Logotyp Jordbruksverket

Djurvälfärdsersättning för får 2024

Du som arbetar med fårproduktion kan få ersättning för att arbeta med en förbättrad djurvälfärd inom din besättning. Du måste ha minst 5 får för att kunna få ersättning. En förbättrad djurhälsa skapar du genom att bland annat ha ökad kontroll på foder och utfodring.

Det kan du få ersättning för

Du kan få ersättning för aktiviteter som stärker arbetet med god djurhälsa inom får­produktion. God djurhälsa är viktigt för en hållbar livsmedelsproduktion. De aktiviteter som ska göras för att få ersättningen är

  • produktionsplanering
  • foderinventering
  • foderanalyser
  • foderstater
  • hullbedömning
  • klippning
  • mottagningsrutiner när nya djur förs in i besättningen
  • träckprovsanalyser.

Får som du kan ta med i din ansökan

I din ansökan ska du redovisa hur många får du söker ersättning för. Ett får ska vara satt i avel eller vara över 1 år senast under hållandeperioden för att du ska kunna ta med det i din ansökan om utbetalning. Satt i avel innebär att hondjuret är seminerat, betäckt eller släppt med handjur i avelssyfte. För handjur innebär det att handjuret har betäckt eller är släppt med hondjur i avelssyfte. Hållande­perioden är 60 dagar, vilket innebär att du ska hålla minst det antal djurenheter som du anger i ansökan om utbetalning under minst 60 dagar, räknat från dagen efter det att ansökan kommer in till Jordbruksverket.

Du ska sköta alla djur som ingår i åtagandet enligt villkoren för ersättningen. Alla får på din anläggning, som senast under hållande­perioden är över 1 år eller satta i avel, ingår i ditt åtagande och ska skötas enligt villkoren. Det gäller oavsett hur många får du söker utbetalning för.

Så mycket pengar kan du få

Ersättningen är 1750 kronor per djurenhet. 1 får motsvarar 0,2 djurenhet. 5 stycken får motsvarar alltså 1 djurenhet.

Det innebär att du kan få 350 kronor per får. Du kan som mest få ersättning för det antal djur som du har redovisat i din ansökan.

Om pengarna inte räcker kan ersättningen sänkas

Den här ersättningen ingår i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, där det finns en viss summa pengar att betala ut varje år. Om pengarna skulle ta slut kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättnings­beloppen.

Villkor för ersättningen

Sammanfattning av villkoren

De här villkoren behöver du följa för att få full ersättning. Du kan läsa mer utförligt om villkoren under varje rubrik på den här sidan. Du ska

  • hålla minst 1 får hela året som din ansökan gäller
  • ha minst 1 djurenhet, det vill säga 5 stycken får, i din ansökan om åtagande
  • ha en produktionsplan
  • senast den 1 november året som din ansökan gäller göra en foderinventering, låta göra en foderanalys och beräkna foderstater
  • hullbedöma fåren vid 3 tillfällen jämnt fördelade över året
  • klippa fåren minst 2 gånger under året
  • ha särskilda mottagningsrutiner
  • spara dokumentation
  • märka och journalföra dina djur
  • senast den 1 november året som din ansökan gäller göra 2 träckprovsanalyser
  • följa grundvillkoren.

Redovisa anläggningar

Du ska redovisa de anläggningar där du håller dina får. Om du håller dina får på fler anläggningar under hållande­perioden måste du redovisa alla anläggningar i din ansökan. Vid ansökningstillfället har du kanske alla får samlade på en anläggning, men senare under ansökningsåret finns de helt eller delvis på andra anläggningar. Det ska då även framgå av din stalljournal till vilka anläggningar som du flyttar djuren under året. Du måste inte vara registrerad aktör (kallades tidigare djurhållare) på någon av de anläggningar som du redovisar i din ansökan.

Meddela om antalet får minskar under hållande­perioden

Du ska hålla det antal får som du redovisat i din ansökan minst 60 dagar från och med dagen efter att ansökan om utbetalning kommer in till Jordbruksverket.

Om antalet får som du har sökt ersättning för minskar under de 60 dagarna ska du meddela Jordbruksverket. Det kan du göra i SAM Internet. Exempel på minskningar är om du säljer ett får, ett får avlider eller om du skickar ett får till slakt.

Det år du söker ersättning måste du ha minst 1 får, från och med 1 januari till och med årets slut.

Om länsstyrelsen meddelar dig att din gård ska kontrolleras kan du inte längre göra några ändringar i din ansökan.

Du kan byta ut enskilda får inom 10 dagar

Du kan byta ut enskilda får mot andra får som kan ge rätt till ersättning under hållandeperioden. Du ska göra bytet inom 10 dagar från det att det utbytta fåret togs från företaget. Bytet får inte göra att antalet får blir färre än det som du redovisat i din ansökan.

Produktionsplan

Du ska ha en produktionsplan som hjälper dig att planera och utföra åtgärder i rätt tid. Ett exempel är om du behöver planera för att få hjälp vid lamning eller klippning. Åtgärder som inte genomförs eller genomförs vid mindre lämpliga tidpunkter kan försämra fårens välbefinnande.

Produktionsplanen måste finnas senast vid sista ansökningsdag och ska kunna visas vid kontroll.

Produktionsplanen ska innehålla beskrivningar av rutiner och tidpunkter då rutinerna genomförts eller kommer att genomföras under året. Beskrivningarna här nedanför ska ses som en lägsta nivå av en produktionsplan. Om du vill får du utveckla planen mer än detta. De 9 punkterna nedan måste dock finnas med, och skriftlig doku­mentation av dessa, för att en produktions­plan ska vara godkänd för ersättningen.

Detta ska en produktionsplan innehålla

1. Avelsplanering

En avelsplanering innebär exempelvis att du beskriver hur du planerar val av bagge, tackor och rekryteringsdjur. Även antal tackor per bagge och när betäckningar planeras kan ingå.

2. Mottagningsrutiner för nya får som förs in i besättningen

Du ska ha särskilda mottagningsrutiner när du tar in nya får i besättningen. De särskilda rutiner du tillämpar ska vara beskrivna i produktionsplanen. Du ska kunna visa att rutinerna följs genom att du antecknar när nya djur köps in, samt på vilket sätt och hur länge dessa hålls åtskilda från andra får.

3. Klippning

Du ska notera i produktionsplanen när klippning planeras och är genomförd.

4. Hullbedömning

Du ska notera i produktionsplanen när hullbedömningarna planeras och när de är genomförda. Du ska även dokumentera resultatet av hullbedömningarna på individnivå.

5. Lamning

Du ska notera i planen när fåren beräknas ha sin lamningsperiod eller perioder och vilka rutiner du har under lamningen. Efter lamningen ska du även notera under vilken tid det faktiskt var lamningsperiod och vilka rutiner du hade.

6. Träckprovsanalyser

Du ska notera i planen när du planerar att utföra de 2 träckprovsanalyserna som måste vara gjorda senast 1 november under ansökansåret. Du ska även notera vilka djur du planerar att utföra analyserna på.

7. Betesplanering

Du ska dokumentera betessäsongen för dina får i produktionsplanen. Det kan exempelvis vara hur fåren delas upp i olika betesgrupper, vilken betesrotation du planerar med tanke på betestryck och annat. Du ska även notera viktiga tidpunkter under betessäsongen.

8. Avvänjning och könsgruppering

Du ska notera i produktionsplanen hur du planerar avvänjningen och hur du grupperar besättningen efter det. Du ska även ha med datum för avvänjningen.

9. Slakt och försäljning

Du ska notera i produktionsplanen vilka faktorer, ålder eller annat, som avgör vilka djur som du väljer till slakt. Vad som avgör vilka djur du väljer att behålla som rekryteringsdjur eller försäljning som livdjur ska framgå. Viktiga tidpunkter när det gäller slakt och försäljning ska också finnas med.

Mottagningsrutiner

Särskilda mottagningsrutiner är nödvändiga eftersom införsel av nya djur är den vanligaste orsaken till att sjukdomar och parasiter kommer in i besättningen. Det ska finnas anteckningar om när nya djur köps in, samt på vilket sätt och hur länge dessa hålls åtskilda från andra får i besättningen.

Ett par exempel på särskilda mottagningsrutiner är beskrivning av utfodringsrutiner och avlusning av de nya djuren.

De nya fåren ska vara åtskilda från de andra fåren under minst 3 veckor. Det är lämpligt att hålla dem i box med täta väggar.

Får ska hållas i par eller grupp. För att du inte ska riskera att smitta dina avelsdjur kan du hålla utslagsdjur som sällskap åt inköpta djur under denna treveckorsperiod.

Klippning

Du ska klippa fåren som ingår i ditt åtagande (alla får som är över 1 års ålder samt de får som är satta i avel och som finns i besättningen vid de tillfällen du gör klippningen) minst 2 gånger om året. Du ska klippa hela fåret vid båda tillfällena.

I de fall du bedömer att det för enskilda får är olämpligt för djurets välfärd att klippa hela fåret kan den ena klippningen vara en hygienklippning. Hygienklippning är när du klipper fåret runt blygden och juvret. En hygienklippning innan lamningen ger bättre förlossnings­hygien och gör det lättare för lammen att hitta spenarna utan risk för att få i sig smutsig ull. Om du väljer att utföra den ena klippningen som en hygienklippning ska du motivera i produktions­planen varför du väljer den typen av klippning.

Du kan se hygienklippningen som undantag från regeln om att hela fåret ska klippas två gånger om året. Du kan behöva göra undantag för att det är olämpligt att klippa enskilda får i sin helhet, när du klipper resten av din besättning.

När du klipper dina får kan du även passa på att genomföra besiktning av fårens klövar.

Hullbedömning

Du ska hullbedöma fåren i din besättning minst 3 gånger per år. Du ska då bedöma hullet på samtliga får över 1 års ålder samt de får som är satta i avel och som finns i besättningen vid de tillfällen du gör hullbedömningarna. Du ska göra hull­bedömningarna jämnt fördelade över året. Förslagsvis kan du hullbedöma dina får vid övergång till vinterfoderstat, mitt i dräktigheten, inför betäckningen, vid skanning eller vid avvänjningen.

De krav som finns för hullbedömningen motsvarar hull­bedömning enligt den mall som Gård- och djurhälsan har tagit fram. Du kan utgå från den mallen men det är inget krav att du använder just den mallen.

Foderinventering

Du ska senast den 1 november, det året som din ansökan gäller, inventera ditt grov- och kraftfoder och beräkna hur mycket foder och hur mycket av varje fodermedel som går åt fram till betessläpp. Kraftfoder inkluderar även spannmål. Du ska dokumentera detta och kunna visa dokumentationen vid en kontroll.

Foderinventeringen är viktig för att se till att fåren får rätt mängd foder med bra kvalitet. Om du byter foder snabbt och oplanerat så kan det påverka fåren negativt.

Även om du köper in foder ska du göra en foderinventering. Vi rekommenderar att du använder mallen för foderinventering. I den anger du att du köper in ditt foder, vad du köper in och hur foderbehovet enligt foderstaten täcks.

Foderanalys

Du ska låta ett laboratorium analysera energi och protein i minst 1 parti grovfoder. Det gäller både egenproducerat foder och inköpt foder. Laboratoriet ska vara ackrediterat för analyserna.

Det är viktigt att du låter göra foderanalyser för att upptäcka eventuella brister som du måste åtgärda. En analys kan visa brister som innebär att du behöver komplettera ditt foder eller på annat sätt ändra din utfodring.

Foderanalysen ska vara gjord för att analysera näringsinnehållet i grovfodret för idisslare. Om analysen är gjord för exempelvis häst måste du räkna om analysen för att vara anpassad för idisslare.

Du ska senast den 1 november det år som din ansökan gäller göra en foderanalys och visa att du haft kostnad för analysen. För foder som du köpt in och där foderleverantören gjort foderanalys måste kostnaden för foderanalysen framgå av en faktura och särskilt debiterats dig för att vara godkänd.

Ackrediterade laboratorier och vad som behöver framgå av analysprotokollet

Du kan kontakta ditt laboratorium för att ta reda på om laboratoriet är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025:2005 eller ISO/IEC 17025:2018 för de foderanalyser som krävs i ersättningen. Laboratoriet ska vara ackrediterat för kemiska analyser på foder. I analysprotokollet ska det framgå för vilka provningsmetoder och av vem laboratoriet är ackrediterat.

Om ett rådgivningsföretag väljer att samla foderprover från olika lantbrukare, för att samlat skicka dessa på analys, måste det finnas analysprotokoll där det framgår att det är just foder från respektive lantbrukare som har analyserats.

I Sverige är det Swedac som ackrediterar. Om ett laboratorium är ackrediterat i ett EU-land så gäller den ackrediteringen i hela EU. Det betyder att det är möjligt för svenska lantbrukare att anlita ett laboratorium i ett annat EU-land.

Beräkna foderstater

Du ska senast den 1 november det år som din ansökan gäller beräkna foderstater för de får som du har i ditt åtagande. Foderstatsberäkningarna ska omfatta beräkning av foderbehov vid tre olika stadier. Det är viktigt att fåren får rätt mängd foder med bra kvalitet och därför ska du göra foderstats­beräkningar för får som befinner sig i olika stadier.

För dräktiga får ska det göras för de tre stadierna lågdräktighet, högdräktighet och digivning. För de besättningar där det inte finns dräktiga får ska istället tre foderstater beräknas efter hullbedömningar och fodertillgång. Foderstaterna ska innehålla uppgifter om dagsintaget av olika foder för att täcka fårens näringsbehov. Vid en kontroll ska du kunna visa dessa foderstatsberäkningar.

Träckprovsanalyser

Träckprovsanalys är viktig för att kunna bekämpa svåra parasiter i fårbesättningar. Parasiter kan orsaka stort lidande hos djuren. Att hålla parasitbördan på en låg nivå är därför en av de viktigaste åtgärderna för en god omvårdnad och för att säkerställa fårens välbefinnande.

Det här gäller för träckproverna:

  • Träckprovsanalyserna ska i första hand göras på nya djur som tas in i besättningen. Om inga nya djur tas in i besättningen ska träckprovsanalyserna göras på tackorna.
  • Du kan ta de 2 träckproverna för analyserna vid samma tillfälle.
  • De 2 träckprovsanalyserna ska vara gjorda senast 1 november ansökningsåret.
  • Träckprov bör tas enligt SVA:s eller Gård & Djurhälsans anvisningar. Ersättningen är utformad så att den täcker kostnaden för 2 analyser per sökande.
  • Analysen av träckproverna ska genomföras av laboratorium ackrediterat för analysen.

I Sverige är det för närvarande Vidilab och SVA (Statens Veterinära Anstalt) som är ackrediterade för detta. Provresultaten ska dokumenteras på besättningsnivå och du ska även kunna visa faktiska kostnader för analysen. 

Spara dokumentation

Du ska spara den dokumentation som krävs för ersättningen det året som din ansökan gäller och även året därpå. Du ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Vid en kontroll ska du kunna visa din dokumentation.

Märka och journalföra djur

Dina djur ska vara märkta och journalförda.

Du måste ha ett åtagande

För att få ersättning måste du ha ett åtagande. Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta dina djur enligt ersättningens villkor.

Ett åtagande varar 1 år. Det innebär att du ska uppfylla villkoren för ersättningen från och med den 1 januari till och med den 31 december det år du söker åtagande och utbetalning.

Minsta belopp för utbetalning är 1 000 kronor. Det betyder att om du söker ett åtagande med så liten omfattning att du inte kommer upp i 1 000 kronor per ersättning, får du inget åtagande.

Följ grundvillkoren

För att få full ersättning måste du följa grundvillkoren. Grundvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark.

Så söker du ersättningen och gör ändringar

För att få ersättning behöver du ha ett åtagande. Det betyder att du åtar dig att sköta din mark eller dina djur enligt vissa villkor.

Du söker åtagande och utbetalning i e‑tjänsten SAM Internet. Sista dag att söka 2024 är den 11 april. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi din ersättning med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du ingen ersättning alls 2024.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

Ändra i din ansökan

Du kan ändra vissa saker i din SAM‑ansökan fram till den 17 juni. Om du vet att du behöver ändra något ska du göra det så snart som möjligt. Om vi eller länsstyrelsen hittar fel i din ansökan, eller om du får en kontroll, är det bara i undantagsfall du får göra ändringar.

Du kan dra tillbaka hela eller delar av din ansökan fram till den 31 oktober.

Utbetalning av ersättningen

Vi börjar betala ut ersättningen i december 2024.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns skillnader mellan det du angett i din ansökan och verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

Belopp som är lägre än 1 000 kronor per ersättning betalar vi inte ut.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Kontroller och avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för ersättningen kan du få avdrag. Det är i första hand länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, och att du följer alla villkor och grundvillkor.

Kontrollerna görs både när Jordbruksverket handlägger din ansökan och när länsstyrelsen eventuellt gör kontroll på plats. Du får oftast veta i förväg att du ska få ett kontrollbesök.

Om kontrollen visar att du har djur som har tappat ett eller båda öronmärkena eller om de har blivit oläsliga, kan du undvika avdrag för brister i märkningen genom att beställa ersättningsmärken och märka om djuret. Då kan du behöva skicka in ett foto av det märkta djuret till länsstyrelsen för att visa att du uppfyller villkoren. I vissa fall kan länsstyrelsen istället komma till din gård igen på en uppföljande kontroll. Tänk på att länsstyrelsen inte kan besluta om utbetalning innan du har åtgärdat bristerna i märkningen eller tidsfristen för att rätta upp märkningen har passerat.

Du kan behöva betala tillbaka pengar

Om du inte fullföljer ditt åtagande kan du bli tvungen att betala tillbaka pengar. Jordbruksverket har möjlighet att kräva tillbaka pengar upp till 10 år efter utbetalningen.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om en oförutsedd händelse gör att du inte kan uppfylla villkoren så kan du ändå ha rätt till ersättningen. Oförutsedda händelser kan vara

  • naturkatastrofer eller allvarliga väderhändelser, till exempel stormar, översvämningar eller torka
  • att djurstallar förstörs, till exempel i en brand
  • utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar eller allvarliga växtskadegörare
  • att vildsvin bökat upp och förstört din mark
  • att staten tvångsinlöser din mark, så kallad expropriation
  • långvarig arbetsoförmåga eller dödsfall hos stödmottagaren.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligt till Jordbruksverket tillsammans med en redogörelse och underlag som visar vad som har hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag då du har möjlighet att göra det. Det går bra att mejla eller att skicka ett brev.

Frågor och svar

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du planerar överlåtelsen i så god tid som möjligt innan du skickar in din SAM‑ansökan. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse.

Tänk på att ansökan om övertagande alltid måste skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Jag har fått ett beslut som gäller ett stöd som jag sökte för ett par år sedan. Hur såg webbinformationen ut då?

Om du vill läsa tidigare års webbinformation i PDF-format kan du kontakta Jordbruksverkets kundtjänst.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss här på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer:

Du kanske också är intresserad av det här