Stockholms län. Hela tio län har genomsnittsåldern 60 år bland ägare av jordbruksmark. Den genomsnittliga åldern har ökat mest, 9 år, i Stockholms (63 år) och Västmanlands län (61 år) sedan år 2000 och minst, 5 år, till 60 år i Västernorrlands län 2024.

Den genomsnittliga åldern för kvinnliga ägare av jordbruksmark är 60 år, vilket är en ökning med 6 år sedan år 2000. För kvinnliga markägare varierar genomsnittsåldern mellan 59–62 år beroende på län, där den högsta genomsnittsåldern gäller Stockholms och Dalarnas län. Den genomsnittliga åldern har ökat mest, 9 år, i Stockholms län och minst, 4 år, i Västernorrlands län.

Genomsnittlig ålder för privata personer beroende på storleksgrupp jordbruksmark

Tablå F innehåller statistik om ålder på kvinnor och män som äger jordbruksmark och beroende på arealens storlek. Det är inga större skillnader på åldern ens när man delar in ägarna i storleksgrupper jordbruksmark.

Den lägsta genomsnittsåldern för markägande män, 58 år, har minst 100,1 hektar jordbruksmark och för markägande kvinnor, 58 år, som har upp till 2,0 hektar jordbruksmark.

Den högsta genomsnittsåldern för markägande män, 62 år, har 5,150,0 hektar jordbruksmark och för markägande kvinnor, 63 år, som har 10,1–50,0 hektar jordbruksmark.

Sett över de senaste 25 åren har den genomsnittliga åldern förändrats minst för markägare som har upp till 2,0 hektar jordbruksmark, där den har ökat 4 år för kvinnor och 5 år för män. Störst förändring ses för markägare som äger mellan 20,1–100,0 hektar jordbruksmark, där genomsnittsåldern har ökat med 10–11 år, detta gäller såväl kvinnor som män.

Källa: Fastighetstaxeringsregistret. Tablån är baserad på tabell 26 i denna rapport.

Tabeller

I följande tre bilagor finns statistiken som rapporten hänvisar till. Tabellerna 1–25 innehåller statistik för 2024. Tabellerna 26–32 innehåller ett urval tidsserier på riksnivå för åren 1999–2024. Tabellerna 33–42 innehåller grunddata för statistiken för åren 1999–2024. Bilaga 3 är skapad för att ge möjlighetr till ytterligare fördjupning.

All statistik i tabellerna 1–32 är hämtade från tabellerna 33–42.

• Tabellbilaga 1: Statistik för år 2024, tabellnummer 1–25. xlsx, 201.7 kB.

• Tabellbilaga 2: Urval tidsserier, riket för åren 1999–2024., tabellnummer 26–32. xlsx, 87.9 kB.

• Tabellbilaga 3: Bearbetat uttag (brutto) ur Fastighetstaxeringsregistret för åren 1999–2024. tabellnummer 33–42. xlsx, 3.4 MB.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet Metod och kvalitet.

Det här beskriver statistiken

Statistiken om jordbruksmarkens ägande baseras på uppgifter i Fastighetstaxeringsregistret (FTR). Uppgifter i FTR kommer från ägare av jordbruksmarken. I avsnitt 1.2 Statistikens innehåll i Kvalitetsdeklarationen beskrivs bland annat population och observationsobjekt.

Statistiken omfattar primärt uppgifter om jordbruksmarkens ägande och sekundärt uppgifter om den produktiva skogsmarken som ägs i kombination med jordbruksmark. Uppgifter om jordbruks-, åker-, betes och skogsmark redovisas bland annat för olika ägarklasser. Redovisning sker på län och storleksklasser baserat på arealer av olika ägoslag. För enskilda ägare särredovisas även uppgifter för olika åldersklasser, kvinnor och män.

Både antal hektar och antal ägare redovisas samt uppgifter om antal ägarenheter, antal delägare till ägarenheter samt om delägare bor i samma kommun som ägarenheten är belägen.

Schematiska illustrationer av begreppet ägarenheter finns i bilagor i ”Kvalitetsdeklarationen”.

Definition och förklaringar

Jordbruksmark och produktiv skogsmark

Jordbruksmark består av åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Åkermark som används till bete räknas fortfarande som åkermark. Betesmark är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja.

Produktiv skogsmark definieras som skogsmark som kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Se 2 § skogsvårdslagen (1979:429).

Det finns avverkningsrestriktioner på delar av den produktiva skogsmarken. Då avses avverkningsförbud, krav på överhållning, maximering av hyggesstorlek eller virkesuttag eller barrskogsförbud enligt bestämmelser om naturreservat eller biotopskyddsområden. (Fastighetstaxeringslag (1979:1152).

Produktiv skogsmark med och utan avverkningsrestriktioner särredovisas från och med 2017 års allmänna fastighetstaxering.

Taxeringsenhet, ägarenhet och fysiska personer

Uppgifterna som ligger till grund för statistiken om ägande av jordbruksmark utgörs av ett utdrag ur Fastighetstaxeringsregistret (FTR) från fastighetstaxeringarna som genomförts 1999 - 2024 för alla lantbruksenheter.

Taxeringsenhet är Skatteverkets benämning för vad som ska taxeras för sig. En taxeringsenhet som utgörs av åkermark, betesmark, produktiv skogsmark, skogligt impediment och/eller ekonomibyggnad benämns lantbruksenhet. Dessutom ska småhus och tomtmark för sådan byggnad som finns på en fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark eller skogligt impediment ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken. En taxeringsenhet är vad som taxeras för sig och motsvarar som regel en fastighet. Vidare ska en taxeringsenhet vara belägen i en och samma kommun och får inte omfatta egendom med olika skattepliktsförhållanden. Fysiska personer, företag med flera kan äga en eller flera taxeringsenheter i samma kommun eller andra kommuner. Vidare kan flera fastigheter inom en kommun slås samman till en taxeringsenhet om de har samma ägare och skattepliktsförhållande. I statistiken redovisas inte taxeringsenhet, däremot ägarenhet.

Del av statistiken är uppbyggda kring ”ägarenheter”. Definitionen av ägarenhet i den här statistiken sammanfaller med definitionen Skogsstyrelsen använder för att beskriva ägarförhållanden för produktiv skogsmark. Varje ägarenhet definieras som den areal jordbruksmark och produktiva skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark i en och samma kommun och som ägs av samma ägare/ägarkonstellation. I denna statistik ingår enbart produktiv skogsmark som ägs i kombination med jordbruksmark då statistiken primärt fokuserar på jordbruksmarkens ägarstruktur. Ägarenheter som enbart består av skogsmark ingår således inte i denna studie.

En ägarenhet kan inte likställas med en ägares totala innehav av jordbruksmark eftersom det förekommer markägare som har ägarenheter i flera olika kommuner.

Det finns ett komplext förhållande mellan ägande av fastigheter och ägarenheter. En ägarenhet kan bestå av flera fastigheter och därför är fastigheterna fler än ägarenheterna. I Kvalitetsdeklarationen finns två bilagor med schematiska illustrationer av begreppet ägarenhet. Bilaga 1 visar ägarenhet och ägande över kommungränser medan bilaga 2 visar ägarenhet och fastigheter med flera ägare.

Vissa ägarenheter kan dubbelräknas eftersom ägarenheter räknas i heltal och när en ägarenhet har ägare från olika ägarklasser. Detta beskrivs i avsnitt 2.5 Bearbetning i Statistikens framställning. Där finns också information om fysiska personer. I statistiken redovisas fysiska personer och i några av tabellerna exkluderas följande ägare: dödsbon, bolag som inte är aktiebolag (till exempel handelsbolag och kommanditbolag) samt ägare där ålder saknas.

Närboägd och utboägd

Ägarenheter är närboägda, utboägda eller delvis utboägda beroende på var ägarna till en ägarenhet bor i förhållande till var ägarenheten är belägen. Mer information finns i avsnitt 2.5 Bearbetning i Statistikens framställning.

Storleksgrupper

Indelning efter storleksgrupp baseras på ägarenheternas arealstorlek. Indelning har skett baserat på åkermarkens areal, jordbruksmarkens areal och den produktiva skogsmarkens areal.

I avsnitt 2.5 Bearbetning i Statistikens framställning ges exempel på i vilka storleksgrupper ägarenheter med olika kombination av åkermark och betesmark hamnar.

Ägarklasser och regional indelning

Arealer i statistiken kan fördelas på ägaklasser genom att utgå från respektive ägares andel av ägarenheten. Arealer och ägarenheter som redovisas på länsnivå utgår från var marken är belägen oavsett i vilket läng ägaren är skriven. Detta beskrivs också i avsnitt 2.5 Bearbetning i Statistikens framställning.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken har tagits fram i samarbete med Skogsstyrelsen som har mångårig erfarenhet av att producera statistik om skogsmarkens ägarstruktur. Statistik om skogsmarkens ägarstruktur är baserad på Skatteverkets Fastighetstaxeringsregister (FTR) vilket även är det register som den här statistiken baseras på.

Med tanke på Skogsstyrelsens erfarenhet av att producera statistik om skogsmarkens ägarstruktur har Jordbruksverket valt att utnyttja deras erfarenhet för motsvarande bearbetningar av data ur FTR om jordbruksmarkens ägarstruktur.

Jordbruksverket har ansvarat för att dels ta fram lämpliga tabeller i samråd med Skogsstyrelsen dels producera rapporten.

Statistikens tillförlitlighet

Detta är en totalundersökning som bygger på Fastighetstaxeringsregistret (FTR) hos Skatteverket. Tillförlitligheten bedöms vara mycket god på länsnivå. Mer information om tillförlitligheten finns i avsnitt 2 Tillförlitlighet i Kvalitetsdeklarationen.

Bra att veta

En liknande rapport publicerades år 2015 och omfattade då 2011 års förhållanden.

Skillnader mellan Lantbruksregistret och Fastighetstaxeringsregistret

Lantbruksregistret (LBR) är ett register som används för att redovisa statistik om bland annat brukande av jordbruksmark och antal jordbruksföretag. Jordbruksföretag i LBR avser en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Mer information om Lantbruksregistret finns bland annat i statistikrapporten Jordbruksföretag och företagare 2024 (JO0106). Där beskrivs till exempel kriterierna för vilka jordbruk som ingår i Lantbruksregistret.

Nästan all mark i LBR är stödberättigad, det innebär att marken är kontrollerad så att den används till odling respektive bete. Fastighetstaxeringsregistret (FTR) innehåller i stället ägd jordbruksmark, uppgifter i FTR kommer från det som ägarna själva rapporterar. Det sker ingen kontroll av hur jordbruksmarken i FTR används. Det finns heller inga uppgifter om hur stora arealer i FTR som är stödberättigade.

År 2024 var det 3 469 306 hektar jordbruksmark i FTR, varav 2 748 974 hektar åkermark och 720 333 hektar betesmark. Enligt LBR användes samma år 2 980 866 hektar jordbruksmark, varav 2 527 201 hektar åkermark och 453 644 hektar betesmark. Det innebär att det år 2024 fanns 488 440 hektar (16 %) mer jordbruksmark i FTR än i LBR. Den stora skillnaden beror främst på att det finns betydligt mer betesmark i FTR än i LBR.

Annan statistik

Lantbruksregistret inklusive jordbruksmarkens användning och jordbruksföretag

Statistikenheten på Jordbruksverket ställer årligen samman ett Lantbruksregister (LBR). Uppgifterna i LBR kommer från administrativa register och undersökningar och visar jordbrukets struktur i juni månad för respektive år. I LBR finns bland annat hektar per gröda och antal djur per djurslag samt antal jordbruksföretag. Jordbruksföretag avser en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Jordbruksföretag skiljer sig från ägande av jordbruksmark enligt FTR. Statistik baserad på LBR redovisas årligen. Två olika statistikområden är:

• Jordbruksmarkens användning (JO0104) som innehåller uppgifter om hur stora arealer som används, vilka grödor som odlas på åkermarken och hur betesmarken fördelas mellan olika typer av betesmark.
• Jordbruksföretag och företagare (JO0106) som innehåller uppgifter om antal jordbruksföretag, hur stora arealer jordbruksföretagen brukar, ålders- och könsfördelning för jordbruksföretagaren.

Fastighetsbestånd

Fastighetstaxeringsstatistik (BO0601) publiceras av Statistiska centralbyrån (SCB) i syfte att beskriva landets fastighetsbestånd. Till grund för registret ligger den allmänna, den förenklade och den särskilda fastighetstaxeringen. Det är Skatteverket som genomför fastighetstaxeringarna och det primära syftet med dessa är att fastställa taxeringsvärden för skattepliktiga fastigheter.

Lantbruksfastigheter deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering. Däremellan förekommer ibland särskilda fastighetstaxeringar som en effekt av betydande förändringar, såsom nybyggnation, ombyggnad eller en ändrad användning som påverkar taxeringsvärdet. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att deklarera dessa förändringar.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 288.6 kB.

• Statistikens framställning pdf, 284.4 kB.

Summary in English

This report mainly shows who owns the country's farmland and secondarily the productive forest land that is owned together with farmland in 2024. It also includes comparisons with 2000 and, in some cases, time series to look at trends from 2000–2024.

Areas

Agricultural land areas in 2024 are slightly smaller, while the areas of productive forest land on units with agricultural land are larger compared to 2000.

Agricultural land in Sweden totals 3.5 million hectares, which is 1.4% less than in 2000. The ownership class of private owners holds 91% of the agricultural land, which is similar to 2000.

The changes in ownership of productive forest land that is held together with agricultural land are bigger. The productive forest land on ownership units that also include agricultural land totals 18.1 million hectares (out of Sweden's total 23.3 million hectares of productive forest land), which is an increase of 2.2 million hectares (14%) since 2000. The owner class Private owners has 50% of the productive forest land, which is 8 percentage points less than in 2000.

Private owners' age, gender, and residence

Private owners of farmland are on average 60 years old, which is 6 years older than in 2000. Men own about 73% of this farmland and women 27%.

It can be noted that those who are at least 65 years old own 40% of the farmland, while those up to 35 own 3% of the farmland. Overall, the older group owns more farmland than at the beginning of the millennium, whereas the opposite is true for the younger. It can also be added that those who are at least 65 years old own an average of 10 hectares of farmland, while those up to 35 own an average of 6 hectares.

Source

The Fastighetstaxeringsregistret is the source for this statistical report.