Vid import och export av växter, växtprodukter och andra föremål kan det följa med växtskadegörare som kan få allvarliga konsekvenser i mottagarlandet. I vissa fall ska sändningen åtföljas av ett sundhetscertifikat. Sundhetscertifikatet intygar att sändningen uppfyller mottagarlandets krav på att inte föra med sig reglerade växtskadegörare. Det finns vissa växter och växtprodukter som inte alls får tas in i EU.
Växtskadegörare är alla slags organismer som är skadliga för växter, till exempel insekter, kvalster, nematoder, svampar, bakterier och virus. Växtskyddslagstiftningen reglerar två kategorier av växtskadegörare som kallas karantänskadegörare och reglerade icke-karantänskadegörare.
Karantänskadegörare är växtskadegörare som inte finns inom EU eller endast finns i begränsad omfattning och som kan få oacceptabla miljömässiga, ekonomiska eller sociala konsekvenser om de sprids. Om karantänskadegörare upptäcks i Sverige så ska de bekämpas med syftet att de ska utrotas. Jordbruksverket samordnar bekämpningsarbetet.
Växter för plantering kan också föra med sig andra växtskadegörare än karantänskadegörare. Vissa av dessa finns det regler om eftersom de kan få oacceptabla ekonomiska konsekvenser om de förekommer på växter för plantering. De växtskadegörarna kallas reglerade icke-karantänskadegörare.
Växtskadegörare påverkar både produktionen av livsmedel och foder, skogen, parker, trädgårdar och landskapet runt omkring oss, inklusive sociala och kulturella värden. All odling blir dyrare och det kan bli svårare för växter att överleva. Det kan även påverka den biologiska mångfalden negativt. Fler skadegörare ökar behovet av växtskyddsmedel och försvårar ekologiskt odling och hållbar produktion, vilket ytterligare försämrar möjligheterna för biologisk mångfald och giftfri miljö.
Ett sundhetscertifikat är ett dokument som växtskyddsmyndigheten i exportlandet utfärdar och som intygar att sändningen uppfyller mottagarlandets krav på frihet från växtskadegörare.
Vissa växter och växtprodukter innebär en så stor risk att de inte får importeras alls om de kommer från vissa länder eller delar av världen. Det gäller många barrträd, vindruvsplantor, citrusväxter, vissa frukt- och bärväxter, och de flesta gräsarter. Det är också importförbud för jord och odlingssubstrat som helt eller delvis består av fasta organiska ämnen, utom ren torv och ren kokosfiber. Även utsädespotatis finns det importförbud för, förutom från Schweiz och Nordirland. Det är alltså i dagsläget förbjudet att importera utsädespotatis från England, Skottland och Wales.
Vid import från länder utanför EU gäller kraven på sundhetscertifikat för följande växter och växtprodukter:
Sundhetscertifikat krävs för spannmål av följande slag, från följande ursprung:
Spannmålsslag | Ursprung |
---|---|
Secale (rågsläktet) x Triticosecale (rågvetesläktet) Triticum (vetesläktet) | Afghanistan, Indien, Iran, Irak, Mexiko, Nepal, Pakistan, Sydafrika och USA |
Använda jord- och skogsbruksmaskiner och redskap kan föra med sig växtskadegörare när de flyttas. Därför behöver sådana maskiner vara rengjorda och ha ett sundhetscertifikat för att få tas in i Sverige.
Det är förbjudet att ta in lös jord och andra odlingssubstrat från de flesta länder utanför EU. Sådant odlingssubstrat som följer med en redan planterad växt omfattas dock inte av förbudet. Då ska växtskyddsmyndigheten i exportlandet genom sundhetscertifikatet intyga att EU:s importkrav är uppfyllda och det gäller då även odlingssubstratet.
Om du vill importera växter, växtprodukter, jord, odlingssubstrat eller karantänskadegörare kan du ansöka om undantag från kravet på sundhetscertifikat eller undantag från importförbudet. Du kan få undantag för officiell testning, vetenskapliga ändamål, utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.
För att få undantag måste du kunna visa att du på ett säkert sätt kan hantera den produkt du vill importera för din verksamhet. Det kan till exempel gälla hur lokalerna ser ut där materialet ska hanteras och hur du ska förstöra materialet efter avslutade försök.
Verksamheten ska utföras på en inneslutningsanläggning som vi utsett. Du ska ange en anläggning i din ansökan. Om du inte gör det kommer du automatiskt att ansöka om att din verksamhetsplats blir godkänd som en tillfällig inneslutningsanläggning.
Vi kan besöka anläggningen för att titta på lokalerna och på hur rutiner för verksamheten ser ut innan vi ger tillstånd. Vi kan också kontrollera din verksamhet under tiden som den bedrivs.
Om vi beviljar undantag får du ett dokument som kallas myndighetstillstånd som du använder vid import av materialet och som ska följa med materialet till anläggningen. Du får då också tillstånd att få hantera materialet på den anläggning som du anger i ansökan. Tillstånden är tidsbegränsade.
När verksamheten upphör ska materialet förstöras eller förvaras på ett säkert sätt om du planerar att fortsätta använda materialet. För att få fortsätta hantera materialet ska du ansöka på nytt om att få fortsätta verksamheten. Den nya ansökan måste göras innan det tidigare tillståndet slutar att gälla.
Du ansöker om undantaget i vår e-tjänst. Handläggningstiden är ungefär en månad.
Mejla till oss om du vill veta mer om undantag för vetenskapliga ändamål.
Om du vill importera växtskadegörare kan du behöva tillstånd. Gäller importen en karantänskadegörare kan du läsa i stycket ovan vad som gäller.
Det kan krävas tillstånd även om växtskadegöraren inte är förtecknad som en karantänskadegörare. Hör av dig till oss för att komma fram till om skadegöraren uppfyller kriterierna för en karantänskadegörare. Om skadegöraren uppfyller kriterierna kommer vi att följa proceduren som beskrivs i stycket ovan. Om skadegöraren inte uppfyller kriterierna för en karantänskadegörare behövs inte något myndighetstillstånd.
Mejla till oss om du vill veta mer om undantag från de växtskyddsmässiga importvillkoren.
Du kan också behöva andra tillstånd från Jordbruksverket vid import av djur, inklusive insekter, spindeldjur och andra ryggradslösa djur.
Kontakta i första hand din leverantör när du ska importera varor som kräver sundhetscertifikat. Leverantören kontaktar växtskyddsmyndigheten i exportlandet som är den myndighet som kan utfärda sundhetscertifikat. Sundhetscertifikat heter på engelska Phytosanitary certificate (PC) och växtskyddsmyndighet kallas Plant Health Authority eller NPPO.
En del länder kan utfärda elektroniska sundhetscertifikat i systemet Traces. På sidan för e‑tjänsten kan du läsa om var du hittar de elektroniska sundhetscertifikaten i Traces, hur du kopplar ett elektroniskt sundhetscertifikat till ett CHED‑PP och vilka länder som kan utfärda giltiga elektroniska sundhetscertifikat.
När du importerar varor som ska kontrolleras på gränskontrollstation ska du anmäla importen till oss så att vi kan kontrollera sändningen när den kommer till en av våra gränskontrollstationer.
Du ska skicka in anmälan för sändningen senast klockan 13 vardagen innan sändningen finns tillgänglig för kontroll. Om sändningen består av trä och kommer till någon av våra gränskontrollstationer som bara är godkända för trä ska anmälan vara inskickad senast klockan 13.00 fem vardagar innan sändningen finns tillgänglig för kontroll.
Från och med 1 januari 2025 ska föranmälan vara inskickad senast klockan 10 vardagen innan sändningen finns tillgänglig för kontroll. Detta gäller för alla gränskontrollstationer förutom Arlanda. Vid import via Stockholm Arlanda Airport ska föranmälan vara inskickad senast klockan 13 vardagen innan sändningen finns tillgänglig för kontroll. Om sändningen består av trä och kommer till någon av våra gränskontrollstationer som bara är godkända för trä ska föranmälan vara inskickad senast klockan 10 fem vardagar innan sändningen finns tillgänglig för kontroll.
Du ska också föranmäla alla sändningar med färska frukter och grönsaker som omfattas av handelsnormer.
Om sändningen blir försenad eller om någon annan ändring sker ska du meddela oss via mejl senast klockan 8.00 samma dag som sändningen var anmäld till. Om du inte meddelar i tid debiterar vi dig 800 kronor per sändning.
Efter klockan 13 varje vardag bestämmer vi vilka sändningar som ska kontrolleras fysiskt nästa vardag. Från och med 1 januari 2025 bestämmer vi det efter klockan 10 varje vardag. Du som importör eller ombud kan logga in i Traces efter klockan 12 vardagen innan önskad kontrolldag och se om din sändning ska kontrolleras fysiskt. I ruta I.3, ”Lokal referens” i sändningens CHED-PP står det om sändningen ska kontrolleras fysiskt eller om det är dokumentkontroll. Alla sändningar som kommer till Arlanda kontrolleras generellt fysiskt så för dessa sändningar står det inget i ruta I.3. Om din sändning är uttagen enbart till dokumentkontroll behöver du visa upp sundhetscertifikatet i original för att få sändningen godkänd.
När vi har avslutat våra kontroller registrerar vi det i Traces. Du kan då logga in och se statusen på sändningen. Statusen ”Validerat” innebär att sändningen är godkänd. Om det står att statusen är ”Avvisad” eller ”Delvis avvisad” betyder det att någon produkt har stoppats vid kontrollerna.
När kontrollerna är klara med godkänt resultat kan du tulla in sändningen. Du ska då uppge sändningens referensnummer som står i ruta I.2, till exempel CHEDPP.SE.2022.0000001, i tulldeklarationen.
Avgiftens storlek beror på vilken typ av vara det är, sändningens storlek och kontrollfrekvensen för den fysiska kontrollen.
Kontrollfrekvensen för den fysiska kontrollen varierar beroende på vara och ursprung och beror på hur stor risken är att det följer med karantänskadegörare. Kontrollfrekvensen anger den lägsta andelen av sändningarna som vi tar ut till fysisk kontroll. Kontrollfrekvensen för dokumentkontroll är alltid 100 procent.
Avgiften för en enskild sändning är densamma oavsett om vi gör en fysisk kontroll eller enbart en dokumentkontroll.
Här kan du hitta förordningen (EU) 2022/2389 med en lista över varor med reducerade frekvenser.
Frukter och grönsaker omfattas vanligtvis av både växtskyddskontroll och kvalitetskontroll enligt EU:s handelsnormer. För dessa varor tas en sammanslagen avgift ut för båda kontrollerna.
Avgift tas också ut för kontroll av träemballage vid import av vissa varor från Kina, Belarus och Indien.
Om du gör tulldeklarationen i Sverige är det Tullverket som tar ut kontrollavgiften. I andra fall är det Jordbruksverket som fakturerar avgiften.
I tabellen kan du se avgiften per sändning beroende på vilken kontrollfrekvens din vara har och sändningens storlek.
Kg/sändning | Reducerad avgift ¹ | Normal avgift | Förhöjd avgift ² |
---|---|---|---|
Mindre än 25 000 kg | 700 kronor | 1 200 kronor | 1 700 kronor |
25 000 kg–75 000 kg | 1 050 kronor | 1 800 kronor | 2 550 kronor |
Mer än 75 000 kg | 1 400 kronor | 2 400 kronor | 3 400 kronor |
1) reducerad kontrollavgift gäller för varor som endast omfattas av växtskyddskontroll och har en kontrollfrekvens under 10 procent.
2) förhöjd kontrollavgift gäller för varor som omfattas av både växtskyddskontroll och kvalitetskontroll och har en kontrollfrekvens över 50 procent.
Om vi behöver göra laboratorieanalyser tillkommer en avgift som består av den faktiska analyskostnaden och transporten av proverna.
Jordbruksverket kan genomföra en extra offentlig kontroll för att följa upp brister från en kontroll, till exempel om en sändning stoppas på grund av karantänskadegörare. För den extra offentliga kontrollen tar vi ut en avgift. Hur stor avgiften är beror på om vi behöver åka ut till platsen eller om det räcker med en dokumentkontroll. Du kan också behöva betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för oss.
Åtgärd | Avgift |
---|---|
Extra utredning/merarbete | 950 kronor per påbörjad timme. |
Laboratorieanalyser | Faktiska kostnaden för analys samt kostnaden för transporten av prover. |
Kontroll utanför ordinarie arbetstid | 3 000 kronor utöver den ordinarie kontrollavgiften. Tar kontrollen mer än 2 timmar tillkommer 950 kronor per påbörjad timme. |
Kontroll som ursprungligen inte var planerad (extra offentlig kontroll) | 3 000 kronor för kontroller som tar max 2 timmar. Tar kontrollen längre tid tillkommer 950 kronor per påbörjad timme. |
Uppföljning åtgärder när handläggningen inte överstiger 30 minuter (dokumentär extra offentlig kontroll). | 1 250 kronor. |
Jordbruksverket kan vid behov göra en kontroll för att säkerställa att en sändning är fri från invasiva främmande arter. Det görs vid importtillfället i samband med växtskyddskontroll eller kvalitetskontroll.
Du betalar 950 kronor per påbörjad timme för varje kontrollerad sändning.
Naturvårdsverket ansvarar för reglerna kring invasiva främmande arter.
Alla växter för plantering ska ha ett växtpass innan de får flyttas vidare mellan yrkesmässiga aktörer inom Sverige eller andra EU-länder. Även en del andra växtprodukter behöver växtpass.
Om du ska exportera växter eller växtprodukter som är reglerade i mottagarlandets växtskyddslagstiftning behöver du ett sundhetscertifikat från det land där sändningen lämnar EU.
Sundhetscertifikaten utfärdas av växtskyddsmyndigheten i respektive EU-land. I Sverige utfärdas sundhetscertifikaten av Jordbruksverkets import- och exportkontrollenhet.
För att vi ska kunna utfärda sundhetscertifikat för export måste vi känna till mottagarlandets importkrav. Du behöver därför ta reda på de krav som mottagarlandet har för den vara du planerar att exportera och sedan meddela oss. Kontakta i första hand importören i mottagarlandet som vid behov kan kontakta sitt lands växtskyddsmyndighet eller landets tullmyndighet.
Du hittar uppgifter om växtskyddsmyndigheternas webbplatser och kontaktuppgifter till mottagarlandets växtskyddsmyndighet i förteckningen över officiella kontaktvägar, så kallade IPPC Official Contact points.
Sundhetscertifikat heter på engelska Phytosanitary certificate (PC) och växtskyddsmyndighet kallas Plant Health Authority eller NPPO.
Förutom värmebehandling enligt KD 56/30 har Marocko också krav på att tilläggsdeklarationen på sundhetscertifikatet ska intyga att virket kommer från ett land fritt från tallvedsnematod.
Om ett sundhetscertifikat utfärdas efter att sändningen har lämnat Sverige så måste tilläggsdeklarationen även innehålla uppgift om inspektionsdatum. Inspektionsdatumet motsvarar dokumentkontrollen som görs när trävarorna kommer från ett godkänt sågverk som ingår i Jordbruksverkets kontrollsystem. Dokumentkontrollen kan göras tidigast samma dag som en ansökan om sundhetscertifikat skickats in (preliminär eller definitiv). Enligt Marockos importvillkor får inspektionsdatumet vara tidigast 14 dagar före datumet för Bill of Lading / utförseldatum.
Skicka in ansökan i så pass god tid att ansökan kan utfärdas innan sändningen lämnar landet för att slippa kravet på inspektionsdatum.
Förutom värmebehandling enligt KD 56/30 har Filippinerna också krav på att tilläggsdeklarationen på sundhetscertifikatet ska hänvisa till giltigt importtillstånd, samt innehålla uppgift om inspektionsdatum.
Inspektionsdatumet motsvarar dokumentkontrollen som görs i de fall trävarorna kommer från ett godkänt sågverk som ingår i Jordbruksverkets kontrollsystem. Dokumentkontrollen kan göras tidigast samma dag som en ansökan om sundhetscertifikat skickats in (preliminär eller definitiv).
Enligt Filippinernas importvillkor måste inspektionsdatumet vara senare än datumet då importtillståndet (SPS IC) är utfärdat men tidigare än datumet för Bill of Lading. Skicka därför in er ansökan (preliminär eller definitiv) först när det finns ett importtillstånd bifogat i ansökan.
Om du ska ansöka om sundhetscertifikat för export av sågade trävaror som värmebehandlats på det egna företaget anger du företagets unika registreringsnummer som intygar att ni har tillstånd från Jordbruksverket att märka trä, och därmed kontrolleras regelbundet. Det krävs ingen ytterligare dokumentation när du ansöker om sundhetscertifikat.
Om de sågade trävarorna värmebehandlats på ett annat företag som har tillstånd att märka med KD 56°C/30 min-märket krävs dokumentation som beskriver vilket företag som har värmebehandlat dem. Denna dokumentation kan till exempel vara faktura eller följesedel. Det ska framgå att företaget som behandlade trävarorna har tillstånd att värmebehandla och märka med KD 56°C/30 min-märket. Företagets unika registreringsnummer ska också finnas med.
För att kunna utfärda sundhetscertifikat för export av sågade trävaror som kommer från företag som inte har tillstånd från Jordbruksverket att märka med KD 56°C/30 min-märket krävs det en fysisk exportkontroll.
Vid en fysisk kontroll säkerställer vi att de sågade trävarorna är fria från bark och insektshål. Vi kan däremot inte intyga på sundhetscertifikatet att trävarorna har genomgått värmebehandling när de kommer från företag som inte har tillstånd från Jordbruksverket att märka med KD 56°C/30 min-märket.
Dokumentationen som visar var trävarorna kommer från ska du bifoga din ansökan om sundhetscertifikat.
Äpple- och päronträd (Malus och Pyrus) är värdväxter för päronpest (Erwinia amylovora).
De norska myndigheterna har infört ett system för att garantera frihet från päronpest vid export från länder där sjukdomen finns. Päronpest finns i Sverige. Plantskolorna där växterna produceras måste uppfylla speciella krav.
Du ska så snart som möjligt anmäla export till oss för att vi ska kunna kontrollera odlingen och utfärda sundhetscertifikat. Gör helst anmälan innan växtsäsongens början. Du betalar för kontroller och provanalyser. Du anmäler via e-post.
Handeln med växter, växtprodukter och andra föremål som kan sprida växtskadegörare påverkas eftersom Storbritannien har lämnat EU. Vid handel med Nordirland gäller dock EU:s regler, enligt ett särskilt avtal. England, Skottland och Wales har infört nya regler som började tillämpas den 1 januari 2021.
Eftersom importvillkoren uppdateras regelbundet så rekommenderar vi att du kontaktar växtskyddsmyndigheten i Storbritannien inför en planerad export för att undersöka vad som gäller för de växter eller växtprodukter som du planerar att exportera.
Vi hänvisar frågor om växtskyddsreglerna vid import till Storbritannien till de brittiska myndigheterna.
Det finns tre olika typer av certifikat som kan vara aktuella för exporter där mottagarlandet ställer krav på att växters sundhet ska intygas.
Sundhetscertifikat för export används för växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung inom EU. Det används också för varor med ursprung i andra länder men som varit så länge i EU att deras sundhetsstatus inte längre är densamma som i ursprungslandet. Det ska utfärdas av det sista EU-land som sändningen befinner sig i innan den går iväg till ett land utanför EU, exempelvis från Sverige till Norge.
Sundhetscertifikat för återexport används för växter, växtprodukter och andra föremål som har sitt ursprung utanför EU men har importerats hit och sedan ska exporteras till ett land utanför EU igen. Detta sundhetscertifikat hette tidigare återutförselintyg/re-exportcertifikat.
Det ska utfärdas av det sista EU-land som sändningen befinner sig i innan den går iväg till ett land utanför EU, exempelvis från Norge till Sverige och sedan vidare till Kina. Sverige utfärdar då ett sundhetscertifikat för återexport till Kina med det ursprungliga sundhetscertifikatet för export som Norge utfärdat som grund. En förutsättning för att kunna utfärda sundhetscertifikat för återexport är att varornas växtskyddsmässiga sundhetsstatus är densamma som vid införseln till EU. Annars används sundhetscertifikat för export.
Pre-exportcertifikat, även kallat intyg inför export, används för växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung i ett EU-land som sedan skickas till ett annat EU-land innan det exporteras därifrån till ett land utanför EU, exempelvis från Sverige till Frankrike och sedan vidare till Marocko. Vi kan då utfärda ett pre-exportcertifikat som intygar att odlingar eller behandlingar har kontrollerats och uppfyller Marockos importkrav. Frankrike kan sedan använda det som underlag för att utfärda ett sundhetscertifikat för export till Marocko.
Det ansöker du om i det EU‑gemensamma systemet Traces. Läs mer om det längre ned på sidan. Denna webbsida kommer att uppdateras regelbundet efterhand som fler länder tar emot så kallat ePhyto och inte längre behöver papperscertifikat.
Du ska ansöka om sundhetscertifikat för export, återexport eller pre-exportcertifikat senast 5 vardagar före planerad export. Ansökan ska som lägst ha status preliminär och du ska ha angett datum för planerad export samt information om var och när sändningen är tillgänglig för kontroll. Du ska alltid ange det botaniska namnet i ansökan.
I anslutning till ansökan ska du meddela oss de krav mottagarlandet ställer på de växter eller växtprodukter som du ska exportera. Det utgör underlag för vad vi ska kontrollera och vad certifikatet ska intyga.
För att vi ska kunna handlägga din ansökan och utfärda certifikatet behöver ansökan ha status definitiv.
Certifikatet är en originalhandling och skickas med post till dig. Det är giltigt i 2 veckor från utfärdandedatum. Om något kring din sändning ändras så att certifikatet inte längre stämmer ska du skicka tillbaka originalet och ansöka om ett ersättningscertifikat.
För växter eller växtprodukter som ska återexporteras, har genomgått importkontroll inom de senaste två veckorna och uppfyller mottagarlandets importkrav utan ytterligare kontroll eller utredning, ska ansökan om sundhetscertifikat för återexport skickas in senast klockan 10 vardagen före planerad export.
För att kunna använda e-tjänsten måste du först vara registrerad användare. Fyll i registreringsblanketten, signera den och mejla den till oss.
När vi registrerat dig i systemet får du ett automatgenererat lösenord skickad till din registrerade mejladress.
Från och med 1 juli 2023 är det obligatoriskt att ansöka om elektroniskt sundhetscertifikat (ePhyto) via det EU-gemensamma systemet Traces för sändningar som ska till Argentina, Panama, Storbritannien, Costa Rica, Chile och Mexico.
Avgiften för handläggning av ansökan om sundhetscertifikat och pre‑exportcertifikat är 450 kronor per certifikat.
Om certifikatet avser någon av kategorierna nedan är avgiften i stället 350 kronor:
Om handläggningen av ett certifikat tar mer än en timme i anspråk tillkommer en avgift på 950 kronor per påbörjad timme. För att minska risken för lång handläggningstid är det viktigt att du säkerställer att din ansökan är komplett med de underlag som krävs redan när den skickas in.
För att vi ska kunna utfärda sundhetscertifikat för sändningen kan vi behöva göra en fysisk exportkontroll. Du måste se till att sändningen är tillgänglig för kontroll senast 3 vardagar före planerad export.
Kostnaden för en exportkontroll som tar max två timmar är 3 000 kronor. Tar kontrollen längre tid tillkommer 950 kronor per påbörjad timme.
Utöver reglerna kring sundhetscertifikat och importförbud kan det finnas annat du behöver känna till när du handlar med växter och växtprodukter.
Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.
Kanarieöarna, Ceuta, Melilla, Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Barthélemy och Saint-Martin räknas på samma sätt som länder utanför EU när det gäller växtskyddsreglerna. Om du ska ta växter eller växtprodukter från något av dessa områden behöver du alltså följa reglerna från länder utanför EU.
Schweiz och Lichtenstein har särskilda avtal med EU som innebär att de följer samma växtskyddsregler som EU.
Storbritannien har lämnat EU. Däremot finns ett särskilt avtal som innebär att Nordirland följer samma växtskyddsregler som EU. England, Skottland och Wales omfattas inte av det avtalet och räknas alltså som andra länder utanför EU.
Storbritannien har lämnat EU. Däremot finns ett särskilt avtal som innebär att Nordirland följer samma växtskyddsregler som EU. England, Skottland och Wales omfattas inte av det avtalet och räknas alltså som andra länder utanför EU.
Norge räknas som andra länder utanför EU eftersom växtskyddsområdet inte ingår i EES-avtalet.
Om du har frågor är du välkommen att mejla till oss.
Frågor om importkontroller:
Frågor om export och utfärdande av sundhetscertifikat:
Frågor om undantag, syftet med reglerna eller andra övergripande frågor:
Söker efter grundforeskrifter:
2019:75
Söker efter grundforeskrifter:
2023:6
Söker efter grundforeskrifter:
2022:17