Kunskap och innovation
Genom samarbete mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer utvecklas kunskap och innovation. Agricultural Knowledge and Innovation Systems, AKIS, är ett begrepp för olika nätverk eller system av aktörer som arbetar med att främja kunskap och innovation inom lantbruket.
Målet med AKIS är att utveckla och sprida ömsesidig kunskap mellan praktik och forskning. Utveckling och innovation ska bidra till att öka lantbrukets produktivitet, hållbarhet och konkurrenskraft. Det är nyttan för lantbruksföretagen som står i centrum.
Genom workshoppar, seminarier och andra aktiviteter främjar AKIS kunskapsöverföring och bidrar till ett hållbart jordbruk. AKIS har en viktig roll för att uppnå EU:s mål inom livsmedelssäkerhet, miljöskydd och landsbygdsutveckling.
AKIS och kunskapsnav
AKIS i Sverige ska stödja jordbruksföretagens behov. Arbetet med att sammanställa och sprida kunskap från forskning och försök behöver öka samtidigt som jordbrukets behov behöver lyftas in till forskningen. Mot bakgrund av detta har regeringen beslutat om ett särskilt kunskapsnav och Jordbruksverket har initierat ytterligare tre sådana kunskapsnav.
Kunskapsnav animalieproduktion
Jordbruksverket fick 2018 ett regeringsuppdrag om kunskapsförsörjning för en hållbar animalieproduktion. Det resulterade i ett förslag om att inrätta ett kunskapsnav för animaliesektorn och regeringen fattade beslut om att inrätta ett sådant kunskapsnav hos RISE under åren 2023–2027.
Navet är ett komplement och ett stöd till de rådgivare som redan verkar på den svenska marknaden. Kunskapsnavet ska bidra med att analysera och sammanställa vilken kunskap som behöver tas fram för att den svenska produktionen ska kunna fortsätta att utvecklas.
Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap samt för jordbrukets digitalisering – pilotprojekt
Med utgångspunkt i kunskapsnavet för animalieproduktion har Jordbruksverket undersökt om det finns behov av kunskapsnav inom andra områden så som företagsledning och entreprenörskap, men även jordbrukets digitalisering. Dessa områden bedöms som centrala för att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Resultatet från förstudierna var att inrätta två kunskapsnav och vi initierade därför två pilotprojekt.
Sveriges Lantbruksuniversitet är huvudman för kunskapsnavet inom företagsledning och entreprenörskap. Linköpings universitet är huvudman för kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering.
Pilotprojekten finansieras via stöd från landsbygdsprogrammet och den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken. De pågår till 2025 respektive 2026.
Kunskapsnav för miljö och klimat
Kunskapsnavet för miljö och klimat har sin bakgrund i verksamhet som länge funnits på Jordbruksverket, till exempel Greppa näringen och Växtskyddscentralerna. Kunskapsnavet ska bidra till att de svenska miljö- och klimatmålen nås. Jordbruksverket är huvudman för navet, som huvudsakligen består av tre rådgivningsenheter på Jordbruksverkets växt- och kontrollavdelning.
Kunskapsnaven samverkar
Kunskapsnaven ska tillsammans verka för en konkurrenskraftig och hållbar primärproduktion och för det krävs samverkan mellan de olika naven. Jordbruksnäringen står inför komplexa utmaningar och samverkan är nödvändig för att vi ska arbeta med aktuella frågor ur ett helhetsperspektiv. Jordbruksverket har en strategi som beskriver hur kunskapsnaven bör samverka för bästa nytta för näringen.
Jordbruksverket samordnar AKIS i Sverige
I programperioden 2023–2027 ska alla EU:s medlemsländer ha en samordnande funktion för AKIS inom den strategiska planen. I Sverige är det Jordbruksverket som är ansvarig för detta. Vi arbetar tillsammans med Landsbygdsnätverket i uppdraget, och det handlar bland annat om att säkerställa att stöden inom den strategiska planen bidrar till att utveckla AKIS i Sverige. Det gäller framförallt stöd till samarbete, kompetensutveckling och innovationsprojekt.
Du kan läsa mer om AKIS på Landsbygdsnätverkets webbplats.
Kontakta oss
Kontakta oss om du vill veta mer om AKIS och kunskapsnaven.
Senast granskad: 2024-06-19