Arrendepriser på jordbruksmark 2024

Publiceringsdatum: 2025-02-28

Referensår: 2024 Produktkod: JO1003 Ämnesord: Ekonomi, Priser och prisindex

Ylva Olsson 036-15 64 10 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Arrendepriserna ökar över tid

Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde år 1995. Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige.

Enligt statistiken för 2024 kostade det i genomsnitt knappt 2 000 kronor att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige. Jämfört med 2010 har priset ökat med knappt 600 kronor per hektar, 42 %. Under 2024 var arrendepriset på åkermark knappt 2 100 kronor per hektar och arrendepriset på betesmark 700 kronor. Även priserna för åkermark och betesmark har ökat jämfört med 2010. För åkermark var ökningen knappt 600 kronor och för betesmark 50 kronor. Förändringarna för jordbruksmark och åkermark är statistiskt säkerställda.

Liksom tidigare år finns det en osäkerhet i resultaten

Prisnivån och prisutvecklingen ska tolkas med viss försiktighet eftersom de baseras på skattningar från ett urval av alla företag som arrenderar mark. Att resultaten baseras på en urvalsundersökning samt att priserna varierar både inom enskild region och i riket ger en statistisk osäkerhet som mäts med ett medelfel. De skattade priserna har relativt höga medelfel och i kombination med små förändringar i skattningar mellan åren går det inte att med en statistisk säkerhet säga att det finns en säkerställd förändring mellan 2022 och 2024. År 2024 var medelfelet för prisuppskattningen av arrendepris på jordbruksmark inklusive gratisarrende på riksnivå 3,7 % vilket innebär att det verkliga priset med 95 % sannolikhet är mellan 1 800 kronor och 2 100 kronor. Den långsiktiga prisutvecklingen i figur A visar ändå att arrendepriserna ökat över tid.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer. Beräkningsunderlaget till statistiken baseras på uppgifter från ungefär 750 företag.

Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser för jordbruksmark både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser baseras på marknadsmässiga avtal. Det vill säga att de är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. I databasen redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser, inklusive gratisarrenden, på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel byggnader. Dessa sistnämnda priserna är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi. Priserna anges per år exklusive moms och är inte inflationsjusterade.

Redovisning av resultat sker på riksnivå samt två olika regionala indelningar, NUTS2 och produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dessutom slagit ihop några regioner. Sammanslagningen beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga NUTS2-områden i Sverige.

Arrendepriser jordbruksmark (åker- och betesmark)

Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera jordbruksmark i Sverige. Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2024. Enligt punktskattningen har arrendepriset för jordbruksmark gått upp med 23 % denna period. Jämfört med 2014 är ökningen statistiskt säkerställd på riksnivå, men inte för någon av NUTS2-regionerna. Det är marginell skillnad mellan 2023 och 2024.

År 2024 var det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden knappt 2 000 kronor per hektar och år. Medelfelen visar hur stor osäkerhet det är i resultaten. För riket är medelfelet 3,7 %, vilket innebär att konfidensintervallet för riket är 1 800–2 100 kronor. Prisutvecklingen för riket sedan 1994 redovisas i figur A. Det är så långt tillbaka som vi har samlat in uppgifter om arrendepriser. I tabell 1 redovisas genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark, inklusive gratisarrende, för riket och NUTS2 för åren 1994–2024.

Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 1994–2024,  inklusive gratisarrenden för riket, kr/haFörstora bilden

Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 1994–2024, inklusive gratisarrenden för riket, kr/ha

Baserat på genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark inklusive gratisarrende har vi tagit fram index för 1994–2024. I tabell 2 redovisas index för vissa år för riket och NUTS2.

Arrendepriset varierar mycket i Sverige. I Sydsverige är det genomsnittliga priset, inklusive gratisarrende, drygt 3 900 kr/ha vilket är ungefär nio gånger högre än det genomsnittliga priset för att arrendera en hektar jordbruksmark i Norra Sverige, där priset var drygt 400 kr/ha år 2024.

De arrendepriser som presenteras i figur B avser priser på jordbruksmark, det vill säga de genomsnittliga priserna för alla arrenden i undersökningen omfattande åkermark och/eller betesmark. För varje region och för riket redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive respektive exklusive gratisarrenden. Skillnaderna i arrendepris inklusive respektive exklusive gratisarrenden enligt figur B ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Omkring 44 % av arrendena (år 2024) i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör 2 % av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrenden vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring 36 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I Sydsverige påverkas priset inte alls. I tabell 3 redovisas genomsnittligt pris på jordbruksmark fördelat på NUTS2 för åren 2022 och 2024. Priserna är inklusive och exklusive gratisarrende samt inklusive gratisarrende exklusive arrenden med annat än mark exempelvis maskiner och byggnader. Regioner i NUTS2 är sammanslagningar av län och visas i karta 2.

Figur B. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark år 2024 inklusive respektive exklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/haFörstora bilden

Figur B. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark år 2024 inklusive respektive exklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/ha

I figur C redovisas genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark inklusive gratisarrenden, med konfidensintervall, för både 2023 och 2024 indelat efter produktionsområden. I Sverige finns det åtta produktionsområden och indelningen visas i karta 1. Produktionsområden är indelade efter odlingsförutsättningar jämfört med NUTS2 som är en mer administrativ indelningsform baserat på län.

Arrendepriserna är högre i de produktionsområden där de bra geografiska förutsättningarna och de goda odlingsjordarna finns. Högst pris har arrendena av jordbruksmark i Götalands södra slättbygder där genomsnittspriset för jordbruksmark inklusive gratisarrenden år 2024 var drygt 4 500 kr/ha. Götalands södra slättbygder utgörs främst av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust. I tabell 4 redovisas genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark inklusive gratisarrenden för produktionsområden för åren 2009–2024. Resultat samt medelfel för 2022 och 2024 redovisas i tabell 5. Medelfelen varierar i Sverige. I produktionsområde Götalands södra slättbygder är det som lägst med 6 % medan det i både Nedre Norrland och Övre Norrland är omkring 20 %. Med hjälp av medelfelen kan konfidensintervall beräknas. Dessa visas tillsammans med genomsnittspriset i figur C.

Figur C. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för jordbruksmark 2023 och 2024, inklusive gratisarrenden indelat efter produktionsområden samt riket, kr/haFörstora bilden

Figur C. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för jordbruksmark 2023 och 2024, inklusive gratisarrenden indelat efter produktionsområden samt riket, kr/ha

Anm. Svarta streck i figuren visar konfidensintervallen. Med 95 % säkerhet kan vi säga att genomsnittet ligger inom konfidensintervallet.

Arrendepriser åkermark

Det genomsnittliga arrendepriset på åkermark inklusive gratisarrenden var knappt 2 100 kronor 2024 vilket är knappt 100 kronor mer än priset på jordbruksmark samma år. I figur D redovisas genomsnittspriserna med konfidensintervall för de arrenden som enbart består av åkermark, inklusive gratisarrenden. När dessa jämförs med figur B, framgår att priset på arrenderad åkermark är något högre i landets södra delar, medan priset i resten av Sverige inte skiljer sig så mycket från priset på arrenderad jordbruksmark. Detta beror på att arrendepriset på betesmark är lägre än för arrendepriset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna av Sverige. Arrendepriset för en hektar åkermark inklusive gratisarrenden i Sydsverige låg år 2024 i genomsnitt på drygt 4 200 kronor, vilket är cirka 7 % högre än arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden i samma område. Arrendepriset på jordbruksmark var i Sydsverige drygt 3 900 kronor.

Genomsnittligt pris samt medelfel för åkermark inklusive gratisarrenden redovisas för NUTS2 och riket i tabell 6 och för produktionsområde och riket i tabell 7. För riket är medelfelet 4,1 %, vilket innebär att konfidensintervallet är 1 900–2 200 kronor. Liksom för jordbruksmark varierar medelfelet för åkermark och är relativt sett högre i norra Sverige jämfört med de södra delarna. Konfidensintervallen som redovisas tillsammans med genomsnittspriserna i figur D beräknas med hjälp av medelfel.

Figur D. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för åkermark 2023 och 2024 inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/haFörstora bilden

Figur D. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för åkermark 2023 och 2024 inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/ha

Anm. Svarta streck i figuren visar konfidensintervallen. Med 95 % säkerhet kan vi säga att genomsnittet ligger inom konfidensintervallet.

Sedan 2009 redovisas arrendepriser på åkermark inklusive gratisarrenden även för produktionsområden. Liksom för arrendepriser på jordbruksmark finns de högsta arrendepriserna på åkermark i Götalands södra slättbygder, 2024 var priset drygt 4 600 kronor per hektar. I figur E visas utvecklingen mellan 2009 och 2024 för samtliga produktionsområden och riket.

Figur E. Utvecklingen av arrendepriser för åkermark 2009–2024 inklusive gratisarrenden, riket och produktionsområden, kr/haFörstora bilden

Figur E. Utvecklingen av arrendepriser för åkermark 2009–2024 inklusive gratisarrenden, riket och produktionsområden, kr/ha

Anm. Priser och konfidensintervall redovisas inte när medelfelet är över 35 %. Därför redovisas inte hela tidsserien för Nedre Norrland och Övre Norrland.

Arrendepriser betesmark

Ett genomsnittspris för enbart betesmark har beräknats för hela riket. Det genomsnittliga arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 700 kr/ha för 2024. Sedan 2011 har genomsnittet för betesmark varit i intervallet 500–700 kr/ha.

Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med försiktighet då antalet arrendeavtal med enbart betesmark i beräkningsunderlaget är litet. Detta är också orsaken till att priserna varierar en del över åren. Figur F visar arrendepris för betesmark på riksnivå sedan 1999. Över tid kan man ändå utläsa att arrendepriset på betesmark gått upp precis som det gjort på åkermark, vilket blir tydligt när man lägger in en trendlinje i figuren (prickad linje, benämnd ”Linjär (Betesmark)” i figur F). I tabell 8 finns genomsnittligt arrendepris för betesmark, inklusive gratisarrende för 1999–2022. År 1999 är det första år som vi har arrendepris på betesmark.

Figur F. Genomsnittligt arrendepris för betesmark 1999–2024, inklusive gratisarrenden, kr/haFörstora bilden

Figur F. Genomsnittligt arrendepris för betesmark 1999–2024, inklusive gratisarrenden, kr/ha

Anm. Linjär (Betesmark) är trendlinje.

Andel gratisarrenden

I Sverige var ungefär 15 % av alla arrendeavtal gratis 2024. Det är en liten minskning jämfört med de senaste åren, vilket kan ses i figur G som visar utvecklingen sedan 2005.

Figur G. Andelen gratisarrenden i Sverige 2005–2024, procentFörstora bilden

Figur G. Andelen gratisarrenden i Sverige 2005–2024, procent

Andelen gratisarrenden varierar i Sverige. I figur H ser man tydligt hur mycket vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med i södra Sverige. Minskningen av andelen gratisarrenden på riksnivå mellan 2022 och 2024 kan delvis förklaras av att andelen gratisarrenden minskat från 57 % till 44 % i Norra Sverige. I tabell 9 redovisas data för 2010–2024 gällande andel gratisarrenden fördelat på NUTS2 och riket.

Figur H. Andelen gratisarrenden 2022 och 2024 indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, procentFörstora bilden

Figur H. Andelen gratisarrenden 2022 och 2024 indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, procent

Andel arrendeavtal som innehåller mer än bara mark

Från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2009–2010 inkluderas även frågan om det ingick något annat än mark i arrendeavtalet som påverkade arrendepriset. Detta för att försöka uppfylla EU:s metodologi där man enbart vill ha ut de genomsnittliga priserna för de arrenden som bara omfattar mark. I tabell 3 redovisas tre olika arrendepriser på jordbruksmark för 2022 och 2024 på NUTS2-indelning och för riket; priser inklusive gratisarrende, priser exklusive gratisarrende samt priser där inget annat än mark påverkar priset inklusive gratisarrende. Det sistnämnda priset är det som levereras till Eurostat. Det förstnämnda priset finns för fler år även i tabell 1.

Under 2022 ingick stödrätter i omkring 13 % av de marknadsmässiga avtalen. Sedan 2018 har den andelen minskat från 33 %. En trolig orsak till minskningen är att 2022 var sista året som stödrätter användes. Från och med 2023 behövs inte stödrätter när man söker stöd. Andelen arrendeavtal där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingick i avtalet var cirka 5 % år 2024 och tycks vara vanligare i södra Sverige jämfört med norra.

Övrigt, till exempel bostadshus, ingick i cirka 3 % av arrendeavtalen. I 92 % av arrendeavtalen ingår det enbart mark, som påverkar priset. Andelarnas storlek ska tolkas med viss försiktighet då vi inte har beräknat något medelfel till dessa. I figur I visas andelen arrende där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset för 2022 och 2024 samt hur stor andel arrenden där inget annat än mark påverkar arrendepriset. I tabell 10 redovisas andel arrenden på riksnivå där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset för åren 2009–2024.

Figur I. Andelen arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset 2022 och 2024, procentFörstora bilden

Figur I. Andelen arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset 2022 och 2024, procent

Anm. Stödrätter finns inte från och med 2023 och kan därmed inte påverka arrendepriset för 2024.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten ”Statistikens framställning” och ”Kvalitetsdeklaration” som finns under avsnittet ”Metod och kvalitet”.

Detta omfattar statistiken

Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige. Beräkningsunderlaget i arrendeprisundersökningen bygger på ett urval om 1 800 företag. Urvalet till arrendeprisundersökningen för 2023–2024 gjordes bland de 22 679 jordbruksföretag som svarade i Strukturundersökningen 2023 att de arrenderade åkermark och/ eller betesmark och som ingick i Lantbruksregistret (LBR) 2023. Företag som har imputerade värden för arrenderad jordbruksmark i LBR 2023 ingå inte i urvalet. I tablå B ingår även imputerade uppgifter om arrenderad jordbruksmark.

Definitioner och förklaringar

För uppskattning av arrendepriser 2023 och 2024 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar åker- och/eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange antal arrenden för år 2023 och 2024. För de 8 arealmässigt största arrendena ombads de specificera:

  • areal åker- och/eller betes- och/eller övrig mark som arrendet omfattar
  • arrendets totala avgift exklusive moms per år 2023 respektive 2024
  • om de anser att de betalar ett marknadsmässigt pris
  • huruvida det ingår något mer än bara mark i arrendet som påverkar arrendeavgiftens storlek såsom till exempel byggnader, maskiner etcetera.

Valet av urvalsmetod bygger på erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens totalt arrenderade jordbruksmark samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och åtta regioner (så kallade produktionsområden) har använts. Totalt har därmed 32 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa stratum har bestämts med så kallad optimal allokering med avseende på arrenderad jordbruksmarksareal.

Till följd av att vi från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2007–2008 använder de totala arrenderade arealerna från de år vi gör totalundersökningar av jordbrukets struktur, kan vi numera beräkna medelfel på en del av arrendepriserna. Medelfel är ett mått på hur osäkert värdet som presenteras är. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. Till exempel är arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrende 1 976 kr/ha och medelfelet 3,7 %. Detta skall tolkas som att konfidensintervallet
1 976 ± 1,96*0,037*1 976 = 1 976 ± 143 = [1 833, 2 119] med 95 % sannolikhet täcker det verkliga genomsnittet.

Medelfelet är endast beräknat för arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt åkermark inklusive gratisarrenden. Då det beräknade relativa medelfelet överstiger 35 %, har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar (..). Där medelfel inte har beräknats kan resultat med högre medelfel än 35 % redovisas.

I tablå A nedan redovisar vi arealer och antal företag enligt Lantbruksregistret (LBR) 2023. För att ingå i Lantbruksregistret ska företaget leva upp till minst ett av följande kriterier:

  • bruka mer än 2,0 ha åkermark, eller
  • bruka minst 5,0 ha jordbruksmark (åkermark + betesmark), eller
  • bedriva yrkesmässig trädgårdsodling om minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal eller 200 kvadratmeter växthusyta, eller
  • inneha djurbesättningar på – minst 10 nötkreatur eller 10 suggor eller 50 grisar eller 20 får och lamm eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).
Tablå A. Total respektive arrenderad jordbruksmark, antal företag som arrenderar och genomsnittligt arrenderad areal 2023Förstora bilden

Tablå A. Total respektive arrenderad jordbruksmark, antal företag som arrenderar och genomsnittligt arrenderad areal 2023

Så görs statistiken

Arrendeprisundersökningen genomförs vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats.

Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna som presenteras i dessa publikationer inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i databasen och i denna statistikrapport, avser marknadsmässiga arrenden.

En ny gemensam metodologi för att ta fram mark- och arrendepriser har tagits fram av medlemsländerna ihop med Eurostat för att få en bättre harmonisering av prisstatistiken mellan länderna och därmed ökad användning. En skillnad mellan hur vi på nationell nivå tar fram arrendepriserna jämfört med Eurostats metodologi är att priserna till EU ska bygga helt och hållet på de arrenden där inget annat än marken ingår i arrendeavgiften. Det vill säga att eventuella byggnader, maskiner etcetera ska vara exkluderade ur det genomsnittliga pris vi skickar till EU. Priser enligt denna nya metodologi har levererats till Eurostat med början avseende 2010 års mark- och arrendepriser. Sverige har under tidigare år försökt rensa dessa översända arrendepriser till EU från arrenden där byggnader ingått och nu utökat det till att även exkludera arrenden där exempelvis maskiner ingår. Därför skiljer sig de priserna som finns i Eurostats databas med de vi publicerar i den här rapporten. I vår statistikdatabas redovisas även priserna som skickats till Eurostat.

Från och med arrendepriserna avseende år 2009 har priserna även redovisats enligt regionindelningen produktionsområden. Detta för att majoriteten av den statistik vi producerar presenteras enligt den regionindelningen men också för att påvisa att även produktionsvillkoren vad gäller hur bra marken är att bruka är en faktor som påverkar arrendepriset. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 genomfördes även stratifieringen inför urvalsdragningen med denna regionindelning, vilket innan skett enligt NUTS2. Detta för att priserna bättre harmoniserar i produktionsområdena jämfört med NUTS2 och vi får därmed säkrare skattningar på priserna. Vi redovisar fortsättningsvis priserna enligt båda dessa regionindelningar men priset på riksnivå viktas från och med 2011 med de arrenderade arealerna fördelat enligt produktionsområdena. Att beräkna priset på riksnivå enligt detta sätt ger ingen påvisad nivåskillnad på priset som beror på metodförändringen.

Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områden man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna. Därför är två så kallade NUTS2-områden hopslagna med var sitt annat NUTS2-område. Det gäller Stockholm som är hopslaget med Östra Mellansverige. Övre Norrland och Mellersta Norrland är hopslagna och benämns Norra Sverige. De uppskattade arrendepriserna redovisas därför uppdelat på sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt:

Tablå B. Områdesindelning, NUTS2, inklusive vilka län som ingår i respektive områdeFörstora bilden

Tablå B. Områdesindelning, NUTS2, inklusive vilka län som ingår i respektive område

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerheten i arrendeprisundersökningen utgörs av både slumpmässig osäkerhet, mätningsfel, bearbetningsfel och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark inklusive gratisarrenden. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 sker stratifiering av ramen enligt regionindelningen produktionsområden i stället för som tidigare NUTS2. Det blir därigenom bättre precision i skattningarna då priserna bättre korrelerar med hur bra marken är att odla vilket indelningen efter produktionsområden tar större hänsyn till.

Den största källan för systematiska fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar jordbruksmark. Läs mer om osäkerhetskällorna i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration”.

Det har kommit in svar från cirka 84 %, vilket motsvarar 1 519 stycken. Ungefär 19 procentenheter har uppgett att de av olika anledningar inte ville delta i denna frivilliga undersökning. Dessutom var det ett antal som inte fyllt i fullständiga uppgifter. När dessa tagits bort var undersökningens svarsfrekvens ungefär 52 %. Beräkningsunderlaget, antal företag, blev därmed lägre än förra gången men ungefär som tillfället innan, 2019–2020. Företagen har olika många avtal och antal avtal som resultaten baseras på 2024 var ungefär 2 300. Det är ungefär 40 % färre avtal än för 2022.

Medelfelen varierar en del i olika regioner mellan undersökningarna. Det beror bland annat på slumpmässigheten i variationen av de genomsnittliga priser som förekommer i de olika stratumen men även variationen i antalet inkomna svar per stratum. Få svar i kombination med stora variationer på priserna bidrar till en hög varians i stratumet som i sin tur medför att skattningen blir osäkrare för den region stratumet ingår i.

Metod och kvalitet

Summary in English

Rented land 2024

Before the EU-accession, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. This kind of statistics has been provided to Eurostat by most member states annually since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is also providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.

In Sweden approximately 25 100 farmers rent land according to the farm structure survey 2023. The price estimations of agricultural rents are based on sample surveys with postal inquiries. About 1 800 farmers have been included in the stratified sample. The questionnaire is designed to enable estimations of the price of rented agricultural land excluding other things than land, such as buildings or entitlements.

Between 1995 and 2011, rent prices in Sweden have doubled. Since 2011, however, the average price has remained around 1 600–2 000 SEK per hectare. The average price in Sweden to rent one hectare of agricultural land, including rents without payment, was 2 000 SEK in 2024. For arable land the average price was 2 100 SEK and for pasture and meadow 700 SEK. On average, the rents for agricultural land in the southern parts of Sweden are around nine times higher than in the northern parts.

Hitta på sidan