Biologi och infektionsrisk – vad styr risken för äppleskorv?

Äppleskorv orsakas av svampen Venturia inaequalis och infektionerna styrs i hög grad av väderförhållanden i kombination med svampens livscykel. Under våren sprids sjukdomen främst via askosporer som utvecklats i fjolårets nedfallna blad. När dessa sporer är mogna kan de slungas ut vid regn och infektera nya blad.

För att en infektion sedan ska uppstå krävs framför allt bladväta under tillräckligt lång tid. Regn, dagg eller dimma håller bladen fuktiga och gör det möjligt för sporerna att gro. Temperaturen avgör hur snabbt groningen sker – vid varma förhållanden går processen snabbare och infektionsfönstret blir kortare, medan svalare temperaturer förlänger tiden.

Infektionsrisken i en odling påverkas även av odlingens struktur och mikroklimat. Täta kronor, dålig luftcirkulation och skuggiga lägen gör att bladen torkar långsamt, vilket ökar risken för infektion. Mängden kvarvarande smitta från tidigare säsonger, till exempel i form av nedfallna blad, har också stor betydelse för hur kraftigt angreppet kan bli.

Sammanfattningsvis styrs risken för äppleskorv av:

• mängden tillgängliga sporer
• förekomst och längd av bladväta
• temperaturen under perioden av bladväta
• odlingens mikroklimat och hygiennivå.
  

Det är samspelet mellan dessa faktorer som avgör om, när och hur kraftigt en infektion utvecklas, och därför är noggrann övervakning och användning av prognosverktyg avgörande för en effektiv.

Övervakning och beslutstöd

Äppleskorv är en sjukdom där tajmningen av åtgärder är helt avgörande för behandlingens effekt. Infektionerna styrs av samspelet mellan sporutsläpp, bladväta, temperatur och tid – faktorer som är svåra att bedöma enbart genom väderprognoser eller fältkänsla. Här fyller prognosverktyg som RIMpro en central funktion.¹

Varför är prognosverktyg ett viktigt stöd?

Skorv är svårt att hantera effektivt utan rätt tajming. De flesta skorvpreparat har ingen eller begränsad effekt om de används vid fel tidpunkt. Eftersom prognosverktyget kopplar samman väderdata med svampens biologi kan infektionsrisken simuleras och därmed öka chansen för att hitta rätt tidpunkt för behandling samt vilka preparat som är relevanta utifrån utvecklingen av infektionen.

Prognosverktyg kan avgöra om exempelvis ett regn faktiskt leder till infektionsrisk utifrån de förutsättningar som råder.²

Att anpassa sina behandlingar utifrån väder och svampens biologi ger bättre ekonomi och miljöhänsyn och utgör en viktig del i integrerat växtskydd.

Preventiv behandling

Preventiv behandling innebär att du behandlar förebyggande innan sporer slungas ut, det vill säga innan ett förväntat regn. Målet är att lägga en skyddande hinna på bladen som hindrar sporerna från att gro. Denna metod innebär att man ofta kan välja väderförhållanden som möjliggör en väl utförd behandling. Om tajmingen är korrekt ger denna typ av behandling mycket bra effekt.

Att tänka på med denna metod:

• Man riskerar att behandla inför ett regn som aldrig blir av
• Kraftigt eller ihållande regn kan spola bort delar av växtskyddsmedlet, vilket minskar effekten.
  

Behandling i groningsfönstret

Behandling i groningsfönstret innebär att insatsen görs efter att sporerna slungats ut men innan de hinner fullborda sin groningsprocess.

I teorin är detta en mycket effektiv metod, och studier visar att många skorvpreparat har lika bra eller bättre effekt i groningsfasen än vid rent förebyggande behandlingar.

Att tänka på med denna metod:

• Groningsfönstret kan vara mycket kort, särskilt vid högre temperaturer (och våta blad) då groningsprocessen går snabbt
• Väderförhållandena kan försvåra behandlingstillfället (till exempel ihållande regn eller blåst)
• Det kräver kontinuerlig övervakning av prognosmodeller för att tajma rätt.
  

Kurativ behandling

Kurativ behandling sätts in efter att infektionen har påbörjats men innan svampen hunnit etablera sig fullt ut i bladet. Preparaten har alltså möjlighet att stoppa en påbörjad infektion.

Att tänka på med denna metod:

• Långt ifrån alla preparat har kurativ effekt.
• Effekten från kurativa preparat avtar snabbt ju längre tid infektionen pågått.
• Hur länge ett preparat fungerar efter infektionens start styrs av temperaturen – uttryckt som gradtimmar. Varma förhållanden förkortar det kurativa fönstret ytterligare.
• Precis som vid behandling i groningsfönstret kan ogynnsamt väder försvåra möjligheten att hinna ut i tid.

Vilket tillvägagångssätt ska man välja?

Generellt bör preventiv behandling vara utgångspunkten men strategin måste anpassas utifrån förutsättningarna. Prognosverktyg som RIMpro och andra modeller är däremot viktiga verktyg för att avgöra när en infektion är på gång och vilken strategi som är mest lämplig.

Här är tre exempel på hur man kan resonera:

• När prognosen visar risk för regn och kommande infektion → Välj preventiv behandling. Du hinner spruta i goda förhållanden och lägger skydd innan infektionen kan starta.
  
• Om regnet kommer tidigare än väntat eller sprutning inte hunnit utföras → Titta i exempelvis RIMpro: Om de gula staplarna (sporutsläpp) är på väg mot den röda infektionslinjen → Gör en behandling i groningsfönstret, förutsatt att du hinner innan infektionen påbörjas (röda linjen).
• Om regnet redan fallit och infektionslinjen i rött har påbörjats → Kurativ behandling.

Vilka växtskyddsmedel finns att använda sig av (April 2026)?

• Allstar (fluxapyroxad). Förebyggande, viss kurativ effekt.
• Candit (kresoxymmetyl). Förebyggande.
• Delan Pro (ditianon + kaliumfosfonater). Förebyggande.
• Delan WG (ditianon). Förebyggande.
• Kumulus DF* (svavel). Förebyggande.
• Revyona (mefentriflukonazol). Förebyggande samt kurativ.
• Scala (pryimetanil). Förebyggande samt kurativ.
• Syllit 554 SC (dodin). Förebyggande samt kurativ.
• VitiSan* (kaliumvätekarbonat). Kurativ effekt.
  

*Innehåller verksamma ämnen som är ekologiskt godkända.

Uppgifterna kring godkända växtskyddsmedel gällde i april 2026, men kan ha ändrats efter det. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande och användarvillkor. Information om registrerade växtskyddsmedel finns i Bekämpningsmedelsregistret hos Kemikalieinspektionen.

Kontakt

Philip Zandelin

• philip.zandelin@jordbruksverket.se