BSE (galna kosjukan)

Om BSE

BSE orsakas av en sjuklig form av prioner. Prioner är proteiner som i sin normala form finns i bland annat hjärnan även hos friska individer, men i sin sjukliga form bildar den ansamlingar som skadar nerv­vävnaden.

Epidemi som drabbade både djur och människor

Den klassiska typen av BSE orsakade en epidemi hos nötkreatur som blev som värst under 1990-talet. Storbritannien var hårdast drabbat, men sjukdomen förekom i flera länder i Europa och även i andra delar av världen. Det framkom också att prioner från BSE-drabbade djur kunde orsaka en dödlig sjukdom hos människor, så kallad variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

Orsaken till epidemin var att djur hade utfodrats med kött- och benmjöl som hade tillverkats av döda nötkreatur som burit på BSE-smittan. BSE smittar inte på annat sätt mellan djur. Smitt­spridningen kunde därför hindras genom förbud mot att ge sådant foder till nötkreatur. EU införde även regler som omfattade foder för andra djurslag, för att ytterligare minska risken att nötkreatur skulle få i sig förbjudet foder. Idag är BSE tack vare detta en mycket ovanlig sjukdom.

Symtom

BSE är en sjukdom som påverkar beteende och rörelseförmåga. Drabbade djur kan bli aggressiva, nervösa eller rädda. De kan överreagera på ljud, ljus och beröring. De kan röra sig vingligt eller på annat sätt onormalt, och få svårt att resa sig. Ofta förlorar drabbade djur också vikt och får en minskad mjölkproduktion.

I regel smittas djuren redan som unga, men det tar sedan flera år innan sjukdomen bryter ut. Symtomen blir gradvis värre under en period på veckor eller månader, och det drabbade djuret kommer att dö av sjukdomen om det inte avlivas innan dess.

Smittspridning kan bara ske om det sjuka djuret när det dör skulle användas för produktion av kött- och benmjöl som sedan ges till andra nötkreatur, något som inte är tillåtet.

• Symtom och smittvägar BSE (sva.se)

Aktuellt smittläge för BSE

Sverige har aldrig haft något fall av klassisk BSE, och har den internationella statusen försumbar risk för BSE.

Det finns även en atypisk form av BSE. Det är en sjukdom som framförallt drabbar äldre djur och som man tror uppkommer spontant. Den atypiska formen av BSE har alltså ingen koppling till fodersmitta. Sverige har haft ett konstaterat fall av atypisk BSE.

Förebygga och förhindra smitta

Det är sedan länge förbjudet att utfodra nötkreatur med foder som innehåller proteiner från djur, men det finns fler åtgärder som har satts in för att hantera riskerna med BSE.

De viktigaste är:

• De typer av vävnader som hos ett djur med BSE skulle innehålla mest prioner (t.ex. hjärna och ryggmärg) tas bort vid slakt för att eventuell smitta inte ska kunna hamna i livsmedel som människor äter eller i foderkedjan.
• Regler för import, för att kunna ta in både levande djur och kött- och kött­produkter i landet utan att det medför någon risk.
• Ett system för att märka och identifiera nötkreatur som gör det möjligt att spåra djur som kan ha utsatts för smitta.

Övervakning

För att kunna visa för andra länder att BSE inte finns i Sverige behöver vi ha en väl fungerande övervakning. Det finns inget sätt att konstatera diagnosen BSE på ett levande djur. Analysen görs på hjärn­­vävnad. Därför baseras övervakningen på provtagning av döda djur.

Inom EU utför vi en övervakning för BSE på självdöda och avlivade djur över 48 månader. De provtas på anläggningarna som samlar ihop djur för destruktion. I viss utsträckning görs övervakningen också på djur över 48 månader som slaktas, genom provtagning av djur som nödslaktas eller som får vissa anmärkningar vid besiktningen före slakt.

En viktig del av övervakningen är också provtagning av döda djur som har haft den typ av symtom som kan orsakas av BSE – den så kallade kliniska övervakningen.

Bidra till den kliniska övervakningen

Du som har nötkreatur kan bidra till den kliniska övervakningen av BSE genom att kontakta Jordbruksverket eller din veterinär om du har djur som passar in på kriterierna för övervakningen.

Även om symtomen sannolikt har en helt annan orsak hos dessa djur är det viktigt att få med dem i övervakningen. Syftet med övervakningen är att bekräfta att vi inte har sjukdomen i Sverige, och om sjukdomen skulle dyka upp så skulle det vara mest sannolikt att hitta den hos djur som har haft BSE-liknande symtom.

Bara döda djur ska ingå i övervakningen

BSE är en sjukdom som gradvis förvärras och alltid till slut leder till att djuret dör eller måste avlivas. Provet som tas för att ställa diagnosen kan också bara tas från döda djur. Därför är den kliniska övervakningen inriktad mot djur som redan är döda eller som djurhållaren har bestämt sig för att avliva.

Eftersom ett djur som har BSE inte själv kan sprida den smittan vidare till andra djur, innebär ett djur som uppvisar BSE-liknande symtom inte i sig någon risk. Ett sådant djur kan stå kvar i besättningen, till exempel i väntan på att se om behandling mot andra möjliga diagnoser har effekt. Det är först om djuret inte blir bättre som det blir en kandidat för den kliniska övervakningen.

Så här går det till

1. Du har ett självdött eller avlivat djur som under en längre tid haft något tydligt symtom enligt symtomlistan nedan.
2. Du kontaktar oss på smittbekämpnings­enheten genom att ringa Jordbruksverket på 0771‑223 223. Du kan också be din veterinär att kontakta oss.
3. Jordbruksverket bedömer om djuret ska ingå i den kliniska övervakningen. Om det ska det så beställer Jordbruksverket hämtning och destruktion av kadavret och står för kostnaden. Du ska alltså inte själv beställa hämtning av kadavret. Inga restriktioner läggs på gården.
4. Provtagningen utförs på destruktions­anläggningen. Du kommer inte att få något provsvar.

Symtomlista för den kliniska övervakningen

• Djuret har, under en längre tid, uppvisat någon av dessa beteende- eller rörelse­störningar:
• Ostadig, vinglig gång; ben som viker sig; faller omkull utan förklaring; går in i föremål eller väggar.
• Rädsla för till exempel dörröppningar, trösklar och hinder på golvet.
• Överreaktion på buller, plötsligt ljus eller beröring, särskilt av huvud och nacke.
• Förändring av beteendet. Till exempel ovanligt nervös eller aggressiv, med benägenhet att sparka. Överdrivet uppmärksam på omgivningen. Gnisslar tänder.
• Djuret har inte kunnat resa sig eller inte kunnat gå, och du vet inte vad orsaken är eller djuret har inte svarat på behandling mot den misstänkta orsaken.

Eftersom det tar tid för sjukdomen att utvecklas efter att ett djur har utsatts för smitta är det ovanligt att se BSE hos djur som är under två år. Det typiska för BSE är också att bara enskilda djur insjuknar på en anläggning. Om symtomen ses hos flera djur samtidigt, eller hos djur som är under två år, är det inte djur som är aktuella för den kliniska övervakningen.

Instruktion till veterinärer om den kliniska övervakningen för BSE

Nötkreatur med symtom som stämmer överens med den kliniska bilden för BSE ska provtas i övervaknings­syfte. Om du som veterinär behandlar eller får kännedom om sådana djur vill vi gärna att du hör av dig till oss på Jordbruksverket.

Så här gör du den kliniska övervakningen.

1. Bedömning

Gör först en bedömning om nötkreaturet uppfyller alla följande kriterier för att ingå i den kliniska övervakningen:

• Djuret ska vara över 30 månader.
• Djuret är redan dött eller ska avlivas på grund av dålig prognos.
• Djuret har inte svarat på eventuell behandling.
• Symtomen ska ha försämrats gradvis.

Djuret ska ha uppvisat någon av följande beteende- och rörelse­­störningar:

• Ostadig, vinglig gång; ben som viker sig; faller omkull utan förklaring; går in i föremål eller väggar.
• Rädsla för till exempel dörröppningar, trösklar och hinder på golvet.
• Överreaktion på buller, plötsligt ljus eller beröring, särskilt av huvud och nacke.
• Förändring av beteendet. Till exempel ovanligt nervös eller aggressiv, med benägenhet att sparka. Överdrivet uppmärksam på omgivningen. Gnisslar tänder.
• Djuret kan inte resa sig eller gå, om djuret tidigare har uppvisat något av symtomen i listan ovan utan att någon orsak har kunnat konstateras, eller om det inte finns någon känd orsak till tillståndet.

2. Kontakta Jordbruksverket

Du kontaktar smittbekämpnings­enheten genom att ringa Jordbruksverket eller mejla.

• 0771‑223 223

• bekampning.nya.sjukdomar@jordbruksverket.se

Du ska ge information om

• anläggningens SE-nummer
• djurets ID
• djurhållarens namn och kontaktuppgifter
• en kort beskrivning av symtombilden
• om djuret redan är dött, och om det inte är det, när avlivningen kommer att utföras.

Jordbruksverket kommer sedan att beställa hämtning av kadavret och i samband med det meddela att det ska ingå i den kliniska övervakningen. Provtagningen görs på destruktions­anläggningen.

3. Informera djurhållaren

Du informerar djurhållaren om att:

• Jordbruksverket kommer att beställa hämtning av kadavret – det ska djurhållaren inte göra själv.
• Jordbruksverket betalar för hämtning och destruktion av kadavret, men inte för avlivning av djuret.
• Djuret kan avlivas med bultpistol och avblodning eller medicinskt, det spelar ingen roll för provtagningen. Jordbruksverket tar inga beslut som rör avlivningen eller vem som ska utföra den.
• Provtagningen görs bara i övervaknings­syfte. Det kommer inte att komma något provsvar och det finns ingen anledning till några smittskydds­restriktioner på anläggningen.

Bakgrund till den kliniska övervakningen

Den kliniska övervakningen är en av förutsättningarna för att Sverige ska upprätthålla sin status som ett land med försumbar risk för BSE.

Även om det handlar om djur med kliniska symtom på en epizooti­sjukdom så motsvarar de här djuren inte epizooti­misstankar i den vanliga bemärkelsen. De hanteras inte som misstankar enligt epizootilagen utan som övervaknings­prover. Anledningen är att sannolikheten är så låg att det faktiskt skulle röra sig om ett fall av BSE.

Många av de djur som bör ingå i den kliniska övervakningen skulle ändå provtas för BSE inom den passiva övervakningen, om de är över 48 månader. Men det är viktigt att de rapporteras in till den kliniska övervakningen, så att vi kan rapportera dem vidare separat. Vi behöver kunna visa att vår övervakning omfattar dessa djur med relevanta symtom.