Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2023. Preliminär statistik för län och riket

Publiceringsdatum: 2023-12-13

Referensår: 2023 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Odling, Skörd

Robert Almqvist 010-479 40 78 robert.almqvist@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Försommartorka minskade skördeutfallet för vårsådd spannmål

På riksnivå blev skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 30 och 44 % lägre än förra årets hektarskördar. Den preliminära hektarskörden för vårvete på riksnivå beräknas till 2 710 kilo per hektar och är lägre än den vid missväxtåret 2018. För vårkorn blev hektarskörden i Västmanlands län 57 % lägre än normskörden medan hektarskörden för vårkorn i Norrbottens län blev högre än normskörden. Försommartorka och sensommarregn minskade skördeutfallet framför allt i de mellersta och södra delarna av landet för vårsådd spannmål.

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 4 238 800 ton, vilket är 27 % mindre än förra året. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren (femårsgenomsnittet), där ett av åren är missväxtåret 2018, är årets spannmålsskörd 19 % mindre.

Totalskörden av raps och rybs mindre än i fjol

Totalskörden av raps- och rybsgrödorna beräknas preliminärt till 315 700 ton, vilket är 26 % mindre än förra årets rekordskörd. Årets höstrapsareal uppgår till 112 380 hektar, vilket är den största arealen någonsin. I många delar av landet var det utvintringsskador, torka och bärgningssvårigheter som orsakade låga skördenivåer av höstraps.

Hektarskörden av ärter 43 % lägre än förra året

Årets hektarskörd av ärter är 43 % lägre än fjolårsresultatet och 32 % lägre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter har beräknats till 55 100 ton, vilket är 36 % mindre än föregående års totalskörd.

Hektarskörden av åkerbönor minskade med 32 %

Hektarskörden av åkerbönor blev 32 % lägre än förra året. Totalskörden har beräknats till 48 800 ton, vilket är 38 % mindre än fjolårsresultatet och 13 % mindre än femårsgenomsnittet.

Ostadigt väder minskade skörden av höstsådda grödor

Ogynnsamt vinter- och vårväder med kraftiga temperaturskiftningar orsakade utvintringsskador i de höstsådda grödorna. Det finns rapporter om utglesade bestånd som sänkte skördenivåerna och en del av de höstsådda grödorna kördes upp under våren och ersattes med vårsådda grödor. De kraftiga temperaturskiftningarna övergick sedan, efter en utdragen vårvinter, i en försommartorka som sänkte skördeutfallet.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på regional nivå om 2023 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Spannmål

Hektarskördarna av höstsådda grödor de lägsta sedan 2018

På riksnivå har årets hektarskörd av höstvete beräknats till 5 750 kilo per hektar, vilket är 20 % lägre än förra årets hektarskörd, 15 % lägre än femårsgenomsnittet och 20 % lägre än normskörden. Hektarskörden av råg är 16 % lägre än i fjol, 11 % lägre än femårsgenomsnittet och 18 % lägre än normskörden.

Hektarskörden av höstkorn är 15 % lägre än förra året, 10 % lägre än femårsgenomsnittet och 17 % lägre än normskörden. Hektarskörden av höstrågvete är 27 % högre än i fjol, 24 % lägre än femårsgenomsnittet och 27 % lägre än normskörden. För samtliga höstsådda grödor är hektarskörden den lägsta sedan missväxtåret 2018.

Förutsättningarna under höstbruket 2022 var överlag goda med stora arealer höstsådda grödor. En del av dessa arealer utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

En farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat den ändrade grödfördelningen, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår inom den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2023.

Hektarskörden av höstvete olika i flera län

I figur A redovisas 2023 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

I flertalet av länen är årets hektarskördar av höstvete lägre än både normskörden och femårsgenomsnitten. I Värmlands och Kalmar län är dock årets hektarskördar av höstvete i nivå med femårgenomsnitten.

I Dalarnas och Västmanlands län är årets hektarskörd 47 % respektive 40 % lägre än femårsgenomsnittet. Det finns många kommentarer från lantbrukare om skördenedsättning och dålig etablering av grödan på grund av utvintring, torka och viltskador samt obärgade arealer främst orsakad av översvämningar. Den obärgade andelen höstvete i Dalarnas och Västmanlands län beräknas till 8,6 % respektive 2,1 % av höstvetearealen inom länen.

På riksnivå är andelen obärgad areal höstvete 0,6 %. Det är den högsta andelen sedan mätningar gjorts. Delar av arealerna blev obärgade eftersom ogräs tog över när höstvetebestånden var försvagade av utvintring, eller förblev obärgade på grund av bärgningssvårigheter och vattenmättade fält.

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2018-2023.

Vårsådda spannmålsgrödor klarade väderläget sämre

För de vårsådda spannmålsgrödorna finns många rapporter om att torka drog ner skördenivåerna betydligt. I framför allt de sydöstra och nordvästra delarna av landet var torkan extra ihållande.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete 44 % lägre än fjolårsresultatet, 33 % lägre än femårsgenomsnittet och 36 % lägre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden 42 % lägre än förra årets resultat, 30 % lägre än femårsgenomsnittet och 36 % lägre än normskörden. Hektarskörden av havre är 38 % lägre än förra årets hektarskörd, 26 % lägre än femårsgenomsnittet och 32 % lägre än normskörden. Minskningarna är snarlika även för vårrågvete och blandsäd.

Låga hektarskördar av vårkorn i de mellersta och södra länen

I figur B jämförs 2023 års hektarskördar av vårkorn med motsvarande femårsgenomsnitt och normskördar på länsnivå. I Västmanlands län är hektarskörden av vårkorn 57 % lägre än normskörden. I Skåne län, där 26 % av vårkornarealen odlades, är hektarskörden 38 % lägre än normskörden. I Norrbottens län är dock hektarskörden av vårkorn 3 % högre än normskörden.

Jämfört med normskörden i länet är den procentuella minskningen av årets hektarskörd av vårkorn allra högst i Västmanlands län, följt av Uppsala, Jönköpings, Gotlands och Stockholms län.

Jämfört med hektarskörden 2022 är den procentuella minskningen av årets hektarskörd av vårkorn allra högst i Västmanlands län, följt av Uppsala, Stockholms, Jönköpings och Gävleborgs län.

Översvämningar och vattenmättade fält, samt dålig grödetablering har också resulterat i helt obärgade arealer av vårkorn, vilket också minskat skördeutfallet per hektar.

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2018-2023.

Skörd av kolvmajs

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2023 till drygt 29 000 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 1 670 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs.

På riksnivå blev hektarskörden av tröskad majs och kolvmajs preliminärt 7 360 kilo per hektar, men den uppgiften är osäker eftersom majsen skördas sent, och skördeuppgifter ännu inte finns tillgängliga från alla majsodlare.

Hög andel obärgade arealer på grund av ostadigt väder

På riksnivå beräknas preliminärt 2,3 % av spannmålsarealen, 22 060 hektar, bli obärgad, vilket är den störta andelen obärgad spannmålsareal sedan 2012. Detta främst orsakat av vattenmättade fält under sensommar och höst, dålig etablering av vårsådda spannmålsgrödor eller en kombination av båda.

I Gävleborgs och Västernorrlands län blev preliminärt 15,7 % respektive 14,7 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad, vanligen på grund av stora mängder regn som gjort markerna ofarbara.

4,2 miljoner ton spannmål har tröskats under 2023

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 4 238 800 ton, vilket är 27 % mindre än under 2022. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en minskning med 19 %.

Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var likt föregående år stora. Ogynnsamt väder i stora delar av landet med försommartorka och rekordhöga mängder nederbörd under sensommaren drog ner skördeutfallet för framför allt vårsådda grödor.

Totalskörden av höstvete har beräknats till 2 576 100 ton, vilket motsvarar en minskning med 441 900 ton eller 15 % jämfört med i fjol. Över 60 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 736 900 ton, vilket är 642 400 ton eller 47 % mindre än förra årets totalskörd. Vårkornsarealen minskade med 19 820 hektar jämfört med föregående år. Andelen av den sådda vårkornsarealen som skördades som helsädesensilage beräknas till 5,5 %, vilket är den högsta andelen sedan missväxtåret 2018. Omkring en sjättedel av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen minskade med 15 240 hektar, och totalskörden av havre minskade med 325 600 ton, till totalt 409 200 ton. Det motsvarar en minskning med 44 % jämfört med förra året. Andelen av den sådda havrearealen som skördades som helsädesensilage beräknas till 6,6 % och är likt vårkorn den högsta andelen sedan missväxtåret 2018. Årets havreskörd utgör en tiondel av den totala spannmålsskörden.

Trindsäd

Hektarskörden av ärter minskade med 43 %

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 43 % lägre än under 2022. Den är 32 % lägre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, och 39 % lägre än normskörden.

Störst areal ärter fanns likt föregående år i Uppsala och Västra Götalands län. I figur C jämförs 2023 års hektarskördar av ärter med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Försommartorkan drog ner hektarskörden för ärter i hela landet och hektarskörden är lägre än normskörden i samtliga län. I Kalmar län är dock årets hektarskörd högre än femårsgenomsnittet.

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2018-2023.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 55 100 ton. Den är 36 % lägre än förra årets totalskörd och 17 % lägre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor 32 % lägre än i fjol

Årets hektarskörd av åkerbönor blev 32 % lägre än under 2022, och 11 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 26 % lägre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

I figur D visas 2023 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten och de trimmade tioårsmedevärdena för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. För åkerbönor redovisas trimmade tioårsmedelvärden, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna normskördar enligt regressionsmetoden saknas.

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2018-2023.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 48 800 ton, vilket är 38 % mindre än förra året och 13 % mindre än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades likt föregående år störst areal åkerbönor i Västra Götalands län med 6 180 hektar under 2023.

Oljeväxter

Hektarskörden av höstraps 27 % lägre än under 2022

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 27 % lägre än fjolårsresultatet, 23 % lägre än femårsgenomsnittet och 26 % lägre än normskörden. Årets hektarskörd på riksnivå är den lägsta sedan missväxtåret 2018.

En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, vårfrostskador, torka och obärgade arealer som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. Den obärgade arealen höstraps beräknas till 1,9 %, den största sedan missväxtåret 2018.

I Skåne län odlades 42 % av den totala höstrapsarealen under 2023. Där blev hektarskörden av höstraps 36 % lägre än normskörden i länet.

I figur E jämförs 2023 års hektarskördar av höstraps med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Diagrammet visar att i Gotlands län var differensen mot normskörden störst och i Västra Götalands län minst. Hektarskörden för höstraps i Gotlands län blev 54 % lägre än normskörden i länet. Utvintringsskador, försommartorka och sensommarregn har gett minskade hektarskördar i merparten av landet. Ostadigt väder har också resulterat i helt obärgade arealer av höstraps, vilket också minskat skördeutfallet per hektar.

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2023. Jämförelse med genomsnitten för 2018–2022 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2018-2023.

Totalskörden av raps och rybs 26 % mindre än i fjol

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 315 700 ton vilket är 26 % mindre än förra årets resultat, 8 % mindre än femårsgenomsnittet och den lägsta sedan missväxtåret 2018.

Höstrapsarealen ökade med 2 % jämfört med 2022 års areal, och med 16 % jämfört med femårsgenomsnittet. Årets höstrapsareal uppgår till 112 380 hektar, vilket är den största arealen någonsin. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

Totalskörden av höstraps uppgår preliminärt till 288 000 ton vilket är 26 % lägre än förra årets totalskörd och 11 % lägre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av vårraps är preliminärt 17 % lägre än fjolårets rekordnivå men 8 % högre än femårsgenomsnittet. Den skattas preliminärt till 2 150 kilo per hektar. I vissa fall har vårraps såtts i arealer med utvintrad höstraps.

Hektarskörden av oljelin minskade med 36 %

Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet 36 % lägre än i fjol, 30 % lägre än femårsgenomsnittet och 36 % lägre normskörden. Under 2023 odlades 43 % av oljelinarealen i Östergötlands län.

Odlingsarealen av oljelin minskade med 1 360 hektar jämfört med 2022, och uppgår under 2023 till 3 750 hektar. Totalskörden har preliminärt beräknats till 4 100 ton.

Odlingsbetingelser

Väderförhållanden

Förutsättningarna under höstbruket 2022 var överlag goda och stora arealer höstsåddes med vete och raps. Kraftiga väderomslag under vintermånaderna ledde dock till betydande arealer utvintring av höstvete och höstraps. En del arealer ersattes av vårsådda grödor som fick en dålig etablering i stora delar av landet. Detta till följd utav ett senarelagt vårbruk på grund av en utdragen vårvinter i kombination med en efterföljande försommartorka. Efter midsommar blev vädret generellt mer omväxlande i stora delar av landet. I sydöstra och nordvästra delen av landet kvarstod dock det torra vädret. Under sensommaren var vädret mycket ostadigt och stora mängder nederbörd föll i framför allt Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, södra Västra Götalands län och södra Gävleborgs län. En betydande andel lantbrukare har uppgett att fält förblivit obärgade på grund av översvämning, dålig etablering av grödan, eller en kombination av båda.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 2,3 % av spannmålsarealen vara obärgad, den största andelen obärgad areal sedan 2012.

För raps och rybs är den obärgade arealen 2,1 %, den största andelen sedan missväxtåret 2018.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 6,3 % av den totala arealen ärter i landet och är den största andelen obärgad areal sedan 2012. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt 3,5 % på riksnivå, den största andelen sedan missväxtåret 2018.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även undersökningen ”viltskador i lantbruksgrödor” utförts den här hösten. Skador orsakas framför allt av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss. En redovisning av undersökningen sker under juni 2024.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används för alla spannmålsgrödor utom för blandsäd, samt för raps och rybs preliminära grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2023 (JO0605)”. För majs, blandsäd, ärter, åkerbönor och oljelin används underlaget till Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksmarkens användning 2023. Preliminär statistik (JO0104)”. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistik har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Obärgade arealer

Areal skördad som grönfoder

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2023 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 442 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Slutliga resultat för 2023 kommer att redovisas under våren 2024. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I juni 2024 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2023 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/hektar och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/hektar) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 10,9 %, varav vägrare 4,8 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2023 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 4 238 800 tonnes. This is 27% less than in 2022 and 19% less than the average for the previous five years 2018–2022.

Total production of peas is estimated at 55 100 tonnes, which is 36% less than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 48 800 tonnes.

The 2023 harvest of rape and turnip rape is estimated at 315 700 tonnes. This is 26% less than in 2022 and 8% less than the average for the last five years. The total production of oil flax is estimated at 4 100 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The 2023 survey sample consists of 4 442 survey units. The selected farms are random samples from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2023. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on harvested areas are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show crop areas, production in metric tonnes and yields per hectare in kilograms. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Hitta på sidan

Till toppen