Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Radioaktivt nedfall

Om radioaktiva ämnen faller ner över åker- och betesmark förorenar de marken och grödorna. Det kan orsaka stora skador. Därför är det viktigt att du som är lantbrukare är förberedd, så att du kan agera snabbt under en samhällsstörning med radioaktiva ämnen.

Radioaktiva ämnen som drabbar lantbruket

För lantbruket är det främst tre radioaktiva ämnen som kan skapa problem:

  • radioaktiv jod
  • radioaktivt cesium
  • radioaktivt strontium.

Ämnena ger olika typer av konsekvenser. Radioaktivt cesium och strontium kan orsaka skada under flera decennier, medan radioaktiv jod främst är ett problem under de första månaderna efter nedfallet. Det beror på att ämnet har en kort halveringstid, vilket innebär att det snabbt sönderfaller och försvinner. Samtidigt orsakar radioaktiv jod akuta problem, eftersom djur kan få i sig ämnet när de betar. Konsekvenserna är alltså allvarliga för alla tre ämnena, men under olika tidsperioder.

Radioaktiva ämnen förorenar grödor

Radioaktiva ämnen som faller ner på grödor orsakar allvarliga problem. En del av ämnena hamnar direkt på grödorna och förorenar dem, vilket är negativt i sig. Men en stor del av ämnena hamnar på marken och till sist nere i jorden. Därifrån tas de radioaktiva ämnen upp av grödan via rötterna under många års tid. Det försvårar produktionen av säkra livsmedel, vilket är ett allvarligt problem för livsmedelsproduktionen.

Att göra innan radioaktiva ämnen faller ner över din mark

Det är viktigt att du är förberedd inför olyckor med radioaktiva ämnen, så att du kan agera snabbt om något händer. Det ökar chansen för att du hinner skydda din åker- och betesmark och dina djur.

Här kan du läsa mer om hur du ska agera ifall det går ett larm om utsläpp av radioaktiva ämnen.

Följ myndigheters rekommendationer

Om det går ett larm om utsläpp av radioaktiva ämnen ska du följa rekommendationerna från länsstyrelsen, Jordbruksverket och andra myndigheter som är inblandade i krisarbetet. Du hittar information från myndigheter på deras egna webbplatser och på krisinformation.se.

Stalla in mjölkkor

Länsstyrelsen kan rekommendera att du ska stalla in dina mjölkkor, så att korna inte riskerar att beta gräs som har förorenats av radioaktiva ämnen.

Nedfall av radioaktiva ämnen är ett akut problem för dig som har mjölkkor. Korna tar nämligen snabbt upp ämnena från gräset som de betar och utsöndrar dem med mjölken. Det gäller särskilt för radioaktivt jod, som finns i mjölken inom ett dygn.

Länsstyrelsen ger rekommendationer om att stalla in mjölkkor när de anser att det är nödvändigt. Några dygn efter nedfallet bör Strålsäkerhets­myndigheten kunna presentera en översiktlig karta över området där de radioaktiva ämnena har fallit ner. Länsstyrelsen kan då häva sin rekommendation om installning i områden som ligger utanför nedfallsområdet. Det kan dock ta upp till en månad att ta fram en noggrannare karta över nedfallets spridning.

Skörda vall och andra grödor tidigt

Du bör vara redo att snabbt skörda vall och andra grödor om länsstyrelsen rekommenderar det. Det måste göras innan ett nedfall har skett – efter nedfallet är det för sent.

Det är extra viktigt att ta vara på växande fodergrödor, eftersom de behövs om du måste stalla in dina djur.

Täck över mark och skörd med vattentäta material

Använd ett vattentätt material (till exempel plastfilm) för att täcka över mindre arealer och redan skördade produkter som förvaras utomhus. Det kan till exempel vara grönsaker, hö, halm och potatis.

Så sprids radioaktiva ämnen

Väder och vind sprider radioaktiva ämnen över stora områden

Kärnkraftverkens utsläpp av radioaktiva ämnen är normalt sett mycket små och har endast en liten effekt på miljön. De orsakar därför inga problem för jordbruket i vanliga fall. Men om det sker en kärnteknisk olycka eller en kärnladdningsexplosion kan större mängder radioaktiva ämnen spridas snabbt över långa avstånd med väder och vind innan de faller ner till marken.

Det här betyder att Sverige kan drabbas av utsläpp från kärnkraftverk som ligger långt bort. Ett exempel är olyckan i Tjernobyl 1986, då radioaktiva ämnen från kärnkraftverket snabbt spred sig till bland annat Sverige ända från Ukraina (dåvarande Sovjetunionen).

Myndigheter kartlägger var de radioaktiva ämnena har hamnat

När man har identifierat orsaken till radioaktivt nedfall, så börjar en period där olika myndig­heter försöker kartlägga i vilken riktning de radioaktiva ämnena har spridits och var de har fallit ner någonstans. Det gör myndigheterna genom mätningar av olika slag. Resultatet av mätningarna är underlag till olika rekommendationer om åtgärder. Det är länsstyrelsen som går ut med rekommendationer om vad lantbrukare ska göra för att sanera och återställa sin produktion.

Förorenat grovfoder kan sprida radioaktiva ämnen till djur och livsmedel

I ett område som drabbats av ett nedfall av radioaktiva ämnen är det stor risk att ämnena påverkar olika livsmedelskedjor. En livsmedelskedja som är särskilt känslig för radioaktiva ämnen är gräs-ko-mjölk-människa, eftersom ämnena transporteras mycket snabbt i denna kedja. Dessutom är mjölk och andra mejeri­produkter viktiga baslivsmedel, så föroreningar i produkterna skulle orsaka stora problem i produktionen.

Faktorer som påverkar halten av radioaktiva ämnen i produkter

Det är flera faktorer som påverkar hur hög halt av radioaktiva ämnen som finns i jordbruksprodukter efter ett nedfall. Halten påverkas till exempel av

  • nedfallets omfattning och sammansättning
  • årstiden då nedfallet sker
  • grödan och dess utvecklingsstadium
  • markens egenskaper och näringsstatus
  • djurslag, djurets ålder och fysiska aktivitet
  • utfodring, betesbeteende och eventuell jordkonsumtion.

Jordbruksverkets ansvar vid nedfall av radioaktiva ämnen

Om åker- och betesmark förorenas av radioaktiva ämnen ska Jordbruksverket ta reda på

  • vilken typ av ämnen det är
  • hur stor mängd av ämnena som finns i marken
  • vilka områden som är drabbade.

Därefter ska vi bedöma konsekvenserna för jordbruket och livsmedelsproduktionen. Vi ska också föreslå lämpliga åtgärder för att begränsa skadorna. Det är länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten som tar fram underlaget, till exempel genom mätningar.

Vi samarbetar med andra myndigheter

Jordbruksverket samarbetar med flera andra myndigheter för att förbereda landet inför eventuella kriser med radioaktivt nedfall. Om radioaktiva ämnen skulle spridas till omgivningen så har varje myndighet en särskild roll.

Länsstyrelsen ansvarar för statlig räddningstjänst vid kärntekniska olyckor (vilket inkluderar kärnkraftsolyckor). De är också ansvariga för sanering av radioaktiva ämnen efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning, till exempel ett kärnkraftverk.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer utsläppets omfattning och innehåll. De har ett system med mätstationer runt om i landet som automatiskt slår larm vid förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen. De har också avtal med SGU (Sveriges geologiska undersökning) om att göra flygmätningar för att kartlägga nedfallet. På så sätt kan de se hur markbeläggningen ser ut och avgöra om något betesgräs har blivit förorenat.

Livsmedelsverket implementerar EU‑kommissionens gränsvärden för hur mycket radioaktiva ämnen som livsmedel högst får innehålla. De ger även kostråd och tar fram rekommendationer för hur livsmedel med radioaktiva ämnen ska hanteras.

SMHI, Statens meteorologiska och hydrologiska institut, bistår Strålsäkerhetsmyndigheten med väderprognoser och beräkningskapacitet för spridningsprognoser.

Författningar

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2024-10-01