Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Registrering, märkning och journalföring av får och getter

Du som håller får och getter ska registrera anläggningen där du håller djuren. Djuren ska vara märkta och du ska rapportera förflyttningar av djuren och föra stalljournal. I december varje år ska du meddela oss hur många får och getter du har. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till förflyttningsregistret används också vid handläggning och kontroll av stöd.

Flytt av får och getter

Registrera anläggningar

Du som håller får och getter ska registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. 

Anläggningsregistret – platser med djur

De här djuren ska du registrera, märka och journalföra

Du ska registrera, märka och journalföra de arter som tillhör släktet Ovis samt avkommor av korsningar mellan dessa arter. Det innebär att du bland annat ska registrera, märka och journalföra tamfår och mufflonfår.

Det gäller även de arter som tillhör släktet Capra samt avkommor och korsningar mellan dessa arter.

Om du inte har någon anläggning sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett registreringsnummer ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att som privatperson kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn.

Om du har ett produktionsplatsnummer sedan tidigare

Du som redan har ett produktionsplatsnummer ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registrerings­nummer. Om du har några andra djur som till exempel hästar och höns behöver du komplet­tera dina uppgifter om din anläggning med andra djurarter. Det gör du i vår e-tjänst.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

  • antal djur som du avser att hålla på anläggningen och maxkapacitet per art
  • beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
  • arter.

I undantagsfall kan du ha ett registreringsnummer för flera anläggningar

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning.

I andra fall där du önskar att dina olika anläggningar ska ha samma registreringsnummer ska du mejla till oss för en bedömning.

Årlig kostnad för registrering

Efter att du har registrerat dig kommer du att få betala en årlig avgift. Avgiften är 80 kronor per anläggning. En faktura skickas hem till dig. Det är samma kostnad för alla anläggningar oavsett djurart. Du måste avregistrera dig om du inte längre driver en anläggning som håller djur eller avelsmaterial.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e‑tjänsten för anläggningsregistret. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.

Räkna dina får och getter i december varje år

Varje år ska du räkna dina får och getter. Du räknar djuren någon gång mellan den 1 och 31 december. Du ska både föra in uppgifterna i din stalljournal och rapportera dem till oss. Du kan rapportera uppgifterna på två olika sätt, i vår e-tjänst eller på en blankett.

Du använder samma e-tjänst för att rapportera flytt av får och getter.

Märk dina får och getter

Får och getter ska vara märkta på olika sätt beroende på hur länge de är avsedda att leva. Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

Om får och getter är avsedda att leva högst 12 månader ska de vara märkta senast 6 månader efter födseln med minst ett öronmärke. Om de är avsedda att leva i mer än 12 månader ska de vara märkta med två öronmärken. Djur som föds och flyttas från din anläggning ska alltid vara märkta innan du flyttar dem.

Både du som lämnar djur och den person som tar emot dem är ansvariga för att märkningen är rätt.

Om du håller mufflonfår i ett godkänt vilthägn under extensiva förhållanden behöver du märka dem först när du flyttar dem från den anläggning där de är födda. Extensiva förhållanden innebär att de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt.

Inför slakt är det bra att ta reda på om slakteriet kräver någon särskild slaktmärkning.

Djur som inte är märkta får inte tas emot varken på slakterier eller på andra anläggningar.

Djur som ska bli ett år eller äldre

Om dina får eller getter är avsedda att leva längre än 12 månader ska du märka dem med två öronmärken, ett i varje öra. På öronmärkena ska det stå landsbeteckningen för Sverige (SE), födelseplatsens registreringsnummer och individnumret. Individnumren består av fem siffror, det vill säga om du beställer ett öronmärke med individnummer 1 kommer individnumret på öronmärket att vara 00001.

Inget djur som är fött i samma besättning får märkas med samma individnummer förrän tidigast 20 år efter det att det första märket beställdes.

Djur som inte ska bli ett år

Om dina får eller getter är avsedda att leva kortare tid än 12 månader behöver du bara märka dem med ett öronmärke. På öronmärket ska det stå landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseplatsens registreringsnummer. Det är frivilligt med individnummer för dessa djur.

Om du har ett djur som är märkt på detta sätt men där du under tiden beslutar att djuret ska bli äldre än 12 månader, ska du märka det med ytterligare ett märke som har samma individnummer som det första märket.

Om öronmärket som djuret har märkts med från början saknar individnummer och du bestämmer dig för att djuret ska leva i 12 månader eller längre behöver du beställa och sätta dit två helt nya originalmärken som förutom landsbeteckningen och födelseplatsens registreringsnummer även innehåller individnummer.

Om du märker lammen med bygelmärken, som till exempel PAT Horten eller Micro, tänk på att vissa slakterier kräver att djuren ska vara märkta med ett öronmärke i varje öra.

Originalmärke, ersättningsmärke och reservmärke

Originalmärken använder du när djuret märks för första gången.

Ersättningsmärket är identiskt med originalmärket och du använder det när ett djur har tappat sitt originalmärke.

Reservmärket kan du använda tillfälligt när djuret tappat ett märke under förutsättning att ett originalmärke eller ett ersättningsmärke finns i djurets andra öra. Reservmärket ska du byta till ett ersättningsmärke så snart som möjligt. På reservmärket står landsbeteckningen SE och födelseplatsens registreringsnummer. Individnumret måste du skriva dit med en märkpenna. Ett reservmärke kan du bara använda till djur som är födda på din egen anläggning.

Märkning av får och getter när du för ut dem från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem. Djuren ska alltid ha två öronmärken, varav det ena ska vara elektronisk.

När du för ut djur till utlandet finns det fler regler som du måste följa.

Märkning av får och getter när du tar in dem till Sverige

Om du för in ett djur från ett annat EU-land ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronmärken.

Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss för att få information om vad du behöver göra.

När du tar in djur till Sverige finns det fler regler som du måste följa.

Djur som inte går att märka

Ibland får djur infektioner i öronen vilket kan göra det olämpligt för dem att vara märkta med öronmärken under läkningsprocessen. Det händer också att djur fastnar med sina öronmärken på ett sådant sätt att det inte går att fästa ett märke i örat efter det. I de här fallen ska du ansöka hos oss om att få undantag från märkningsreglerna. Det gör du via e-postadressen nedan. För att öka möjligheten att få din ansökan beviljad bör du bifoga antingen ett veterinärintyg som styrker att djuret inte kan eller bör märkas, eller ett foto som tydligt visar varför det inte går att märka djuret i örat.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronbrickor som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronmärkena sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på leverantörernas webbplatser.

Godkända öronmärken

Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du som har får och getter kan beställa från OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren).

OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren)

OS ID Combi 3000 Mini

Originalmärke för får och getter. Gul färg på handel. Hondel i gul, blå, grön, orange, grå, lila eller vit färg. Präglad med SE + födelseplatsens registreringsnummer och eventuellt individnummer.

OS ID Combi 3000 Små

Litet originalmärke för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi 3000 Små används i kombination med ett stort öronmärke.

OS ID Combi E30 Flag

Elektroniskt originalmärke eller ersättningsmärke för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi E30 Flag används i kombination med handel Combi 2000 stor. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

OS ID Micro

Originalmärke för får och getter. Finns i färgerna gul, orange, blå, grön, grå, lila eller vit. Präglad med SE + födelseplatsens registreringsnummer och eventuellt individnummer.

OS ID rund E23

Originalmärke för får och getter. Elektroniskt öronmärke där hondelen kan kombineras med handelen för Combi 3000 Mini eller Combi 3000 små. Gul färg, präglad med SE + födelseplatsens registreringsnummer och individnummer. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

OS ID TST rund
Originalmärke för får och getter. OS ID TST rund (vävnadsprov).

Allflex

Allflex dan-mark ApS Senior Ultra

Stort originalmärke eller ersättningsmärke för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

Om du brukar beställa från Allflex

En del av de öronmärken som tidigare levererades av Allflex levereras nu av OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stall­mästaren).

Du beställer Allflex öronmärken hos OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren).

I och med att leveranserna nu görs av ett företag som är momsregi­strerat i Sverige kommer beställning av dessa öronmärken inte att påverka momsredovisningen, vilket tidigare beställningar från Allflex gjorde.

Kontrollera tänger och nålar

Vi vill uppmana dig att rådfråga leverantören om vilka tänger och nålar som du ska använda innan du eventuellt byter modell av öronmärken.

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Rapportera flytt av får och getter

Du ska rapportera alla förflyttningar av får och getter till vårt förflyttningsregister. Det ska du göra senast 7 dagar efter flytten. Du ska rapportera både när du tar emot djur på anläggningen och när du skickar djur från anläggningen. Det är du som är registrerad aktör som har ansvaret att rapportera.

Du ska rapportera i de här fallen:

  • Du har tagit emot djur från någon annans anläggning, det vill säga om du har köpt eller fått djur, eller tagit emot djur tillfälligt på exempelvis ett bete.
  • Du har skickat djur till någon annans anläggning, det vill säga om du har sålt eller gett bort djur, eller flyttat dina djur tillfälligt exempelvis till någon annans bete.
  • Du har skickat djur till slakt (om du inte har gett fullmakt till slakteriet så att de sköter rapporteringen åt dig).
  • Du har skickat djur till destruktion.
  • Du har flyttat djur mellan dina egna anläggningar (om anläggningarna inte ligger i samma eller angränsande kommun, då räcker det att föra in uppgifterna i stalljournalen).

Rapportering vid slakt och destruktion

Du ska rapportera när du har skickat djur till slakt, om du inte skickat in en fullmakt till Jordbruksverket om att slakteriet ska rapportera åt dig.

Slakteriernas registreringsnummer finns även i e-tjänsten.

Vissa slakterier kan sköta slaktrapporteringen åt dig, då ansvarar du bara för att uppdatera din stalljournal.

Om du vill att slakteriet ska sköta din slaktrapportering måste du först fylla i och skicka in en fullmaktsblankett till oss. Det är först när du fått ett bekräftelsebrev tillbaka som du själv kan sluta att rapportera. Även om du gett ett slakteri fullmakt så är det fortfarande du som registrerad aktör som har ansvaret för att rapporteringen är korrekt.

Hemslakt av djur ska du inte rapportera till förflyttningsregistret, utan bara föra in i stalljournalen. Stalljournalen kan du läsa mer om längre ner på sidan under rubriken Journalför dina får och getter.

Du ska även rapportera när du skickar djur till destruktion. Du rapporterar på samma sätt som vid en vanlig förflyttning. Du ska alltid välja destruktionsanläggningen med registreringsnummer SE‑888888 som mottagare. Du ska rapportera det datum du skickar djurkadavren till destruktionsanläggningen.

Rapportering mellan egna anläggningar

Om du flyttar djur mellan dina egna anläggningar och dessa ligger inom samma eller angränsande kommun behöver du däremot inte rapportera till registret, bara föra in uppgifterna i stalljournalen.

Godkända slakterier och koder för länderna

När du rapporterar att du skickat djur till slakt behöver du ange slakteriets registreringsnummer.

Skicka eller ta emot djur från utlandet

Du ska rapportera när du tar in djur till Sverige och för ut djur från Sverige behöver du ange koder för länderna. Vid förflyttning till utlandet är det den registrerade aktören på den sista anläggningen i Sverige som ska rapportera förflyttningen

Så rapporterar du

Du kan välja mellan att rapportera förflyttningen i vår e-tjänst eller på blankett.

När du har skickat djur från din anläggning ska du rapportera de här uppgifterna:

  • djurart (får eller get)
  • från vilken anläggning du har skickat djuren
  • till vilken anläggning du har skickat djuren
  • datum för transportens avfärd
  • antal får eller getter.

När du har tagit emot djur på din anläggning ska du rapportera de här uppgifterna:

  • djurart (får eller get)
  • från vilken anläggning du har tagit emot djuren
  • vilken av dina anläggningar som har tagit emot djuren
  • datum när djuren kom till din anläggning
  • antal får eller getter.

Sms-påminnelse om du inte rapporterat en förflyttning

Om någon annan har rapporterat en förflyttning till eller från en av dina anläggningar skickar vi en påminnelse till dig via sms om du inte har gjort din rapportering inom 7 dagar. Om du inte har rapporterat efter 15 dagar påminner vi dig en gång till.

Om du har fått en sms-påminnelse kan du se i e-tjänsten vilken förflyttning det gäller. Du får ett förslag på rapportering som är baserad på de uppgifter som den andra aktören har uppgett. Förslaget finns under rubriken Aktuellt i e-tjänsten.

Om du inte använder e-tjänsten kan du få information av vår kundtjänst. Du kan inte rapportera genom att svara på sms:et utan du rapporterar på det sätt som du brukar.

Vi kan bara påminna dig om någon annan har rapporterat till förflyttningsregistret att de tagit emot djur från dig eller skickat djur till dig. Du kan alltså inte ta för givet att du får en påminnelse.

Du är fortfarande ansvarig för att rapportera i tid även om du inte fått någon påminnelse.

Om du får en påminnelse och förslaget i e‑tjänsten inte stämmer eller du inte alls är berörd av förflyttningen, kan det bero på att någon annan felaktigt har fyllt i din anläggning i sin rapportering eller valt fel datum för en förflyttning. Då kan du felanmäla förslaget på rapportering direkt i e‑tjänsten eller kontakta kundtjänst.

Om du vill ändra eller lägga till ett mobilnummer kan du göra det via Mina sidor eller via kundtjänst.

Om du inte följer reglerna för rapportering

Om du inte följer reglerna för rapportering av dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Journalför dina får och getter

När du har djur ska du

  • ha en stalljournal där du bland annat fyller i uppgifter om vilka djur du har, när de flyttas till eller från din anläggning. Det gör du för att djuren ska gå att spåra vid eventuella sjukdomsutbrott
  • ha en läkemedelsjournal och dokumentera dödsfall.

Dessa krav kommer från olika lagstiftning. Du kan välja att dokumentera uppgifter utifrån dessa två krav i en och samma journal eller separat.

Stalljournal

Du ska föra in uppgifter om alla får och getter som du har på din anläggning i en stalljournal. Stalljournalen behöver inte längre vara godkänd av Jordbruksverket. Den behöver dock innehålla samma uppgifter som tidigare.

Om någon av dina anläggningar är ett bete och det inte finns några andra klövbärande djur än dina egna där, behöver du inte föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker att djuren förs ut ur stalljournalen för den anläggning där du håller dem den mesta av tiden.

Du ska föra in ändringar i stalljournalen kronologiskt och senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. Du ska föra in födslar senast när alla lamm eller killingar är födda och märkta, dock senast 6 månader efter att första lammet eller killingen föddes. Om du flyttar djuren från anläggningen innan dess måste du också föra in dem i journalen.

Det här ska du föra in i din stalljournal

Du ska journalföra de här uppgifterna:

  • djurart (får eller get)
  • kategorier av djurart. Du ska ange någon av de här kategorierna:
    • hobby
    • kött
    • mjölk
    • skinn och päls
    • ull
    • kött växande
    • mjölk rekrytering
    • annat, ange vad.
  • antalet djur
  • djur som finns på plats. Du ska ange det nummer som visas på öronmärket.
  • djur som kommer till anläggningen. Du ska ange anläggningens registreringsnummer för den plats som djuren närmast kommer från och vilket datum djuret kom till anläggningen.
  • djur som lämnat anläggningen. Du ska ange anläggningens registrerings­nummer för den anläggning som tagit emot djuren och vilket datum djuret flyttades från anläggningen.
  • födslar med uppgift om födelseår
  • dödsfall med uppgift om datum när djuret dött på anläggningen
  • dokumentation över dödlighet. Du ska ange antalet döda djur i din besättning och anled­ning­en till att djuret eller djuren dött. Det gäller även om djuren inte är märkta eller införda i stalljournalen.
  • Om det finns djur som har elektroniskt öronmärke. Du ska ange typen av elektronisk märkning.
  • Om det finns djur som kommit till anläggningen från ett annat land och av någon anledning behöver få en ny märkning eller om avsikten har ändrats så att djuren ska leva 12 månader eller längre och därför ska få ny märkning. Du ska ange djurets ursprungliga id-nummer och skälet till att det har ändrats.

Spara din dokumentation

Spara förflyttningsdokument för de djur som kommit till anläggningen.

Du måste kunna visa upp dokumentationen om myndigheterna vill se den och du måste spara den i minst 3 år.

Journalföra djur individuellt eller gruppvis

Djur som är avsedda att bli 12 månader eller äldre, ska vara märkta med födelseanläggningens registreringsnummer och individnummer och du ska journalföra dessa individuellt i journalen. Om du flyttar dessa djur mellan dina egna anläggningar behöver du inte journalföra djuren individuellt i samband med förflyttningarna, utan kan journalföra dem gruppvis.

Får eller getter som är avsedda att leva kortare tid än 12 månader kan du också journalföra gruppvis.

Tidigare godkända stalljournaler

När du journalför dina får eller getter behöver du inte längre använda journaler som Jordbruksverket har godkänt. Du kan använda både manuella och elektroniska stalljournaler som tidigare har godkänts av Jordbruksverket.

Jordbruksverkets stalljournal beställer du hos Jordbruksverket, övriga hos respektive tillverkare.

Manuella journaler
  • Jordbruksverkets stalljournal för får och getter version 1.1
  • Jordbruksverkets stalljournal för får och getter version 1.2

Version 1.2 går att beställa. Den andra versionen går inte längre att beställa men om du redan har den kan du fortsätta använda den.

Elektroniska stalljournaler

Inom fårnäringen finns fårdataprogrammet Elitlamm.

Mer information om stalljournalen hittar du på Elitlamms webbplats.

Förflyttningsdokument - en del av journalen

När du flyttar får och getter ska ett förflyttningsdokument följa med till den nya anläggningen. Om du flyttar djur mellan två av dina egna anläggningar behöver du inte fylla i något förflyttningsdokument. Du behöver inte heller fylla i något förflyttningsdokument när du skickar djur till destruktion.

Det är du som är registrerad aktör och flyttar djuren från din anläggning, som ska fylla i förflyttningsdokumentet som ska följa med till den nya anläggningen. Det innebär att om du tar hem dina djur från till exempel ett bete där någon annan är registrerad som aktör, ska du få ett förflyttningsdokument från aktören innan du flyttar hem djuren. Transportören ska säkerställa att förflyttningsdokumentet följer med djuren till den nya anläggningen, eller tillbaka till den anläggning där djuren hålls vanligtvis. Förflyttningsdokumentet sparas på den mottagande anläggningen i minst 3 år och är en del av kravet på journalföring.

Vissa slakterier har sina intransportsedlar godkända som ett förflyttningsdokument för får och getter. Använder du en intransportsedel som har blivit godkänd som förflyttningsdokument av Jordbruksverket behöver du inte fylla i ett separat förflyttningsdokument när du skickar djuren till slakt. De här slakterierna har en intransportsedel som är godkänd som förflyttnings­doku­ment:

  • Almunge Kött
  • KLS Ugglarps AB
  • PROTOS AB
  • Värmdö Gårdsslakteri AB

Om du inte följer reglerna för journalföring

Om du inte följer reglerna för hur du ska journalföra dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Läkemedelsjournal

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska spara dokumenta­tionen i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek eller vilken veterinär (om det gäller jourdos)
  • datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Du ska spara dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen i minst 5 år.

Det här gäller för beten

Huvudregeln är att samma regler gäller för beten som för andra anläggningar. Det finns dock vissa lättnader i reglerna om du själv står som registrerad aktör på både betet och den plats där djuren vistas den största delen av året. Du hittar allmän information om vad som gäller för registrering av anläggningar, märkning, rapportering och journalföring högre upp på sidan. Här nedan har vi samlat det som är specifikt för just beten.

Anläggningens registreringsnummer på beten

Det är platsens geografiska utformning som avgör om betet ska ha ett eget registreringsnummer. Om två olika delar ligger mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, kan dessa registreras som en och samma anläggning.

Om du ska ha dina djur på bete hos någon annan som inte har egna djur får ni komma överens om vem som ska vara registrerad aktör på betet. Det behöver alltså inte vara samma person som äger marken.

Märkning av lamm och killingar som föds på beten

Lamm och killingar som föds på beten ska du märka med den anläggningens registreringsnummer där deras mödrar hålls den största delen av tiden. Om de ska bli äldre än ett år ska de även märkas med individnummer.

Stalljournal på beten

Om någon av dina anläggningar är ett bete och det inte finns några andra djur än dina egna där, behöver du inte föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att du för ut djuren ur stalljournalen på den anläggning där du håller dem största delen av tiden.

Om du har dina djur på bete hos någon annan registrerad aktör måste den registrerade aktören föra stalljournal på betet. Det samma gäller för dig om du har en annan registrerad aktörs djur på dina beten.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2021:13

Senast granskad: 2024-05-30