Skörd av potatis 2023. Preliminär statistik

Publiceringsdatum: 2023-12-07

Referensår: 2023 Produktkod: JO0603 Ämnesord: Odling, Skörd

Sergio Tena Vasco, SCB 010-479 60 88 sergio.tenavasco@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Skörden av matpotatis minskade med 8 procent

Totalskörden av matpotatis år 2023 var 462 000 ton för riket. Det är en minskning med 8 % jämfört med år 2022. Jämfört med femårs­genom­snittet är årets skörd 7 % lägre. Totalskörden 2023 är i nivå med 2018 och 2021 års låga totalskörd. Den låga nivån för totalskörden av matpotatis beror på ogynnsamt väder med försommartorka följt av rekordhög nederbörd i skördetider. Liten odlingsareal och obärgade arealer bidrog också till den minskade totalskörden.

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Östergötlands, Hallands och Västra Götalands län. Tillsammans står de för 80 % av landets totala matpotatisskörd. Örebro och Dalarnas län hade den största minskningen av totalskörd med 37 % respektive 29 % jämfört med 2022. Totalskörden minskade även i Västra Götalands och Hallands län, med 14 % vardera. För övriga län där uppgifter kan redovisas är skillnaderna i totalskörd jämfört med 2022 inte statistiskt säkerställda.

Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 32 800 ton, eller 7 %, vara skördad som färskpotatis.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 31 800 kilo per hektar år 2023. Det är 5 % lägre än 2022.

Den odlade arealen matpotatis beräknas år 2023 vara 14 500 hektar. Det är 3 % mindre än 2022 och den minsta areal som någonsin redovisats i statistiken.

Den obärgade arealen skattas till 560 hektar. Genomsnittet för de föregående fem åren var 165 hektar.

Totala skörden av stärkelsepotatis i nivå med 2022

Den totala skörden av potatis för stärkelse beräknas till 337 000 ton. Det är i nivå med 2022 och även i nivå med femårs­genom­snittet. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar, där avkastningsnivån oftast är lägre.

Hektarskörden år 2023 var 42 400 kilo per hektar. Det är i nivå med 2022 och även i nivå med femårs­genom­snittet.

Den odlade arealen potatis för stärkelse minskade med 550 hektar till 7 950 hektar jämfört med 2022. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2023 års skörd av potatis. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilie­produktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Arealen matpotatis 3 % mindre än 2022

Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, var på riksnivå 14 500 hektar år 2023. Det 3 % mindre än 2022 och det är den minsta matpotatisareal som någonsin redovisats i statistiken.

På länsnivå minskade arealen mest i Västra Götalands län, omkring 140 hektar jämfört med 2022. I Dalarnas, Gotlands och Skåne län minskade arealen med 120 respektive 100 och 60 hektar. I Östergötlands län ökade den odlade arealen med 120 hektar. I resterande län var arealförändringarna mindre än 20 hektar jämfört med 2023. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland med mera ingår inte i statistiken.

År 1865 var den totala potatisarealen, inklusive areal för annan användning än matpotatis, 128 000 hektar. I början av 1980‑talet odlades nästan 30 000 hektar matpotatis årligen. Fram till år 2006 minskade odlingens omfattning med omkring 10 000 hektar. Under åren 2006–2011 odlades omkring 20 000 hektar. Efter 2011 fortsatte arealen att minska fram till och med 2015. Under 2016 och 2017 skedde en viss återhämtning och arealen ökade något dessa år. Arealen 2018, var den lägsta som fram till det året redovisats i statistiken. År 2019 och 2020 ökade arealen åter något jämfört med 2018. År 2023 låg den odlade matpotatis­arealen på 14 500 hektar som var hälften av arealen i början av 1980‑talet och den minsta areal som någonsin redovisats i statistiken. Figur A visar utvecklingen 2014–2023.

Figur A. Matpotatis. Arealer 2014–2023

Figur A. Matpotatis. Arealer 2014–2023

Arealen stärkelsepotatis minskade med 550 hektar

Arealen stärkelsepotatis var 7 950 hektar år 2023 inklusive utsädesodlingar. Det är en minskning med 550 hektar eller 6 % jämfört med 2022. I Blekinge län minskade arealen med 330 hektar medan arealen i Skåne, Kalmar och Hallands län minskade med 70 respektive 50 och 40 hektar jämfört med år 2022. Hela 69 % av arealen stärkelsepotatis odlades i Skåne län, 19 % odlades i Blekinge och 11 % i Kalmar län. Knappt 1 % av arealen stärkelsepotatis odlades i övriga delar av landet.

Arealen potatis för stärkelse år 2011 var drygt 7 600 hektar. EU‑stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss ökning av arealen detta år. År 2012 minskade arealen med stärkelsepotatis till cirka 6 000 hektar. Arealen potatis för stärkelse ökade sedan succesivt, med undantag för 2019, och var som störst år 2021 då 8 800 hektar odlades. År 2022 minskade arealen något och år 2023 är i nivå med 2020, se figur B.

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2014–2023

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2014–2023

Hektarskörden av matpotatis 5 % lägre än i fjol

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 31 800 kilo per hektar år 2023. Det är 5 % lägre än 2022 års slutliga hektarskörd. Hektarskörden 2023 är i nivå med femårs­genom­snittet, se figur C.

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2014–2023

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2014–2023

Till matpotatis räknas, förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direktkonsumtion, även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodling av matpotatissorter.

Stora skillnader mellan olika län på hektarskörden av matpotatis

Hektarskörden i Örebro län minskade med 35 % jämfört med 2022 medan Dalarnas län minskade med 17 %. Gotlands län var det enda med en signifikant ökning av hektarskörden, 21 % högre än år 2022. För resterande län där uppgifter kan redovisas är hektarskördarna i nivå med 2022 års skörd i respektive län, det vill säga att uppmätta skillnaderna inte är statistiskt säkerställda.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Totala matpotatisskörden är 8 % mindre än i fjol

Totalskörden av matpotatis var 462 000 ton för riket (se tabell 1). Det är en minskning av skörden med 38 000 ton (8 %) jämfört med 2022 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårs­genom­snittet är årets skörd 7 % lägre.

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Östergötlands, Hallands och Västra Götalands län. Tillsammans står de för 80 % av landets totala matpotatisskörd.

Örebro län hade den största minskningen av totalskörd med 37 %, följt av Dalarnas län med 29 %. De andra länen där totalskörden minskade var Västra Götalands och Hallands län där totalskörden minskade med 14 %. För övriga län där uppgifter kan redovisas är skillnaderna i totalskörd jämfört med 2022 inte statistiskt säkerställda.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden åren 2014–2023 visas i figur D.

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2014–2023

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2014–2023

Färskpotatis är 7 % av den totala matpotatisskörden

Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 38 800 ton, eller 7 %, vara skördad som färskpotatis. Hektarskörden för färskpotatis är mindre än för sorter som skördas senare på säsongen och beräknas till 19 900 kilo per hektar. Omkring 11 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Hektarskörden av potatis för stärkelse i nivå med 2022

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden år 2023 var 42 400 kilo per hektar. Det är i nivå med 2022 och även i nivå med femårs­genomsnittet. I Kalmar län ökade hektarskörden med 19 %. För övriga län där uppgifter kan redovisas är skillnaderna i hektarskörden jämfört med 2022 inte statistiskt säkerställda.

Figur E visar hektarskördarna under perioden 2014–2023. Sommaren 2018 drabbades odlingarna hårt av torka, med låg hektarskörd som följd.

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2014–2023

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2014–2023

Totalskörden av potatis för stärkelse i nivå med 2022 års resultat

Den totala skörden av potatis för stärkelse var 337 000 ton år 2023. Det är i nivå med 2022 och femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

År 2017 var totalskörden hög, trots obärgade arealer till följd av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, trots ökade arealer, främst på grund av torkan. År 2019 minskade arealen, men ökade åter för 2020 och 2021. Totalskörden 2022 och 2023 minskade men översteg ändå femårgenomsnittet, se figur F.

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2014–2023

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2014–2023

Stor obärgad areal under 2023

Obärgade arealer för matpotatis beräknas totalt uppgå till 560 hektar, se tabell 3. Genomsnittet för de föregående fem åren var 165 hektar. Obärgade arealerna redovisas främst i Hallands och Örebro län med 90 respektive 70 hektar. Dalarnas och Västra Götalands län har 60 hektar obärgat vardera. Den främsta orsaken som anges till de obärgade arealerna 2023 var regn som dränkt grödan. Många odlare lämnade mindre delar av fälten obärgade, men det finns också en del odlare som lämnade stora arealer obärgade. Enskilda brukare har drabbats hårt.

Obärgade arealer stärkelsepotatis beräknas bli mindre än 10 hektar.

Statistiken över obärgade arealer är osäker eftersom förekomsten av obärgade arealer varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Torkan på försommaren drabbade främst de sydöstra delarna av landet. Under sensommaren var vädret väldigt ostadigt till följd av lågtrycket ”Hans” och stora mängder nederbörd föll i framför allt Örebro, Västmanland och södra Gävleborgs län. Många potatisodlare har uppgett att de inte kunnat skörda potatisen på grund utav översvämning, ruttnade knölar eller en kombination av båda. Även rapporter om problem med bladmögel förekom under 2023.

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Bortsortering och kvalitet

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade hektarskörden som redovisas ovan och som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med besvärliga skördeförhållanden eller torka kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Även förändrade krav på till exempel skalfinish kan påverka hur stor del av skörden som bortsorteras.

Insamling av uppgifter om skördens kvalitet upphörde från och med 2016 års undersökning. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, grödareal, totalskörd samt medelfel för hektar- och totalskörd. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används slutliga grödarealer från statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2023. Preliminär statistik”.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2023 års skörd av mat- och stärkelsepotatis. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2023 kommer att redovisas under våren 2024. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I mitten av juni 2024 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960‑talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990‑talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För potatis baseras skördestatistiken från och med 1999 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2023 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiska och konventionellt odlade arealer. För 2023 års undersökning togs totalt 667 jordbruksföretag ut med odling av matpotatis och 158 företag med odling av stärkelsepotatis.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag insamlas information om total bärgad kvantitet eller företagets hektarskörd. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året, men delas för matpotatis upp på färsk- respektive höst- och vinterpotatis. Den totala hektarskörden, som är en bruttoskörd, tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden (brutto) och den skattade arealen i redovisningsgruppen. Den reducerade hektarskörden erhålls därefter genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. Standardtalen baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade knölar på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. För färskpotatis görs ingen korrigering för bortsortering. Totalskörden (netto), som är den redovisade, beräknas sedan genom att den reducerade hektarskörden multipliceras med de aktuella arealuppgifterna.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistik­rapporten ”Jordbruksmarkens användning 2023. Preliminär statistik”.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar. Arealerna betraktas i detta sammanhang komma från ett totalregister och bidrar därför inte till någon ökad osäkerhet för totalskörden. Det gör att de procentuella medelfelen för hektar- och totalskörd blir identiska.

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 30 000 kg per hektar och ett medelfel på 1,0 % (det vill säga 300 kg/ha) kan med liten felrisk (5 %) sägas att intervallet 30 000 ± 2 x 300 (det vill säga 29 400–30 600 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Bortfallet av jordbruksföretag blev för matpotatis 13,5 % och för potatis för stärkelse 9,5 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Summary in English

This report provides the preliminary results of 2023 for the yield per hectare and total production of potatoes. The results are presented for counties, production areas and for the whole country.

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch.

For the whole country, the total production for table potatoes is estimated at 462 000 tonnes. This is 38 000 tonnes (8%) less than in 2022 and 7% less than the last five-year average (2018–2022). 38 800 tonnes harvested as early potatoes are included in the total harvest. The yield per hectare for table potatoes is estimated at 31 800 kilos.

The total production of potatoes for processing of starch is estimated at 337 000 tonnes. The statistics also include the production of starch potato for seed. The yield per hectare for processing of starch is estimated at 42 400 kilos.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kilos and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. Unharvested areas are shown in a separate table.

As for the reduced yield, the yield per hectare for table potatoes is reduced for small, blighted, and green potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values.

When calculating the yields, unharvested areas are considered, which decrease the yield per hectare and consequently also decrease the estimated production.

The unharvested area varies between years depending on different conditions during the growing season. The calculation of total production is based on the reduced yields and area statistics that were calculated from final data on usage of agricultural land in 2023. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS.

Since 2006, the farmers can use Internet for data delivery to Statistics Sweden, but the data collection is still mainly undertaken through telephone interviews with the farmers. The results for 2023 were based on a survey with a sample of 667 holdings for table potatoes and a sample of 158 holdings for potatoes for processing of starch.

Hitta på sidan

Till toppen