EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2025

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.

Den här rapporten beskriver den svenska jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2025. En prognos publicerades i december 2025 och preliminära resultat publicerades i februari 2026. Mer information om rapporterna och de begrepp som används finns i avsnittet Kort om statistiken.

Jordbrukets ekonomiska resultat 2025

I tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat för år 2010, 2015, 2020 och för åren 2022–2025, samt den procentuella förändringen mellan 2024 och 2025. Som tablån visar ökade det totala produktionsvärdet med 4,8 miljarder kronor, medan kapitalförslitning, lönekostnader samt kostnader för arrende och hyror steg betydligt mindre. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster var oförändrade, medan övriga produktionssubventioner minskade något. Framför allt minskade nettoräntekostnaderna med nästan 1,1 miljarder kronor. Sammanlagt resulterade detta i att företagsinkomsten steg med 48 %, till 16,1 miljarder kronor.

Indikatorer över inkomstutvecklingen

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Index över real företagsinkomst

Samtliga indikatorer redovisas i reala termer, det vill säga faktorinkomsten och företagsinkomsten har justerats för inflationen. Mellan åren 2024 och 2025 visar Indikator A en uppgång på 20 %. Indikator B och C visar uppgångar på 51 respektive 47 %.

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i antal årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. Enligt avgränsningarna i EAA var sysselsättningen 104 300 årsverken år 1990. År 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2025 uppskattas antalet årsverken till drygt 54 000. Av det totala antalet årsverken 2025 uppskattas 54 % vara oavlönade.

Värdet av jordbrukets produktion

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen stod för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket fram till och med 2018. Åren 2019–2021 ökade vegetabilieproduktionens andel något, men under 2023 återgick den till att vara jämnstor med animalieproduktionen. År 2025 var animalieproduktionens värde 15 % större än vegetabilieproduktionens. Observera att även värdet av posterna jordbrukstjänster samt andra sekundära ej särskiljbara aktiviteter ingår i det totala produktionsvärdet, men inte har tagits in i figuren.

Sedan år 2010 har stöd och ersättningar i jordbruket i genomsnitt uppgått till drygt 10,7 miljarder kronor per år och i genomsnitt utgjort drygt 14 % av produktionsvärdet till baspris. Skillnaden mellan producentpris och baspris är att i det sistnämnda är stöd och ersättningar medräknade. Det är de inte i producentpris. År 2025 var stöd och ersättningar värda 11,2 miljarder kronor, men dess andel av produktionsvärdet sjönk till drygt 11 %.

Av figur C framgår att foderväxter (främst ensilage, hö och halm) stod för den värdemässigt största delen av vegetabilieproduktionen år 2025. Spannmål står för den näst största delen och tillsammans med köks- och plantskoleväxter svarade de tre kategorierna för 80 % av vegetabilieproduktionens värde. I värdet av foderväxter ingår även foder som produceras och konsumeras inom samma företag. På animaliesidan svarade mjölk och nötkött för 42 respektive 22 % av produktionsvärdet.

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser uppgick totalt till 38,6 miljarder kronor 2025, vilket var i stort sett oförändrat jämfört med 2024.

Under skördeåret 2025/2026 ökade produktionsvärdet av spannmål och majs med drygt 0,6 miljarder kronor eller drygt 6 % jämfört med föregående skördeår. Avräkningspriserna sjönk med knappt 15 % medan skörden var drygt 25 % högre jämfört med 2024. Det totala värdet av spannmålsproduktionen 2025 uppgick till 10,5 miljarder kronor.

Produktionsvärdet för industrigrödor ökade med drygt 0,5 miljarder kronor eller 18 %, till 3,1 miljarder kronor, under skördeåret 2025/2026. Industrigrödorna utgörs huvudsakligen av grödorna raps och rybs och totalskörden av dem ökade med 41 %, samtidigt som det genomsnittliga priset sjönk med 2 % under 2025. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till drygt 1,9 miljarder kronor 2025.

Värdet av foderväxter, det vill säga ensilage, hö, halm och fodermajs, minskade med 0,4 miljarder kronor eller 3 % till 11,8 miljarder kronor 2025. I foderväxternas värde inkluderas även det foder som produceras och konsumeras inom ett och samma företag. Vallskörden uppgick till 4,4 miljoner ton 2025, en minskning med 5 % jämfört med 2024.

För köks- och plantskoleväxter uppgick det totala produktionsvärdet till 8,6 miljarder kronor 2025, en minskning med 2 % eller knappt 0,2 miljarder jämfört med 2024. Värdet av frukt- och bärproduktionen ökade med 0,3 miljarder kronor eller 23 % jämfört med 2024, vilket förklaras av både stigande priser och ökade skördar.

Värdet av potatisodlingen var 2,9 miljarder kronor under 2025, en minskning med knappt 1 miljard eller 25 % jämfört med 2024. Skördarna ökade visserligen men priserna för matpotatis sjönk kraftigt under skördeåret.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2025 med 15 % eller knappt 5,7 miljarder kronor jämfört med år 2024 och uppgick till 44,6 miljarder. Framför allt är det stigande avräkningspriser som är orsaken.

Värdet av djurproduktionen, som huvudsakligen utgörs av slakt, steg med drygt 10 %, till 22,2 miljarder kronor. Produktionsvärdet för nötkreatur ökade med knappt 16 % år 2025 jämfört med 2024, till 9,9 miljarder kronor. Produktionsvolymen minskade med 8 % och priserna ökade med 14 %. Samtidigt steg också livdjurspriserna relativt mycket och sammantaget resulterar detta i den relativt stora ökningen i nötproduktionens värde. Produktionsvärdet för gris uppgick till 6,9 miljarder kronor under 2025. Jämfört med året innan var det en ökning med 7 %, vilket i stort sett motsvarar prisökningen. Vidare ökade produktionsvärdet för fjäderfä med knappt 6 %, till 3,5 miljarder kronor.

Av de animaliska produkterna är det mjölken som har det största värdet och under 2025 ökade invägningen med knappt 4 %. Samtidigt har mjölkproducenterna fått mer betalt; avräkningspriset ökade med drygt 15 %. Sammantaget gjorde det att värdet av mjölkproduktionen ökade med drygt 3,0 miljarder kronor eller drygt 19 % jämfört med 2024, till 18,9 miljarder kronor. Äggproduktionens värde ökade också relativt mycket, med knappt 18 %. Priserna sjönk med drygt 3 %, men produktionsvolymen steg med 22 %. Produktionsvärdet har varierat relativt kraftigt de senaste åren som en följd av flera sjukdomsutbrott. År 2025 återhämtade sig produktionen och produktionsvärdet blev 3,3 miljarder kronor. För övriga animalieprodukter steg produktionsvärdet med 14 %. Minknäringen, som befunnit sig i ett avvecklingsskede efter att de Covid-19-relaterade restriktionerna släpptes, har nu upphört sin produktion och finns inte längre med i beräkningarna. Både honungsskörden och ullproduktionen var dock större under 2025 än 2024. Animalieprodukternas sammanlagda värde uppskattas till 22,5 miljarder kronor år 2025, 19 % mer än år 2024. 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur D redovisas jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta producentpriser, vilket ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. År 2025 ökade den med 7 %, efter att vegetabilieproduktionens volym ökat med 13 % och animalieproduktionens med 3 % jämfört med 2024. På längre sikt, jämfört med år 2010, har animalieproduktionens volym varit relativt oförändrad. Vegetabilieproduktionen har varierat mer mellan åren och sedan 2010 har volymen stigit med 27 %. Under samma period har jordbrukets totala produktionsvolym ökat med 10 %.

Stöd och ersättningar

Stöd och ersättningar delas i EAA in i produktstöd eller produktionsstöd. Investerings- och startstöd räknas som kapitaltransfereringar och påverkar inte resultatposterna, såsom företagsinkomsten, i EAA.

I figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket mellan 2010 och 2025. Produktstöden, som betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, ökade med drygt 1 % under 2025 jämfört med 2024. Totalt betalades knappt 1,4 miljarder kronor ut i form av produktstöd 2025.

Produktionsstöden är inte produktberoende utan betalas ut oavsett vad som produceras, eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Gårdsstödet är ett exempel på produktionsstöd. Totalt uppgick produktionsstöden till 9,8 miljarder kronor 2025, en minskning med 0,3 miljarder kronor eller 3 % jämfört med 2024.

Kostnader för insatsvaror och tjänster

Jämfört med 2024 uppskattas kostnaderna för insatsvaror och tjänster minska marginellt, med 0,1 miljarder kronor, eller 1 %, till totalt 57,1 miljarder kronor år 2025. Av figur F framgår att kostnaden för djurfoder var 17,7 miljarder kronor och utgjorde 31 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till drygt 7,3 miljarder kronor år 2025.

Andra varor och tjänster är näst största delen och innehåller kostnader för bland annat semintjänster, försäkringar, redovisningstjänster, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 1,5 miljarder kronor år 2025. Under 2025 utgjorde de 24 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster.

För den största minskningen i relativa tal stod kostnaderna för drivmedel, de minskade med 19 %, eller drygt 0,6 miljarder kronor, till 2,7 miljarder kronor år 2025. Kostnaderna för djurfoder sjönk mest i absoluta tal, med 0,8 miljarder kronor, motsvarande 4 %. Knappt hälften av kostnadsposterna ökade och i både relativa och absoluta tal var ökningen störst för mineralgödsel, som steg med 0,6 miljarder, eller 14 %. Ökade gjorde också bland annat kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap, med 0,3 miljarder kronor eller 8 %. Kostnaderna för elektricitet, som varierat kraftigt de senaste åren, var under 2025 närmast oförändrade jämfört med föregående år.

Tabeller

• I Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistiken med längre tidsserier.

• Tabell 1. Sammanfattande resultat från EAA 2010, 2015, 2020, 2022–2025, miljoner kronor
• Tabell 2. Ekonomisk kalkyl för jordbruket 2010, 2015, 2020, 2022–2025 i löpande priser, miljoner kronor
• Tabell 3. Indikator A, B och C 2010–2025, index 2019–2021=100
• Tabell 4. Stöd och ersättningar efter stödform 2019–2025, miljoner kronor
• Tabell 5. Start- och investeringsstöd, samt epizootiersättning 2019–2025, miljoner kronor

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett statistiskt system för beräkningar av jordbrukssektorns produktionsvärde och kostnader. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta ingår verksamheter vars intäkter och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på nedanstående sätt. Inom parenteserna visas den kod som används i den nationella statistikdatabasen och av Eurostat.

+ Värdet av vegetabilieproduktionen (100000)
+ Värdet av animalieproduktionen (130000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (150000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (170000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (180000)

- Kostnader för insatsvaror och tjänster (200000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (260000)

- Kapitalförslitning (270000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (280000)

+ Övriga produktionssubventioner (310000)
= Faktorinkomst (320000)

- Löner och kollektiva avgifter (290000)
= Driftsöverskott (330000)

- Arrende- och hyreskostnader (340000)
+/- Nettoräntekostnader (360000-350000)
= Företagsinkomst netto (370000)

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Real företagsinkomst

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik, till exempel skördar och mjölkinvägning, som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 3 400 företag år 2025. Antalet företag i underlaget har dock minskat relativt mycket de senaste åren, vilket sannolikt ökat osäkerheten i skattningarna. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden i beräkningarna, vilket förekommer både på intäkts- och kostnadssidan.

EAA är en så kallad sammansatt statistik där flera olika källor används för att beräkna resultaten. Det går därför inte att ta fram några statistiska mått på osäkerheten i skattningarna.

Statistiken avseende det senaste året baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

Basårsbyte

Under 2025 genomfördes ett så kallat basårsbyte i Jordbruksverkets officiella statistik om prisindex och priser på livsmedelsområdet. Basårsbytet görs vart femte år och förändringarna implementeras även i EAA. Prisstatistiken baseras sedan dess på basår 2020 och därmed också EAA, från och med de slutgiltiga EAA-beräkningarna för 2024, som publicerades i oktober 2025. Tidigare basår var 2015. I praktiken innebär det att de priser som används har reviderats från år 2020 och framåt vilket främst påverkar produktionsvärdet. Vidare har beräkningarna av EAA till fasta priser reviderats tillbaka till 1990 så att även de baseras på 2020 års prisnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 437.7 kB.
• Statistikens framställning pdf, 378.6 kB.

Summary in English

This report details the economic results of the Swedish agricultural industry in the year 2025. A forecast was published in December 2025 and preliminary results were published in February 2026.

Recent years have been characterised by volatile prices and costs for farmers, with results that can vary significantly from year to year. The 2025 results were considerably improved, when compared to 2024.

SEK 4.8 billion increase in 2025 agricultural industry output

The total output value of the agricultural sector in 2025 amounted to SEK 90.5 billion, SEK 4.8 billion more than in 2024. The main reasons were an increase in most prices for animals and animal products as well as increased production of milk and eggs.

The value of crop production was more or less unchanged, at SEK 38.6 billion. Cereal production increased by SEK 0.6 billion, or 6 %, while the value of forage plants decreased by SEK 0.4 billion, or 3 %. Their total values where SEK 10.5 and SEK 11.8 billion respectively. The production value of vegetables and horticultural products decreased by SEK 0.2 billion, or 2 %, to SEK 8.6 billion. The potato production value decreased by 25 %, or SEK 1.0 billion, to SEK 2.9 billion. The value of fruit increased, by SEK 0.3 billion, or 23 %, as an effect of higher prices and a bigger harvest. It reached SEK 1.5 billion. Something to be aware of is that the 2025 crop production is valued using a weighted average of prices for the crop year 2025/2026.

The total animal output value increased by 15 %, or SEK 5.7 billion, to SEK 44.6 billion. All the three main production categories; cattle, pigs and milk, were up in 2025 due mainly to price increases. The cattle production increased to SEK 9.9 billion, up by 16 %. Pig production is valued to SEK 6.9 billion, about 7 % more than in 2024. Poultry and egg production both increased as well, recovering after a few years of disease related production drops. Poultry increased by 6 % to SEK 3.5 billion. Egg production rose by 18 %, reaching SEK 3.3 billion. The value of milk production rose by 19 % to SEK 18.9 billion. The value of other animal products increased by 14 %, in spite of the fur industry, having scaled down gradually since the Covid-19 pandemic, ending its production. But both the harvest of honey and wool production increased, which more than offset the difference.

So called inseparable non-agricultural secondary activities which, as the name implies, cannot be separated from actual agricultural production, contributed to the results with an amount equivalent to SEK 2.5 billion in 2025, SEK 0.8 billion less than in 2024.

An increased entrepreneurial income

The agricultural output may have increased, but the costs for intermediate consumption were unchanged and remained at SEK 57.1 billion. The fixed capital consumption, however, increased somewhat in 2025, by SEK 0.3 billion or 2 %. The net value added increased markedly, by SEK 4.7 billion or 35 %. Other subsidies on production decreased by SEK 0.3 billion.

The compensation of employees increased, by 6 % to SEK 4.4 billion. Rents and other real estate rental charges also increased, by 2 % or SEK 0.1 billion. Interest payments, at SEK 4.0 billion, decreased by 26 %, or SEK 1.4 billion, compared to the preceding year. Altogether, this resulted in an entrepreneurial income of SEK 16.1 billion. Compared with 2024, that was SEK 5.2 billion higher, corresponding to a 48 % increase.