Publiceringsdatum24 juni 2025

Strategi för bekämpning av lökbladmögel 2025

Tidpunkten för när lökbladmögelsbekämpningarna ska inledas beror på lökens utvecklingsstadium. Det är först när beståndet blir lite tätare och torkar upp långsammare och det därmed finns en risk för bladmögelsangrepp. Detta brukar inträffa vid 7-bladstadiet (BBCH 17). Detta är en tidpunkt då lökraderna börjar sluta sig och beståndet torkar upp långsammare samtidigt som det brukar vara i en period då daggen ligger kvar längre på morgonen.

Lökplantor angripna av lökbladmögel i frilandsodling

En av de viktigaste åtgärderna för att minska tidiga angrepp i den sådda löken är att ha kontroll över bladmögelbekämpningen i sättlöken. Störst risk för bladmögel är det i de fält som är belägna nära fält med buntlök där det ibland är svårt att tajma in bekämpningar med försäljning och karenstider och där angreppen ofta börjar. Hemmaträdgårdarna, gamla avfallshögar och spill-lök som gror på gamla fält är också stora riskfaktorer. Lökbladmögelsporerna kan färdas långa sträckor vilket betyder att sporer kan vandra in även från andra länder.

Med hjälp av lökbladmögelprognosen som finns tillgänglig på webben kan behandlingar anpassas och val av preparat göras utifrån lökbladmöglets riskperioder. Prognosen bygger på en simuleringsmodell (MA-model 2.0) och kan användas som ett verktyg för att hitta rätt tid för bekämpning. Varje odling har dock sina egna förutsättningar som kräver noggranna individuella bedömningar och information som erbjuds skall endast betraktas som rådgivande.

Närbild på ett lökblad med bruna fläckar

Lökbladmögel på lökblast. Foto: Växtskyddscentralens bildarkiv

Instruktioner för lökbladmögelprognosen på webben 

När du klickat in på länken för lökbladmögelprognosen klickar du på: ’Väderdata’ därefter ’Prognosmodeller’ därefter ’Lökbladmögel’.

Välj sedan väderstation och klicka på ’Visa prognos (15 min-värden)’.

Prognosen för lökbladmögel bygger på att man med hjälp av väderdata och kunskap om lökbladmögelsvampens biologi bestämmer när svampen har möjlighet att smitta löken. Några av parametrarna som används i modellen kan du själv använda för att bedöma risken på specifika fält:

Sporer

  • Bildas på natten, om det varit över 92 % RH eller bladväta minst 4 timmar (från kl 01:00 till kl 05:00) och inget regn har fallit under den perioden.
  • Kan färdas långa sträckor. Hittats på upp till 450 m höjd.

Infektion sker

  • På morgonen vid bladväta fram till klockan 9:00.
  • Eller senare om minst 3 timmars sammanhängande bladväta förekommer, förutsatt att inget regn fallit efter sporbildningen.
  • Optimal groningstemperatur är 10-12 °C

Medeltemp över 24 °C under dagen?

Inga sporer bildas efterföljande natt (Om temperaturen varit över 26,2 grader under några timmar bildas inga sporer)

Regn efter sporbildning?

Ingen risk, regnet förstör och spolar bort sporer. En skur på 0,2 mm kan accepteras, då kan sporerna ändå gro. Det är alltså viktigt att ha koll på hur nederbörden har sett ut i det egna fältet jämfört med där klimatstationen står.

Lökbladmöglet övervintrar i skräplök på avfallshögar eller i infekterade överliggare eller i infekterad sättlök. Ifrån dessa sprids svampen in i lökfälten. Vid en så kallad riskperiod har svampen haft möjlighet att infektera löken. Vid bekämpning enligt prognos måste man därför använda ett kurativt preparat som kan ta död på infektioner som redan har skett. Efter en riskperiod ska löken alltså behandlas inom det antal dagar som preparatet har kurativ effekt. Efterföljande behandlingar skall sättas in då nya riskperioder inträffar och effekten av föregående bekämpning börjar avta.

Om en bekämpning sätts in senare än 1–2 dygn ifrån det att riskperioden inträffat kan infektionen ändå fortgå. De plantor som då eventuellt smittats kan utveckla sjukdomen och sprida den vidare när en ny riskperiod inträffar, men bara då. Har man kommit för sent med bekämpningen efter en riskperiod kan det därför vara bättre att vänta med bekämpningen tills nästa riskperiod inträffar. På det sättet utnyttjas preparaten på bästa sätt.

Bekämpning av Lökbladmögel 2025

Till årets säsong har vi blivit av med Cabrio duo (sista användningsdag 31 maj 2025) och Zorvec Endavia. Båda produkterna har försvunnit från hela Europa. En UPMA-ansökan skickades in för Zorvec Enicade och är nu godkänt. Zorvec Enicade blir då det enda preparat mot bladmögel med riktigt bra effekt. Shirlan har också en OK effekt och sedan kommer resterande produkter med rätt låg effekt. Detta blir ett problem eftersom det i en normal säsong behöver täcka in ungefär 7 veckors bladmögelrisk och samtliga produkter ska användas förebyggande.

Zorvec klassas som produkt med stor resistensrisk, därför ska den alltid ha en blandningspartner med annan aktiv substans samt helst inte köras mer än två gånger i rad.

Mängden aktiv substans som är tillåten att köra ligger något högre än förra årets Zorvec Endavia vilket är positivt. 

Fungicider som står till förfogande i år är Zorvic Enicade, Infinito, Shirlan, Amistar, Signum, Propulse och Scala. 2023 fick vi två fungicidnyheter i Propulse och Scala. Ingen av dem har stor effekt på bladmögel. Propulse har viss effekt men är mest intressant för bekämpning av Stemphyllium och har också effekt på gråmögelbladfläcksjuka (Botrytis squamosa). 

Läs mer i tabellen nedan om respektive preparat, samt ett förslag på en strateg för bekämpning av lökbladmögel.

Strategi med växtskyddsmedel mot lökbladmögel

Zorvec Enicade innehåller oxatiapiprolin som är både translaminär och systemisk. Till skillnad från i potatis så kan man inte räkna med att den skyddar nytillväxt då lökens tillväxtpunkt inte sitter i toppen av. Tänk på att risken för resistens är hög, därför bör du max köra 2 behandlingar i följd innan du byter till annan produkt.

Infinito är precis som Zorvec en ren bladmögelprodukt, men betydligt sämre effekt mot bladmögel än i andra grödor. Effekten av Infinito varierar mellan olika försök. I vissa försök har den haft OK effekt mot lökbladmögel, medan i andra har den haft dålig effekt. Vid högt angreppstryck är den i dagsläget inget att lita på fullt ut. Den innehåller två verksamma substanser, den ena systemisk och den andra translaminär. Den systemiska delen är propamocarb som var en av de aktiva substanserna i Tattoo som användes som lökbladmögelpreparat under många år.

Amistar/Mirador, Signum, Shirlan, Propulse och Scala har förutom liten förebyggande effekt mot bladmögel också effekt mot en rad andra bladsvampar. Signum är viktigast mot halsröta (Botrytis alli), Propulse mot stemphylium och Shirlan mot gråmögelbladfläcksjuka (Botrytis squamosa), Mot bladmögel har Shirlan bäst effekt.

För att klara en hel säsong är därför rekommendationen följande i dagsläget:

  1. Infinito + Amistar
  2. Zorvec Enicade + Propulse
  3. Zorvec Enicade + Infinito
  4. Shirlan + Signum
  5. Zorvec Enicade + Propulse
  6. Zorvec Enicade + Infinito
  7. Signum

Är det bladmögelväder ska det absolut inte gå längre än 7 dagar mellan behandlingstidpunkterna.

Sedan Acrobat försvann har vi inte lika starka produkter mot bladmögel. Prognosen fyller ändå en viktig funktion genom att du kan se i vilka perioder riskerna är som störst.

Godkända växtskyddsmedel mot Lökbladmögel

Preparat

Aktiv substans

registrering

Effekt på lökblad-mögel­svampen*

Långtids­effekt

Dos kg,l/ha

Karens­tid

Kommentar

Infinito

Propamokarb + fluopikolid

UPMA

Kepalök

1–2

Kurativ effekt

ca 1 dag

7 - 10 dagar

Bekämpning efter prognos möjlig

Blandas med vidhäftnings-medel

1,6

7 dagar

Max tre behandlingar, Behandlingsintervall 7 - 10 dygn, Tidpunkt: BBCH 41 - 47, från bladbasen tjocknar till skörd.

OBS! Man får inte använda produkt innehållande fluopikolid oftare än vart tredje år på samma fält eller max 100 g fluopikolid/ha och år. Tänk på det om preparatet även används i potatis, kål eller sallat på fältet.

Behandlade lökblad får inte användas som föda eller foder, ej aktuell i knipplök

Shirlan

fluazinam

kepalök

1–2

Ingen kurativ-effekt

7 - 10 dagar

Kan ej användas för bekämpning efter prognos

0,5

7 dagar

Max en behandling. BBCH 40–48, från alla bladen är fullt utvecklade tills bladen lagt sig på 50% av plantorna.

Endast förebyggande bekämpning.

Även effekt mot gråmögelbladfläcksjuka.

Regnfast så snart sprutvätskan torkat in (oftast 1 - 2 tim).

Amistar reg nr 5465

alternativt

Mirador 250, reg nr 5464

azoxystrobin

lök och vitlök

1

Ingen kurativ effekt

Endast en behandling

Kan ej användas för bekämpning efter prognos

0,8 L/ha

14 dagars karens

Max en behandling.

BBCH 14 - 48 från 4 bladstadiet tills bladen lagt sig på 50% av plantorna.

Förebyggande mot lökbladmögel och gråmögelbladfläcksjuka. Måttlig effekt.

Används tidigt på säsongen. Kan försena avmognaden vid sena behandlingar. Regnfast efter 1 timma vid behandling på torra blad och i torr väderlek.

Signum Oxatiapiprolin

Boskalid + pyraklostrobin

gul-, röd-, silver-, schalotten- och vitlök

1

Ingen kurativ-effekt

5 - 10 dagar

Kan ej användas för bekämpning efter prognos

Blandas med vidhäftnings­medel

1

7 dagar

Max 2 behandlingar med minst 5 - 10 dagars intervall. BBCH 11 - 47. Från 1a bladet fram till bladen lagt sig på 10 % av plantorna.

Nr 1 när det gäller halsröta, men även lite effekt på Stemphylium, purpurfläcksjuka och gråmögelbladfläcksjuka. Minskar andningen hos löken vilket bidrar till bättre lagring enligt BASF.

Propulse SE 250

Fluopyram, protiokonazol

1

0,8

7 dagar

Max 2 behandlingar, antingen 2 behandlingar med max 0,5 i varje eller 1 behandling med max 0,8 L.

Gråmögelbladfläcksjuka och stemphylium

Scala

Pyrimetanil

ej i schalottenlök

0–1

2

14 dagar

Max 2 behandlingar med 10 dagars intervall.

Gråmögelbladfläcksjuka

Zorvec Enicade

 

Oxatiapiprolin

2

0,15

7 dagar

Max 4 behandlingar med minst 7 dagars intervall.

Projektet webbaserad lökbladmögelprognos från 2017

Den webbaserade lökbladmögelprognosen bygger på MA-model 2.0 som togs fram under 1990-talet av Jordbruksverket och Ann-Sofie Forsberg, SLU. Som underlag har vi också haft Lökbladmögel - Faktablad Växtskydd Trädgård samt texten i Bekämpa lökbladmögel efter prognos MA-model 2.0.

I detta projekt, för att webbasera lökbladmögelprognosen i syfte att den ska vara tillgänglig för alla, har följande varit involverade.

EU:s flagga och texten Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden.

Stina Andersson HIR Skåne (projektledare), Torbjörn Leuchovius, SLU (arbetsgrupp o programmerare) Gunnel Andersson, Jordbruksverket (arbetsgrupp) Anna-Mia Björkholm, HIR Skåne (arbetsgrupp), Lennart Jansson, ELJ-teknik (arbetsgrupp), Alf Djurberg, Jordbruksverket (referensgrupp) samt Sara Ragnarsson, Jordbruksverket (referensgrupp).

Projektet har pågått under många år och är finansierat av EU-medel men även av Jordbruksverkets interna medel.

Kontaktpersoner

Klara Löfkvist, Växtskyddscentralen Landskrona

Anna Lundström, Växtskyddscentralen Landskrona

Senast uppdaterad: