Publiceringsdatum12 september 2025
Minska risken för angrepp i höstsäden genom att anpassa såtidpunkten
Tidig sådd ökar problemen med olika skadegörare och ger sällan högre skörd. Du kan minska risken för angrepp av insekter och svamp i höstsäden genom att anpassa såtidpunkten.
Rödsotvirus på ett fält med höstvete.
Risker vid tidig sådd av höstsäd
För att minska risken att en senare sådd inte blir av på grund av för mycket nederbörd kan det vara lockande att få höstsådden avklarad så tidigt som möjligt. Men det finns dock risker med att så allt för tidigt. Det gäller både insektsskador och olika svampangrepp som kan orsaka skador på höstsäden. Risken är egentligen inte kopplad till vissa datum, utan mer till när grödan grott och kommit upp samt hur tillväxtbetingelserna sedan blir under hösten. I klimatförändringens spår med varmare höstar ökar riskerna för angrepp. Det går inte jämföra dagens såtidpunkter med de såtidpunkter som vi hade för cirka 15 år sedan.
Fenomenet med svarta, upprättstående ax som varit dåligt matade, eller inte matade alls, har under de senaste åren förekommit i större omfattning än normalt och vidare undersökningar pågår inom detta område. Dessa ax har generellt varit vanligare i tidigt sådda fält, en erfarenhet som delas av Danmark, och är ytterligare en anledning till att senarelägga sådden om möjligt.
Insekter sprider rödsotvirus
Förekomst av bladlöss och såtidpunkten är två viktiga faktorer som påverkar risken för rödsotvirus i höstsäd. I områden med stora skador tidigare år bör sådden ske tidigast i slutet av september. Därefter måste fälten bevakas för bladlöss och eventuellt bekämpas från mitten av oktober eller senare. Observera att rödsotvirus inte sprids med utsädet.
Riskfaktorer för rödsot
Förekomst av bladlöss
Förekomsten av virusbärande bladlöss är avgörande för risken för angrepp då de sprider virussjukdomen rödsot. Fångsterna av bladlöss i sugfällorna på Alnarp och Ingelstorp (Kalmar) ger en bra indikation på om det finns mycket bladlöss. Det är också viktigt att kontrollera förekomsten i enskilda fält, speciellt under oktober och november. Från slutet av september publiceras veckorapporter med löpande information om förekomsterna av bladlöss i sugfällorna på Alnarp och i Kalmar. I Landskronas och Kalmars växtskyddsbrev och veckorapporter finns mer information.
Såtidpunkt
Ju tidigare sådd och uppkomst, desto större risk för angrepp. För varje veckas fördröjning av sådden kan upp till en halvering av angreppen av rödsotvirus uppnås. Orsaken är att bladlössen söker sig till gröna plantor och därför är de tidigast uppkomma fälten mest utsatta. Dessutom har bladlössen längre tid att överföra viruset i tidigt uppkomma fält. I utsatta lägen (gynnsamma för löss) finns det dock fall där rödsotvirussmitta förekommit även vid senare sådd, men då i mindre omfattning.
Varma och långa höstar
Vädret under hösten, speciellt senhösten, har stor betydelse för hur länge bladlössen kan vara aktiva och förökas och därmed sprida rödsotvirus. Under år med stora angrepp har höstarna varit ovanligt varma, speciellt under oktober och november.
Kustnära områden, skyddade lägen och förekomst av angrepp tidigare år
Risken för större angrepp av rödsotvirus är oftast störst i sydliga och kustnära områden, där höstarna är något mildare. Inom fälten blir angreppen ofta störst i södersluttningar och skyddade lägen.
Grön stubb - förekomst av spillsäd, gräsvall och gräsogräs i förfrukten
Under hösten söker sig lössen till gröna plantor i vallar och mellangrödor och ju grönare stubben är med spillsäd eller ogräs desto mer attraktiv är den för bladlöss som kan överföra virussmittan vidare till höstsäden.
Vetedvärgsjuka
Randig dvärgstrit
Randig dvärgstrit kan sprida den allvarliga virussjukdomen vetedvärgsjuka. I Skåne, där sjukdomen konstaterades för första gången 2010, är angrepp ovanliga. I Skåne konstaterades 2010 men angrepp är ovanliga. Stritens möjligheter att sprida sjukdomen underlättas av tidig sådd och varmt väder efter uppkomsten. Ytterligare faktorer som bidrar till att underlätta spridningen av virus är reducerad bearbetning med växtrester som står kvar i fältet och närheten till plantor med smitta till exempel vete, rajgräs och vitgröe. Angreppen är ofta begränsade till fältkanter och varma lägen där grödan kommit upp tidigare än övriga fältet.
Flugor kan skada höstsäden
Fritfluga
Tredje generationen av fritfluga kan skada tidigt sådda fält av höstvete, råg och rågvete. En mild höst med temperaturer över 15 °C ökar risken för angrepp. Fritflugan kan lägga ägg på plantor i 1,5–2 bladstadiet dels direkt i höstsäd eller på spillsäd eller gräsogräs i stubben. När sedan angripen spillsäd/gräsogräs bearbetas kan fritflugans larv från spillsäden förflytta sig i jorden och larven angripa den nysådda höstsäden. Speciellt kan detta förekomma efter halmsträngar där det finns mycket spillsäd.
Kornfluga
Under senare år har problemen med kornfluga ökat i Sydsverige och vårgenerationens flugor kan orsaka stora skador i vårvete. Andra generationen av kornfluga angriper höstsäd och även här ser förekomsten ut att ha blivit vanligare. Oftast rör det sig om mindre skador som inte orsakar betydande skördebortfall men i en del fält, där många av skotten är angripna och beståndet dessutom är försvagat av olika anledningar, kan angreppen få betydelse. Risken är störst i tidigt sådda fält. Angreppen i höstsäd bidrar till att öka kornflugepopulationen och ökar därmed risken för skador i vårvetet. I höstsäd bekämpas vanligtvis inte kornfluga. I enstaka fall kan bekämpning vara motiverad om det finns erfarenhet av kraftiga angrepp sedan tidigare och det är lätt att hitta ägg på plantorna.
Gul gräsfluga
Lägger också ägg på hösten, när höstsådden kommit upp. Äggen kläcks först på våren och då kryper larverna in i plantorna. Skadorna liknar fritflugans men uppstår först på våren. Kraftiga angrepp av gräsflugan är ovanligt men mindre skador har förekommit under senare år.
Senarelagd sådd effektivare än kemisk bekämpning
En senare sådd är en bra metod för att göra det svårare för insekterna att orsaka skador. Det kortar ner tiden de har på sig att göra skadan och dessutom begränsar lägre temperaturer deras livaktighet. Effekten av senare sådd är oftast bättre jämfört med kemisk bekämpning.
Om det inte är möjligt att senarelägga sådden och/eller vädret är gynnsamt för insekter kan det vara aktuellt med en kemisk bekämpning. Bevaka fälten och se rekommendationer för respektive skadegörare i Bekämpningsrekommendationer, Svampar och insekter 2025.
Preparat
Finns det behov att bekämpa insekterna görs det med en pyretroid. Se Bekämpningsrekommendationer, Svampar och insekter 2025 för lämpliga preparat och vilka riskfaktorer som påverkar bekämpningsbehovet. Mot fritfluga saknas alternativ att behandla vid optimal tidpunkt, vilket är 1,5 bladsstadiet. Pyretroiderna är kontaktverkande och därför är spruttekniken och spruttillfället viktiga faktorer. Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande användningsvillkor för preparaten.
Frodiga bestånd gynnar svampangrepp
Snömögel och trådklubba
Risken för angrepp av snömögel och trådklubba är klart större i frodiga bestånd. Det behövs inte två till tre månaders snötäcke på otjälad mark för att skador ska uppträda. Under en mild vinter kan ett ”täcke” av plantor i mycket frodiga bestånd ge upphov till samma gynnsamma mikroklimat som ett snötäcke på otjälad mark medför. Svampen sprids med smittat utsäde, men också från smittade skörderester från stråsäd.
Det finns ingen möjlighet till kemisk bekämpning av snömögel och trådklubba. Förebygg angrepp genom att senarelägga sådden och anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att motverka för stor tillväxt av bladmassa. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan, se Effekttabell över betningsmedel och utsädesbehandling i stråsäd i Bekämpningsrekommendationer, Svampar och insekter 2025.
Snömögel på höstvete.
Rotdödare och stråknäckare
Tidig sådd gynnar rotdödare och stråknäckare. Riskfält för sjukdomarna är fält med vete efter vete, särskilt i kombination med mycket skörderester och spillsäd. Mot dessa sjukdomar finns inga bekämpningsåtgärder att ta till under hösten.
Ogräs och spillsäd
Detta bidrar också till att göra bestånden täta. De gynnas också av en tidig sådd då de får större möjlighet att växa sig stora och kraftiga under hösten.
Bevaka sniglarna - de gynnas av fuktiga förhållanden
Risken för angrepp av sniglar ökar vid fuktig väderlek och de allvarligaste skadorna i höstsäd består i att sniglarna äter ur kärnorna, vilket ger dålig uppkomst. På uppkomna plantor syns gnagskador och slemspår på samma sätt som i höstraps, men angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Skador på höstsäd är inte lika vanliga som i höstraps. Jordbearbetning påverkar sniglarna negativt, som trivs i kokiga lerjordar eller där det finns mycket växtrester på markytan.
För att kontrollera snigelförekomsten kan man använda snigelfällor. Ytterligare information om sniglar och användning av fällor går att läsa i växtskyddsbrevet Risk för angrepp av sniglar i nysådd höstraps.
Bekämpningströskel: Tröskelvärde saknas. Riktvärdet fyra sniglar per fälla och dag används i England.
Preparat och dos: Sluxx HP 4-7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4-7 kg/ha.
Samtliga preparat innehåller den verksamma substansen järnfosfat. Vid stor förekomst av sniglar kan upprepad behandling bli nödvändig, speciellt om den lägre dosen används. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas ned.
Senast uppdaterad: