Trädgårds­undersökningen 2020. Kvantiteter och värden avseende 2020 års produktion

Syfte

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2020. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Som trädgårdsgrödor räknas köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter. Potatis, konservärter samt torkade ärter och bönor räknas däremot inte som trädgårdsväxter.

Statistiken omfattar värdet för trädgårdsgrödor från samtliga svenska yrkesmässiga odlare med en yta för odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

Historiska värden och priser som redovisas är inte justerade för inflation. Som jämförelse uppgick inflationen enligt konsument­prisindex (KPI) till 26 % för perioden 2001–2020.

Statistiken som presenteras i rapporten finns fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistik­databas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2020 var knappt 6,7 miljarder kronor, en ökning med 15 % jämfört med 2019 och med 25 % jämfört med genomsnittet för den närmast föregående femårsperioden 2015–2019 (Figur A).

Jämfört med 2019 ökade frilandsodlingens samlade värde med 25 % till 4,2 miljarder kronor, medan växthusodlingens samlade värde var i princip oförändrat på drygt 2,4 miljarder kronor.

Sett till grödtyp ökade värdet för ätbara grödor med 19 % till drygt 4,1 miljarder kronor, medan värdet för prydnadsväxter ökade med 8 % till knappt 2,6 miljarder kronor. Totalt sett utgjorde de ätbara grödornas värde 62 % av trädgårds­odlingens totala värde, medan prydnads­växternas värde stod för återstående 38 %.

Frilandsodlingens värde

Värdet ökade för samtliga grödkategorier inom frilandsodlingen mellan 2019 och 2020. Men medan kategorin köksväxter ökade med blygsamma 3 %, steg värdet för kategorierna frukt, bär och plantskoleväxter med hela 135, 66 respektive 17 %. Alla fyra grödkategorier visade upp rekordhöga värden 2020.

Sedan början av 2000-talet har produktions­värdet stigit påtagligt för alla de fyra produkt­kategorierna inom frilandsodlingen, även om utvecklingen sett lite olika ut över tid (Figur B).

För de enskilda kategorierna bär, plantskoleväxter och köksväxter har värdet stigit i någorlunda jämn takt sedan 00-talets mitt. Värdet för frukt ökade i jämn takt fram till 10-talets början. Efter det minskade värdet något för att på senare år återigen börja öka. Bär har visat upp den största värdeökningen och hade under perioden 2016–2020 drygt 2,8 gånger högre värde än under perioden 2001–2005. Under samma period ökade fruktvärdet till knappt det dubbla ursprungliga värdet.

De tre värdemässigt största frilandsgrödorna 2020 var jordgubbar, lövfällande träd och morot, vars värden var 916 miljoner kronor, 755 miljoner kronor respektive 567 miljoner kronor.

Jordgubbar var den gröda som visade upp den största absoluta värdeförändringen jämfört med 2019, med en ökning om 385 miljoner kronor. Stora förändringar syntes även för äpple och lövfällande träd, vars värden ökade med 204 respektive 163 miljoner kronor, medan värdet för morot istället minskade med 119 miljoner kronor (Figur C).

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde har ökat under fyra år i sträck och var drygt 1,6 miljarder kronor 2020, vilket var 15 % högre än genomsnittet för de föregående fem åren. De värdemässigt största grödorna i kategorin var i fallande ordning morot, matlök, isbergssallat, annan sallat (all sallat utom isbergs) och vitkål.

Fruktodlingens värde ökade med 135 % till 387 miljoner kronor mellan 2019 och 2020, vilket är den högsta noteringen någonsin och 77 % högre än snittet för de fem föregående åren.

Produktionsvärdet för frukt är volatilt eftersom produktionen är väderkänslig. Den stora ökningen av värdet mellan 2019 och 2020 är ett resultat av den stora kontrasten mellan 2019 och 2020 års äppelproduktion. Under 2019 drabbades äppelodlingen av frostskador vilket ledde till en stor andel skadad frukt och lägre skörd. Som kontrast var 2020 istället ett ovanligt bra år för äppelodlingen, med stor skörd och god kvalitet på frukten. Eftersom äpple utgör en mycket stor andel av den totala fruktodlingen, påverkas värdet för hela kategorin i mycket hög grad av variationer i värdet för äppelodlingen.

Bärodlingens värde ökade med 66 % mellan 2019 och 2020 och landade på knappt 970 miljoner kronor, av vilket jordgubbar stod för 95 %. Värdeökningen för kategorin bär berodde således helt och hållet på ett kraftigt ökat jordgubbsvärde, vilket i sin tur framför allt kom sig av ett kraftigt ökat genomsnittligt pris, men även i viss mån på en rekordhög produktion under 2020.

Plantskoleväxternas skattade värde har ökat under de senaste fem åren och uppgick till nästan 1,3 miljarder kronor 2020. Den största enskilda grödtypen bland plantskoleväxterna var lövfällande träd, vars värde utgjorde 60 % av plantskoleväxternas samlade värde under 2020. Andra stora produkt­grupper var fruktträd samt perenner. Flera grödor visade upp relativt stora förändringar i värde mellan 2019 och 2020. Värdet för bärbuskar, lövfällande träd, prydnadsbuskar, fruktträd och barrväxter ökade med mellan 21 och 120 % vardera mellan 2019 och 2020, medan värdet för perenner samt häck- och landskapsväxter istället minskade med 20 respektive 54 %.

Växthusodlingens värde

Växthusodlingens totala värde var drygt 2,4 miljarder kronor 2020, i princip oförändrat jämfört med året innan men 13 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren (Figur A). Ätbara grödor utgjorde 46 % av växthusodlingens totala värde, medan olika typer av prydnadsväxter stod för 54 %.

Värdet minskade mellan 2019 och 2020 för produktkategorierna snittblommor och lökblommor i kruka, medan värdet för köksväxter och bär var i princip oförändrat och värdet för kruk- och utplanteringsväxter ökade något. Sett i ett längre perspektiv har den värdemässiga utvecklingen för kategorierna snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter varit svag sedan början av 2000-talet, även om den sistnämnda har haft en påtagligt positiv utveckling ungefär sedan 2010-talets början. Utvecklingen för lökblommor i kruka samt för köksväxter och bär har varit generellt sett mer positiv och värdet för kategorin köksväxter och bär var drygt 1,6 gånger högre under perioden 2016–2020 jämfört med perioden 2001–2005 (Figur D).

Den värdemässigt största grödan under 2020 var gurka, följt av snittade tulpaner, kryddväxter, tomat och pelargoner i fallande ordning (Figur E).

För köksväxter och bär som helhet ökade värdet med 7 % jämfört med 2019, men flera enskilda grödor visade upp betydligt större värdeändringar. För kruksallat och tomat ökade värdena med 33 respektive 20 %, medan värdet för kryddväxter istället minskade med 15 %.

Produktionsvärdet för snittblommor minskade något för första gången sedan 2014 och var knappt 330 miljoner kronor 2020. Snittblommornas värde utgörs till 95 % av snittade tulpaner.

Värdet för lökblommor i kruka minskade med 11 % mellan 2019 och 2020, vilket helt berodde på minskad produktion. För kruk- och utplanteringsväxter ökade värdet istället med 7 % under samma period, vilket till stor del berodde på högre priser på penséer och petunia/praktpetunia. Värdet för kruk- och utplanteringsväxterna har ökat kontinuerligt de senaste fem åren, vilket innebär att värdet ökat med 38 % sedan 2015.

Den värdemässigt största grödan bland de växthusodlade prydnadsväxterna var snittad tulpan, följd av pelargon, penséer, petunia/praktpetunia samt amaryllis i kruka. Snittade tulpaner stod för 24 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur E).

Tabeller

• All statistik om trädgårdsodlingens värde finns i Jordbruksverkets statistikdatabas
• Översikt av trädgårdsodlingens värde 1999–2020

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken omfattar produktionsvärdet av trädgårdsgrödor 2020 från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för odling av trädgårds­grödor om minst 0,25 hektar friland eller 200 kvadratmeter växthus.

Produktionsvärdet utgör en sammanräkning av den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

Som trädgårdsgrödor räknas köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter. Potatis, konservärter samt torkade ärter och bönor räknas däremot inte som trädgårds­växter.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifter om produktion hämtas in från odlare genom undersökningarna "Trädgårdsproduktion" och "Skörd av trädgårdsväxter". Dessa uppgifter kombineras med värde- och prisuppgifter som tas in från odlare, producent­organisationer och distributörer. Utifrån dessa kombinerade uppgifter räknar vi ut värdet för enskilda grödor och grödgrupper samt för trädgårdsodlingen i sin helhet.

En mer ingående beskrivning om hur vi tar fram statistiken finns i "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet".

Statistikens tillförlitlighet

I sin helhet bedömer vi statistikens tillförlitlighet som god. Statistiken är baserad på data från flera olika undersökningar vilket innebär att den också är behäftad med summan av de felkällor som dessa undersökningar bär med sig. De undersökningar som ligger till grund för 2020 års statistik är ”Trädgårdsproduktion 2020”, ”Prisindex och priser på livsmedelsområdet 2021:05” samt ”Trädgårdsundersökningen 2019”.

De största felkällorna för 2020 års produktionsvärde utgörs av de osäkerheter som prisdata kan vara behäftat med. Dessa osäkerheter är framför allt avhängiga de insamlade prisuppgifternas representativitet för respektive gröda.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer ingående i "Kvalitetsdeklaration" under rubriken "Metod och kvalitet"

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 342.7 kB.Statistikens framställning Pdf, 297.9 kB.
  

Summary in English

The total production value of the Swedish horticultural output amounted to 6.7 billion SEK in 2020, an increase by 15 % compared to 2019 and 25 % higher than the average for the preceding five years (2015–2019). Several different crop categories and specific crops exhibited large changes in value as compared to previous years.

The value for all open ground categories increased noticably. Within the greenhouse production, the value for the category potted plants increased, while the value for cut flowers and bulbous plants decreased.

Among specific crops, strawberries, apples and deciduous trees exhibited the largest absolute changes in value between 2019 and 2020. The value for strawberries increased by 385 million SEK, while the value for apples and deciduous trees increased by 204 and 163 million SEK respectively. These increases depended mostly on sharply increased prices.

Open ground cultivation contributed 63 % of the total production value in 2020, while greenhouse production contributed the remaining 37 %. Similarly, edible crops and ornamental plants contributed 62 % and 38 % of the total value respectively.

From a production value perspective, the largest open ground crops were strawberries, deciduous trees and carrots, while the largest greenhouse crops were cucumber, tulips and potted aromatic plants.