Växtpass, spårbarhet och andra åtgärder mot växtskadegörare vid handel med växter och växtprodukter inom Sverige och EU
För att förebygga och förhindra att reglerade växtskadegörare sprids behöver du som är yrkesmässig växtaktör se till att växter och växtprodukter som du förflyttar har växtpass och att du dokumenterar förflyttningarna.
Regler för att förebygga och förhindra spridning av reglerade växtskadegörare
Den ökande handeln leder till ökad risk för att nya växtskadegörare från andra delar av världen sprids med växter och växtprodukter. I EU har vi därför beslutat om gemensamma regler vid handel och förflyttning av växter och växtprodukter. Dessa regler gäller vid handel och förflyttning av växter mellan länder i EU och inom länders gränser. När växter importeras från länder utanför EU så finns det i stället krav på sundhetscertifikat.
Växtpass är ett intyg på att växter har kontrollerats för reglerade växtskadegörare av företaget som säljer eller förflyttar växten.
Att möjliggöra spårbarhet är viktigt för att kunna vidta åtgärder om växtskadegörare upptäcks. Information om hur växter förflyttas, tillsammans med uppgifter från växtpassen möjliggör spårbarheten. Det innebär att växtskadegörare kan upptäckas och eventuella utbrott av växtskadegörare kan hanteras.
Det här är reglerade växtskadegörare
Växtskadegörare är alla slags organismer som är skadliga för växter, till exempel insekter, kvalster, nematoder, svampar, bakterier och virus. Växtskyddslagstiftningen reglerar två kategorier av växtskadegörare som kallas karantänskadegörare och reglerade icke-karantänskadegörare.
Karantänskadegörare är växtskadegörare som inte finns inom EU eller endast finns i begränsad omfattning och som kan få oacceptabla miljömässiga, ekonomiska eller sociala konsekvenser om de sprids. Om karantänskadegörare upptäcks i Sverige så ska de bekämpas med syftet att de ska utrotas. Jordbruksverket samordnar bekämpningsarbetet.
Växter för plantering kan också föra med sig andra växtskadegörare än karantänskadegörare. Vissa av dessa finns det regler om eftersom de kan få oacceptabla ekonomiska konsekvenser om de förekommer på växter för plantering. De växtskadegörarna kallas reglerade icke-karantänskadegörare.
Växtskadegörare påverkar både produktionen av livsmedel och foder, skogen, parker, trädgårdar och landskapet runt omkring oss, inklusive sociala och kulturella värden. All odling blir dyrare och det kan bli svårare för växter att överleva. Det kan även påverka den biologiska mångfalden negativt. Fler skadegörare ökar behovet av växtskyddsmedel och försvårar ekologiskt odling och hållbar produktion, vilket ytterligare försämrar möjligheterna för biologisk mångfald och giftfri miljö.
Definition av aktörer
Reglerna kring växtpass och spårbarhet skiljer sig åt beroende på inom vilken kategori av växtaktör din verksamhet finns.
Yrkesmässig växtaktör
Du som arbetar yrkesmässigt med verksamheter som rör växter, växtprodukter och t.ex. plantering, produktion, försäljning, växtförädling, lagring, insamling, bearbetning av växter, växtprodukter. Du som bedriver fysisk försäljning av växter och växtprodukter till privatpersoner (slutanvändare).
Registrerad yrkesmässig växtaktör
Du som är yrkesmässig växtaktör, till exempel partihandlare, och förflyttar växter inom EU och Sverige som ska ha växtpass (B2B). Inom den här definitionen faller även e-handelsföretag (distanshandel) som säljer till både företag och privatpersoner (slutanvändare).
Växtpassaktör
Du som är registrerad yrkesmässig växtaktör och har fått tillstånd av Jordbruksverket att få utfärda växtpass.
Spårbarhet
Spårbarhet behövs för att kunna sätta in bekämpning när en reglerad växtskadegörare upptäckts och förhindra vidare spridning av växtskadegörare. Reglerna för spårbarhet gäller dig som yrkesmässigt producerar eller handlar med växter eller växtprodukter som kräver växtpass. All dokumentation kring spårbarheten ska sparas i tre år på valfritt sätt t.ex. genom den ordinarie bokföringen.
Reglerna för hur spårbarheten ska uppfyllas skiljer sig åt för olika aktörer.
Yrkesmässig växtaktör
Dokumentera från vilka företag du får leveranser av växter och växtprodukter.
Registrerad yrkesmässig växtaktör
Dokumentera från vilka företag du får leveranser växter och växtprodukter, samt till vilka företag du skickar växter och växtprodukter.
Växtpassaktör
Dokumentera från vilka företag du får leveranser med växter och växtprodukter, samt till vilka företag du skickar växter och växtprodukter. Uppgifter från de utfärdande växtpassen ska också sparas under minst tre år.
Slutanvändare
Inga spårbarhetskrav finns för de som mottar och införskaffar växter och växtprodukter för privat eller icke-kommersiellt bruk. Det vill säga för personer som agerar i syften som faller utanför personens närings- eller yrkesverksamhet.
Registrera din yrkesmässiga verksamhet och ansök om tillstånd att få utfärda växtpass
Du som hör till kategorin registrerad yrkesmässig växtaktör eller växtpassaktör ska registrera din verksamhet i vår e-tjänst. Du som är växtpassaktör och ska utfärda växtpass ansöker om tillstånd för att få utfärda växtpass i samma e-tjänst.
Grundavgifter för registrerade yrkesmässiga växtaktörer och växtpassaktörer
- Avgift för ansökan om att få utfärda växtpass: 1 600 kronor (engångsavgift)
- Årlig registreringsavgift för registrerade yrkesmässiga växtaktörer: 2 200 kronor
- Årlig avgift för kontroll av aktörer som har tillstånd att utfärda växtpass: 3 000 kronor (per kontroll)
Beroende på vilken eller vilka varutyper en aktör hanterar kan ytterligare avgifter tillkomma, vilka kan du se på sidan Handel med plantor och vegetativt förökningsmaterial.
När behövs växtpass?
Växtpass krävs för växtsändningar som du
- förflyttar till andra yrkesmässiga aktörer
- säljer till privatpersoner genom e-handel och postorder
- förflyttar till områden som är skyddad zon för särskilda skadegörare.
Växtpass krävs för
- alla växter för plantering (det vill säga växter som är avsedda att förbli planterade, att planteras eller att omplanteras, till exempel plantor med rötter, lökar, knölar, ympris och sticklingar)
- växter, utom frukter och fröer av Choisya, Citrus, Fortunella, Poncirus och hybrider av dessa, Casimiroa, Clausena, Murraya, Vepris, Zanthoxylum och Vitis
- vissa fröer som ska användas som utsäde, se listan nedan
- citrusfrukter med stjälkar och blad (Citrus, Fortunella, Poncirus och hybrider av dessa)
- vissa träslag med eller utan bark, se listan nedan.
Växtpasset ska finnas på varje handelsenhet och det är upp till den som utfärdar växtpasset att bestämma handelsenhetens storlek (till exempel kruka, brätte, säck, kartong, cc-vagn, pall, container).
Växtpass krävs inte när hobbyodlare eller privatpersoner förflyttar eller byter växter med varandra.
Växtpassets giltighet
Ett växtpass är giltigt så länge växtens eller växtproduktens egenskaper inte är förändrade, och den inte utsatts för risk att drabbas av angrepp av reglerade växtskadegörare.
Krav för att få utfärda växtpass
De här kraven ska du uppfylla för att få utfärda växtpass:
- Din verksamhet ska vara registrerad som yrkesmässig.
- Din verksamhet ska ha ett tillstånd för att utfärda växtpass.
- Du ska ha en effektiv beredskapsplan med åtgärder som ska vidtas vid misstänkt eller påvisad förekomst av växtskadegörare. Jordbruksverket har en mall för beredskapsplanen som du kan använda.
- Du ska ha kompetens om reglerna och de undersökningar du behöver göra av växterna innan du utfärdar växtpass.
- Du ska gå den e-utbildning som Jordbruksverket har om växtpass. Den är obligatorisk för att du ska kunna ansöka om tillstånd för att utfärda växtpass.
- Du får bara utfärda växtpass för de växter och växtprodukter din verksamhet ansvarar för och på de verksamhetsplatser som du ansökt om tillstånd för.
- Du som är verksamhetsansvarig ansvarar för att personal som genomför undersökningarna har rätt kompetens, det vill säga har de kunskaper som krävs för att undersöka att växterna är fria från reglerade skadegörare.
- Du ska ha kunskaper som behövs om bästa praxis, metoder och andra åtgärder som krävs för att förhindra spridningen av EU-karantänskadegörare. Det här är ett krav i tillståndet.
- Du ska ha tillgång till nödvändig utrustning som behövs för att utföra undersökningar av växter, växtprodukter eller andra berörda föremål.
Registrera din yrkesmässiga verksamhet och ansök om tillstånd att få utfärda växtpass
I vår e-tjänst Yrkesmässig produktion och försäljning av plantor och fröer registrerar du företaget som yrkesmässig verksamhet. I samma e-tjänst ansöker du om tillstånd att utfärda växtpass.
Vi tar ut avgifter för både registrering och kontroller. Avgifterna kan du läsa mer om på sidan om handel med plantor, växtförökningsmaterial och växtprodukter.
Tänk på
Bifoga alltid ett kompetensbevis och en beredskapsplan för verksamheten vid ansökan av tillstånd för att utfärda växtpass.
Du som är ny aktör får ett registreringsnummer mejlat till dig efter att du registrerat din verksamhet. Registreringsnumret ska du ange på växtpasset.
Tillstånd för att utfärda växtpass ges per verksamhetsplats. Det betyder att du som har flera verksamhetsplatser (inom samma organisationsnummer) ska registrera varje verksamhetsplats om du behöver utfärda växtpass på dessa.
Avgiften per ansökan om tillstånd är 1 600 kronor.
Uppdatera dina uppgifter om något förändras
Om du redan är registrerad hos Jordbruksverket behöver du bara skicka en ny anmälan om något ändras i verksamheten, det kan vara att du börjar med en ny verksamhet eller att odlingsarealen ändras. Ändra detta senast den 30 april aktuellt år.
Om några kontaktuppgifter till företaget eller verksamhetsplatsen ändras ska du inom 30 dagar efter att uppgifterna ändrats mejla till oss.
I e‑tjänsten kan du avregistrera företaget eller anmäla att ditt tillstånd att få utfärda växtpass ska upphöra.
E-utbildning om växtpass
Utbildningen tar cirka en till två timmar att genomföra. Du kan gå utbildningen när du vill och var du vill så länge du har tillgång till en internetanslutning. Utbildningen är kostnadsfri och öppen för alla.
Vi rekommenderar att du genomför utbildningen på en dator eller surfplatta med större skärm och att du använder webbläsaren Google Chrome.
- Logga in med mobilt bank-id eller bank-id, och skapa därefter ditt konto om du redan inte har.
- Gå till katalog i huvudmenyn.
- Sök fram växtpass i filtreringen eller ange ordet växtpass som sökord i sökfältet och gå till Utbildning i att utfärda växtpass.
- Registrera dig på kursen innan du påbörjar utbildningen.
- Efter sluttestet kan du ladda ner ditt personliga Utbildningsbevis Växtpass som visar att du klarat utbildningen. Den finns på utbildningen första sidan och aktiveras förts när du genomfört både utbildningen och sluttestet.
Det här ska du undersöka innan du utfärdar växtpass
Du som utfärdar växtpass ska undersöka och konstatera att växterna är fria från karantänskadegörare och att förekomsten av reglerade icke-karantänskadegörare inte överskrider det fastställda tröskelvärdet.
EU-karantänskadegörare
EU-karantänskadegörare är reglerade i hela EU och får inte alls finnas på några växter eller växtprodukter. De får inte heller föras in i Sverige eller EU eller riskera att få spridning i Sverige eller EU.
Om du misstänker angrepp av en karantänskadegörare är du skyldig att anmäla det till Jordbruksverket. Det gör du genom att fylla i vårt anmälningsformulär.
Exempel på dessa är: Xylella fastidiosa, Tomato brown rugose fruit virus (ToBRFV), Liriomyza sativae (minerarfluga), Fusarium circinatum, Agrilus anxius (kopparpraktbagge), Dendrolimus sibiricus (ädelspinnare), Bursaphelenchus xylophilus (tallvedsnematod), Globodera pallida och G. rostochinensis (vit och gul potatiscystnematod).
Reglerade icke-karantänskadegörare (RNQP)
Växtskadegörare som finns inom EU, men som inte får förekomma på vissa växter för plantering.
Om du hittar reglerade icke-karantänskadegörare på dina växter behöver du inte anmäla det till Jordbruksverket. Däremot ansvarar du för att skadegörarna inte finns när du utfärdar växtpass för vissa växter för plantering. Det innebär att du som utfärdar växtpass måste ha koll på reglerade icke-karantänskadegörare i din produktion och bekämpa dem du hittar innan du utfärdar växtpass för vidare förflyttning.
Exempel på reglerade icke-karantänskadegörare är: Erwinia amylovora (päronpest på Amalanchier, Chaenomeles, Cotoneaster, Crataegus, Cydonia, Eriobtrya, Malus, Mespilus, Photinia davidiana, Pyracantha, Pyrus, och Sorbus), TSWV (Tomato spotted wilt virus (bronsfläcksjuka) på Begonia, Capsicum annuum, Chrysanthemum, Gerbera, Impatiens, och Pelargonium), Phytophthora fragariae (rödröta på Fragaria), Psylla spp. bladloppor på Cydonia oblonga, Malus och Pyrus).
Vi har listat vilka reglerade icke-karantänskadegörare som inte får förekomma på vilka växter och växtprodukter. Du kan sortera listan på till exempel skadegörarens namn, växtens namn eller växtkategori. Du kan också söka fritt i listan genom att klicka på Ctrl + F.
Det finns också en lista över åtgärder för att förhindra reglerade icke-karantänskadegörare på specifika växter. De är uppdelade från A till K beroende på typ av förökningsmaterial eller utsäde.
Karantänskadegörare för skyddad zon
Växtskadegörare som är reglerade inom bestämda skyddade zoner. Dessa skadegörare är spridda inom delar av EU, men inte i de skyddade zonerna och där vidtar man särskilda åtgärder för att inte få spridning av dessa skadegörare.
Sverige är skyddad zon för tre växtskadegörare: Bemisia tabaci (bomullsmjöllus), Cryphonectria parasitica (kastanjekräfta på äkta kastanj) och Leptinotarsa decemlineata (koloradoskalbagge).
Om du misstänker angrepp av en av dessa tre skadegörare ska du anmäla det till Jordbruksverket. Det gör du genom att fylla i vårt anmälningsformulär.
Exempel på andra länders karantänskadegörare för skyddad zon: Beet necrotic yellow vein virus (BNYVV-orsakar rhizomania) i bland annat Finland och Irland, Ips typographus (åttatandad barkborre eller granbarkborre) i Irland och Nordirland, Erwinia amylovora (orsakar päronpest) i bland annat Finland och de baltiska länderna.
Mer om Erwinia amylovora som orsakar päronpest
Päronpest är en sjukdom som orsakas av bakterien Erwinia amylovora. Namnet päronpest är lite missvisande då bakterien angriper många olika rosväxtarter. Angrepp på päron (Pyrus), hagtorn (Cratægus) och oxbär (Cotoneaster) är vanligast. Andra växter som bakterien angriper och skadar är till exempel äpple (Malus), eldtorn (Pyracantha), vitoxel (Sorbus aria), rosenkvitten (Chænomeles) och kvitten (Cydonia).
Unga växande skott och blommor är särskilt mottagliga för smitta. Under gynnsamma väderförhållanden med hög värme och hög luftfuktighet kan sjukdomen ha ett mycket snabbt och förödande förlopp för växterna.
Symtom
Symtom för päronpest är vissnande blommor och skott och skottspetsar som böjs krokformigt och färgas mörkbruna eller svarta. Skotten blir fuktiga och sega med vissna kvarhängande blad och blommor. Barken på sjuka kvistar blir mörkt grön eller brun och får ofta ett fuktigt utseende. Vävnaden under barken missfärgas.
Under gynnsamma förhållanden kan infektionen sprida sig vidare till större grenar som dör. Om infektionen når stammen går smittan vidare ut i andra grenar. När smittan är mer spridd i ett träd så kan även sårytor bildas på grenar och stam. Såren är insjunkna och kan skapa sprickor i barken. Under barken på sår kan veden ofta ha en rödbrun missfärgning. Bakterien kan orsaka ringbarkning som snabbt leder till att ett infekterat träd dör.
Angripna päron får olika utseenden beroende på när och hur infektionen skett. Vid ett tidigt angrepp svartnar karten och blir hårda och förtorkade. Om infektionen sker när frukterna är stora missfärgas de ofta fläckvis och blir skrynkliga när fruktköttet angrips.
Vid varm och fuktig väderlek kan ett gulvitt glänsande bakterieslem tränga ut från de infekterade skotten, grenarna och frukterna. Bakterieslemmet kan ibland dras ut till långa, tunna, klibbiga trådar eller torka in till en glänsande hinna.
Symtomen på angripna päronträd gäller generellt även övriga värdväxter men kan variera i tydlighet och omfattning. Ett exempel är eldtorn där sjukdomen ofta bara angriper blommorna.
Var det finns
Päronpest är spridd i nästan hela Europa, inklusive i Sverige där sjukdomen finns längs Skånes kust och i kustområden upp till Göteborg.
Hur det sprider sig
Långväga spridning sker främst genom handel med växter som är smittade men inte uppvisar symptom, så kallad latent infektion. Spridning lokalt sker genom vind, regnstänk och insekter när förhållanden är som mest gynnsamma för bakterien. Erwinia amylovora gynnas av hög temperatur och hög luftfuktighet.
Försvåra spridning av päronpest
Du kan försvåra spridningen genom att ta bort och bränna smittat växtmaterial. En långsiktig åtgärd är att plantera fruktsorter som är mindre mottagliga för sjukdomen. Det finns idag inga effektiva kemiska bekämpningsmedel.
Om du handskas med smittat växtmaterial är det viktigt med god hygien för att minska spridningsrisken. Rengör redskap och verktyg noggrant och desinficera dem med bakteriedödande preparat. Rengör händer och skor omsorgsfullt om du varit i kontakt med smittan.
Risk för förväxling
Ibland kan angrepp av fruktträdskräfta som orsakas av svampen Neonectria ditissima (syn. Neonectria galligena) förväxlas med päronpest.
Även växter som är stressade av till exempel torka kan uppvisa en del symptom som förväxlas med päronpest. Det är framförallt unga växter eller nyligen planterade växter som då drabbas.
Om du har ett angrepp av päronpest
Erwinia amylovora som orsakar päronpest är en reglerad icke-karantänskadegörare (RNQP) och får inte förekomma på förökningsmaterial av vissa växter.
Förökningsmaterial av prydnadsväxter
Amelanchier, Chaenomeles, Cotoneaster, Crataegus, Cydonia, Eriobtrya, Malus, Mespilus, Photinia davidiana, Pyracantha, Pyrus och Sorbus.
Förökningsmaterial av fruktplantor
Cydonia, Malus och Pyrus.
Hittar du päronpest i din trädgård eller ute i naturen behöver du bara kontakta Jordbruksverket om du hittar smittan inom 4 kilometer från en plantskola och befinner dig i Skåne, Östergötlands eller Jönköpings län.
Lista över skyddade zoner inom EU och vilka skadegörare de gäller för finns i Bilaga III i förordningen (EU) 2019/2072.
Mer information om karantänskadegörare
Vilka skadegörare det är som du ska vara observant på kan du läsa om på våra sidor om karantänskadegörare.
Om du upptäcker ett angrepp av karantänskadegörare
Om du misstänker eller upptäcker en karantänskadegörare ska du kontakta Jordbruksverket. Du ska också direkt vidta åtgärder för att förhindra spridning. Du får inte förflytta växterna eller växtprodukterna, eftersom det medför en risk att smittan sprids till andra växter och företag.
Växtpassets utformning
Växtpasset ska utgöras av en tydlig etikett, vara synligt och tydligt läsbart och varaktigt. Uppgifterna i växtpasset ska anges inom en kvadratisk eller rektangulär form, med eller utan ram. Uppgifter ska tydligt avskiljas från annan skriftlig information eller bilder.
Växtpasset ska innehålla EU-flaggan, orden Växtpass / Plant Passport (alternativ Växtpass-PZ/Plant Passport-PZ), samt uppgifter enligt tabellen nedan.
| Punkt i växtpasset | Innehåll |
|---|---|
| A | Växtens eller växtproduktens botaniska namn (art eller släkte) t.ex. Sorbus aria eller Pelargonium. |
| B | Landskod och växtpassets utfärdares registreringsnummer hos Jordbruksverket, t.ex. SE-XXYYYYY. |
| C | Spårbarhetskod (till exempel parti- eller ordernummer). Mer information om spårbarhetsskod finns under tabellen. |
| D | Växtens eller växtproduktens ursprungsland eller ursprungsländer (inom eller utanför EU) till exempel NL, DK, DE, NO eller SE. |
Standardmodell för växtpass för förflyttning inom EU och Sverige
Spårbarhetskod
Spårbarhetskod är obligatorisk för alla växter för plantering som ska odlas vidare hos annan yrkesmässig aktör. Om växterna är färdiga för försäljning till slutanvändare så krävs inte någon spårbarhetskod för de allra flesta växter. För de arter av växter för plantering (utom fröer) som är listade nedan krävs dock spårbarhetskod även om de är färdiga för försäljning till slutanvändare:
- Citrus
- Coffea
- Lavandula dentata
- Nerium oleander
- Olea europea
- Polygala myrtifolia
- Prunus dulcis
- Solanum tuberosum.
Exempel på växtpass utöver standardmodell
Växtpass för förflyttning inom EU kombinerat med en certifieringsetikett
xxxxxxxxxxxxxx = Information för en officiell etikett för utsäde eller annan förökningsmaterial.
Växtpass för utsäde
Certifikatmaterial för frukt- och bärväxter
Skyddade zoner
Det finns växtskadegörare som är spridda i större delar av EU men som finns i mycket begränsad omfattning, eller inte alls, i andra delar.
Efter ansökan hos kommissionen kan ett EU-land få ett visst område erkänt som skyddad zon.
Växter för plantering, vissa växtprodukter och vissa fröer som du för in till en skyddad zon får inte föra med sig de växtskadegörare som den skyddade zonen gäller för. Växtpasset ska visa att växterna är godkända att flyttas till och inom den skyddade zonen.
På växtpasset ska det anges Växtpass-PZ/Plant Passport-PZ och namn på den aktuella skadegöraren (alternativt EPPO-kod för de aktuella skadegörarna).
Skyddad zon-växtpass ska följa med växten, växtprodukten eller fröet även vid försäljning till slutanvändare i fysisk butik.
Exempel på växtpass för skyddade zoner
Växtpass för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon
xxx = Vetenskapligt namn på karantänskadegörare för skyddad zon, alternativt EPPO kod för dessa skadegörare.
Växtpass för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon, kombinerat med en certifieringsetikett
Skyddade zoner i Sverige
Sverige är skyddad zon för tre växtskadegörare, som i den skyddade zonen räknas som karantänskadegörare och ska utrotas om de upptäcks.
Bomullsmjöllus, Bemisia tabaci
Skyddad zon-växtpass krävs för växter för plantering (utom fröer) av växtsläktena/-arterna Ajuga, Begonia, Crossandra, Dipladenia, Euphorbia pulcherrima, Hibiscus, Mandevilla, Nerium oleander.
EPPO kod för växtskadegöraren Bemisia tabaci = BEMITA
Kastanjekräfta, Cryphonectria parasitica
Skyddad zon-växtpass krävs för växter för plantering av växtsläktena Castanea (inklusive fröer) och Quercus (utom fröer). Det krävs även för trä (utom barkfritt trä) och bark av Castanea.
EPPO kod för växtskadegöraren Cryphonectria parasitica = ENDOPA
Koloradoskalbagge, Leptinotarsa decemlineata
Enbart Blekinge, Gotland, Halland, Kalmar och Skåne län är skyddad zon för den här skadegöraren.
EPPO kod för växtskadegöraren Leptinotarsa decemlineata = LPTNDE
Läs mer om dessa skadegörare på våra sidor om karantänskadegörare.
Kontroll av din verksamhet
För att säkerställa att reglerna för växtpass och spårbarhet följs utför Jordbruksverket årliga kontroller. Hur ofta ditt företag får kontroll beror på vilken typ av verksamhet du har. Företag som producerar växter och växtprodukter kontrolleras oftare än de som bara säljer dem.
Företag som har tillstånd för att utfärda växtpass får kontroll minst en gång per år. Då kontrollerar vi att du uppfyller kraven för att få utfärda växtpass och att du följer reglerna för spårbarhet.
Företag som inte själva utfärdar växtpass (registrerade växtaktörer) kontrollerar vi mer sällan. Då kontrollerar vi att reglerna för spårbarhet följs.
Kontrollerna samordnas med andra kontroller kring certifiering och produktion. Avgifterna för de här kontrollerna kan du läsa mer om på sidan om handel med plantor, växtförökningsmaterial och växtprodukter.
Mer att tänka på vid handel
Utöver reglerna kring växtpass och spårbarhet kan det finnas annat du behöver känna till när du handlar med växter och växtprodukter.
Frågor och svar
Behöver yrkesmässig aktör som packar om eller delar växtpartier utfärda nytt växtpass?
Ja, om varje uppkommen del av det delade växtpartiet inte redan är märkt med växtpass även efter delningen.
Nej, om varje del av det delade växtpartiet fortfarande är märkt med växtpass efter delningen.
För växtpartier som varit utsatta för en växtskyddsmässig smittorisk behöver alltid nytt växtpass utfärdas.
Hur ska blandade sändningar, exempelvis på cc-vagnar märkas?
En cc-vagn med blandade sändningar kan märkas på två olika sätt:
- ett växtpass med samtliga botaniska namn som förekommer på vagnen
- flera växtpass, ett för varje mindre enhet (brätte/kruka).
Vad gäller för samplanteringar eller hängande korgar (hanging baskets) där växterna har olika ursprung?
Samplanteringar ska märkas med ett växtpass som innehåller alla arters botaniska namn och alla ursprungsländer. Gäller punkt A och D i växtpasset.
Är det tillåtet att skriva perenna mix eller gröna växter på växtpasset?
Nej, varubenämning får inte ersätta botaniska namn på växtpass.
Behövs växtpass vid förflyttning mellan verksamhetsplatser inom samma organisationsnummer?
Nej, det krävs inte växtpass när du skickar växter mellan dina egna verksamhetsplatser (med samma organisationsnummer), så länge verksamhetsplatserna ligger tillräckligt nära varandra. De räknas som närliggande om de befinner sig inom samma zon:
- Zon 1 – Skåne, Blekinge, Hallands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län.
- Zon 2 – Värmlands, Örebro, Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Dalarnas län.
- Zon 3 – Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län.
- Zon 4 – Västerbottens och Norrbottens län.
Jag har en butik som vänder sig till slutkonsumenter, behöver mina växter ha växtpass?
Om du i din butik främst riktar dig till slutkonsumenter kan du utgå från att alla dina kunder är slutkonsumenter. Om en yrkesmässig aktör kommer in för att handla är det upp till dem att meddela att det behövs växtpass på grund av vad de tänkt göra med produkterna. Kassapersonal behöver inte fråga kunder om de är yrkesmässiga aktörer, utan det är kundens ansvar att meddela om kundens verksamhet gör att växtpass behövs.
Behövs växtpass för kryddor?
Växtpass krävs för de kryddväxter som säljs i att syfte att planteras eller odlas, inte för kryddväxter i kruka som säljs i livsmedelsbutiker i syfte att konsumeras. Detta gäller även sallad i kruka.
Går det att kopiera ett ursprungligt växtpass?
Nej, växtpass får inte återanvändas.
Kan jag få undantag från kravet på växtpass för testning, vetenskapliga ändamål, försök, sorturval, förädling eller utbildningsändamål?
Ja, om du vill förflytta växter, växtprodukter eller reglerade växtskadegörare kan du ansöka om undantag från kravet på växtpass eller förbudet att förflytta reglerade växtskadegörare. Du kan få undantag för officiell testning, vetenskapliga ändamål, utbildningsändamål, försök, sorturval eller förädling.
För att få undantag måste du kunna visa att du på ett säkert sätt kan hantera den produkt du vill hantera i din verksamhet. Det kan till exempel gälla hur lokalerna ser ut där materialet ska hanteras och hur du ska förstöra materialet efter avslutade försök. Verksamheten ska utföras på en inneslutningsanläggning som vi utsett. Du ska ange en anläggning i din ansökan. Om du inte gör det kommer du automatiskt att ansöka om att din verksamhetsplats blir godkänd som en tillfällig inneslutningsanläggning.
Vi kan besöka anläggningen för att titta på lokalerna och på hur rutiner för verksamheten ser ut innan vi ger tillstånd. Vi kan också kontrollera din verksamhet under tiden som den bedrivs.
Om vi beviljar undantag får du ett dokument som kallas myndighetstillstånd som du använder vid införsel av material till anläggningen och som ska följa med materialet till anläggningen. Du får då också tillstånd att få hantera materialet på den anläggning som du anger i ansökan. Tillstånden är tidsbegränsade.
När verksamheten upphör ska materialet förstöras eller förvaras på ett säkert sätt om du planerar att fortsätta använda materialet. För att få fortsätta hantera materialet ska du ansöka på nytt om att få fortsätta verksamheten. Den nya ansökan måste göras innan det tidigare tillståndet slutar att gälla.
Du ansöker om undantaget i vår e-tjänst. Du måste ansöka i förväg. Handläggningstiden är ungefär en månad.
Avgifter för handläggning och kontroll:
- Handläggningen kostar 700 kr i grundavgift. Tar handläggningen mer än en timme tillkommer 690 kr per påbörjad timme
- Kontroll inför beslut kostar 3 000 kr. Tar kontrollen mer än en timme tillkommer 690 kr per påbörjad timme
- Kontroll av verksamheten kostar 3 000 kr. Tar kontrollen mer än två timmar tillkommer 950 kr för varje påbörjad timme
- Laboratorieanalys i samband med kontroll av verksamheten kostar den faktiska kostnaden för transport och analys.
Vilka områden i EU räknas inte till EU när det gäller växtskyddsreglerna?
Kanarieöarna, Ceuta, Melilla, Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Barthélemy och Saint-Martin räknas på samma sätt som länder utanför EU när det gäller växtskyddsreglerna. Om du ska ta växter eller växtprodukter från något av dessa områden behöver du alltså följa reglerna från länder utanför EU.
Från vilka länder utanför EU gäller samma växtskyddsregler som från ett EU-land?
Schweiz och Lichtenstein har särskilda avtal med EU som innebär att de följer samma växtskyddsregler som EU.
Storbritannien har lämnat EU. Däremot finns ett särskilt avtal som innebär att Nordirland följer samma växtskyddsregler som EU. England, Skottland och Wales omfattas inte av det avtalet och räknas alltså som andra länder utanför EU.
Hur räknas Norge när det gäller växtskyddsreglerna?
Norge räknas som andra länder utanför EU eftersom växtskyddsområdet inte ingår i EES-avtalet.
Vad gäller vid försäljning av potatisplantor och förgrodd potatis?
De här kraven måste du följa när du säljer förgrodd potatis och potatisplantor:
- potatisknölarna som du använder för att ta fram förgrodd potatis eller potatisplantor måste komma från ett utsädesparti som är certifierat,
- potatisplantor och förgrodd potatis ska åtföljas med växtpass enligt den standardmodellen för förflyttning inom EU.
När du ska sälja förgrodda potatisar eller potatisplantor ska dessa ha växtpass och komma från certifierat utsäde.
Kontakta oss om du har frågor
Om du har frågor är du välkommen att mejla till oss.
Författningar
- EU:s förordning (EU) 2019/827 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i förordningen (EU) 2016/2031 (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) 2020/1770 om typer och arter av växter för plantering som inte är undantagna från kravet på spårbarhetskod för växtpass (eur-lex.europa.eu)