Salmonella

Hitta på sidan

Salmonella kan drabba både människa och djur. Genom god hygien och omfattande kontrollprogram kan lantbrukare bidra till att hålla svenska livsmedel fria från salmonella.

Om salmonella

Salmonella är en så kallad zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människa. Djur kan drabbas av sjukdom på grund av salmonella, men det vanligaste är att de bara bär på smittan utan att själva bli sjuka.

Eftersom salmonella orsakas av bakterier som finns naturligt i miljön går sjukdomen inte att utrota, men genom goda rutiner för hygien och skötsel kan varje lantbrukare skydda sina djur och bidra till att hålla svenska livsmedel salmonellafria.

Smittläget för salmonella

Sedan 2013 har antalet nysmittade nötbesättningar legat under 5 per år, med undantag för 2013 då ett foderutbrott ledde till 10 smittade besättningar. Hos grisbesättningar minskade antalet smittade besättningar kraftigt i slutet av 1970-talet, och har sedan dess legat på upp till 5 nya smittade besättningar per år.

De senaste åren konstateras ny smitta i upp till 5 värphönsbesättningar och slaktkycklingflockar varje år. Samtliga siffror gäller med undantag för enstaka år, då större utbrott förekommit.

Kontroll och övervakning av salmonella

Sverige har ett unikt gott hälsoläge när det gäller salmonella hos våra djur. Det är tack vare att vi har flera kontrollprogram uppdelade på djurslag och produktionsinriktning som innebär att salmonella bekämpas i alla led, från foder till färdigt livsmedel.

Myndigheter och näring arbetar gemensamt för att förebygga och bekämpa salmonella, både genom lagstadgade och frivilliga kontrollprogram. De frivilliga kontrollprogrammen ansvarar branschorganisationer för.

Övervakningen är olika uppbyggd för olika djurslag. Till exempel finns en obligatorisk övervakning av alla kommersiella fjäderfäbesättningar, där regelbundna provtagningar sker på gården.

För nöt och gris görs bland annat stickprovskontroll i samband med slakt och provtagning av unga djur i samband med obduktion.

För får finns inget kontrollprogram. Svenska får är fria från eller har en mycket låg förekomst av salmonella. En särskild typ av salmonella som tillhör gruppen Salmonella diarizonae är relativt utbredd bland får. Trots att smittan är vanlig bland får är det mycket ovanligt att den gör människor sjuka. Därför bekämpas inte denna sjukdom på nationell nivå.

Den som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur måste varje vecka ta miljöprover i anläggningen för att kontrollera om det finns salmonella. Fodertillverkaren måste också ha en riskbaserad egenkontroll för att kunna garantera att fodret inte innehåller salmonella.

Viktiga förebyggande åtgärder för djurhållare

Djurägare kan göra mycket för att minska risken för att sjukdomar kommer in i och utvecklas i besättningen eller sprids till andra besättningar. Det handlar om biosäkerhet, det vill säga allt från var och hur stallarna är byggda till hur de dagliga skötselrutinerna ser ut.

Det här gör vi vid ett utbrott

När salmonella upptäcks i en besättning spärras anläggningen och smittan bekämpas. Grundtanken är den samma för alla livsmedelsproducerande djurslag, men det praktiska genomförande kan se olika ut beroende på djurslag, uppfödningsform, typ av salmonella med mera.

Under bekämpningen införs hygien- och skötselrutiner. Stallmiljön saneras och gödsel och andra smittförande produkter tas om hand på lämpligt sätt. Så långt produktionsformen tillåter inväntar man en naturlig utläkning av infektionen.

Ibland blir det nödvändigt att avliva djur på gården, till exempel om djuren är slaktfärdiga och man riskerar att det blir för trångt för dem innan smittan hinner bekämpas. Då måste man avliva djur för att undvika att det uppstår djurskyddsproblem. Ibland är det nödvändigt att avliva djur för att kunna tömma och rengöra smittade utrymmen.

I fjäderfäbesättningar avlivas i regel alla djur direkt, eftersom det inte är praktiskt möjligt att stoppa smittan på annat sätt.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet.

Författningar

Söker efter 2004:2

Senast uppdaterad: