Registrering, märkning och journalföring av nötkreatur

Du som håller nötkreatur ska registrera anläggningen där du håller djuren. Djuren ska vara märkta i båda öronen och du ska rapportera in händelserna för varje djur till CDB och föra en stalljournal. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till CDB används också vid handläggning och kontroll av stöd. Du ska också föra journal över läkemedel och döda djur.

Rapportera till CDB

Registrera anläggningar

Du som håller nötkreatur ska registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.

Registrera anläggning för djur och avelsmaterial

De här djuren ska du registrera, märka och journalföra

Du ska registrera, märka och journalföra de arter som tillhör släktena Bison, Bos (inklusive undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inklusive undersläktet Anoa) samt avkommor av korsningar mellan dessa arter. Det innebär att du ska registrera, märka och journalföra bland annat jak, bison och vattenbuffel.

Om du inte har någon anläggning sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett registreringsnummer ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten. Om det finns djur kvar på platsen som du tar över, kan du också ange det i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Tänk på att om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

Om du har ett produktionsplatsnummer sedan tidigare

Du som redan har ett produktionsplatsnummer ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registreringsnummer. Du behöver dock komplettera dina uppgifter om din anläggning och lägga till andra djurarter om du har andra djur som till exempel hästar och höns.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

  • antal djur som du avser att hålla på anläggningen och maxkapacitet per art
  • beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
  • arter
  • vilken kategori av djur du har till exempel för att producera mjölk, kött eller om du har djuren som hobby.

I undantagsfall kan du ha ett registreringsnummer för flera anläggningar

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning.

I andra fall där du önskar att dina olika anläggningar ska ha samma registreringsnummer ska du mejla till oss för en bedömning.

Årlig kostnad för registrering

Efter att du har registrerat dig kommer du att få betala en årlig avgift. För tillfället är avgiften satt till 50 kronor per anläggning. En faktura skickas hem till dig. Det är samma kostnad för alla anläggningar oavsett djurart. Tänk på att gå in och avregistrera dig om du inte längre driver en anläggning som håller djur eller avelsmaterial.

För att vi ska kunna täcka de kostnader vi har för registret kommer vi att justera den årliga avgiften från och med 2023 till 80 kronor. Detta kommer vi att fakturera i början av 2024.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor. Du hittar dem under rubriken Min verksamhet – Djur.

Märk dina nötkreatur

Nötkreatur ska vara märkta i båda öronen med gula originalbrickor. På originalbrickan står landsbeteckningen för Sverige (SE), födelseanläggningens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

Du kan också välja att märka nötkreatur med en godkänd elektronisk öronbricka i ett av öronen. Djurets andra öra ska du då märka med en vanlig öronbricka.

Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

Märk kalvarna senast 20 dagar efter födseln – tidigare om de ska lämna anläggningen där de är födda

Kalvar ska du märka med en originalbricka i båda öronen senast 20 dagar efter födelsen. Om kalven lämnar anläggningen där den är född inom 20 dagar efter födelsen måste du märka den i båda öronen innan transporten. Kalvar som föds på beten ska du märka med den anläggningens registreringsnummer där mamman hålls den största delen av tiden.

Använd ersättningsbricka om djuret tappar originalbrickan

Om ett nötkreatur tappar en originalbricka, ska du så snart som möjligt märka djuret med en ersättningsbricka. På ersättningsbrickan står landsbeteckningen för Sverige (SE), födelseanläggningens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Ersättningsbrickan är identisk med den originalbricka som ditt djur har förlorat.

Du kan använda en reservbricka tillfälligt

Om ett djur tappar en originalbricka ska du beställa en ersättningsbricka. Innan du har fått ersättningsbrickan kan du tillfälligt använda en reservbricka. Reservbrickor kan du bara använda till djur som är födda på din egen anläggning. Du får bara använda reservbrickan om det finns en originalbricka eller ersättningsbricka i djurets andra öra. På reservbrickan står landsbeteckningen för Sverige (SE) och anläggningens registreringsnummer. Du måste själv skriva dit individnumret och kontrollsiffran med en märkpenna för bestående skrift. Reservbrickan kan du bara använda på djur som är födda på din egen anläggning. 

När du för ut djur från eller tar in djur till Sverige

Märkning när du för ut nötkreatur från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem.

Identitetshandling

De djur som du ska föra ut från Sverige till ett EU-land eller ett EES-land ska ha en identitetshandling. Du ska ha en identitetshandling för varje djur som du ska föra ut ur Sverige. För att vara säker på att få identitetshandlingarna i tid ska din ansökan ha kommit in till Jordbruksverket senast en vecka innan du ska flytta djuret ut från Sverige. Detta för att du ska vara säker på att få identitetshandlingarna i tid. Kostnaden är 150 kronor per identitetshandling.

För att få en identitetshandling använder du blanketten Ansökan – nötkreaturspass.

För att du ska kunna få en identitetshandling ska djuret och alla djurets förflyttningar vara rapporterade på rätt sätt i nötkreatursregistret, CDB.

När du för ut djur finns det fler regler som du måste följa.

Märkning av nötkreatur när du för in djur till Sverige

Ett djur som är fött utanför Sverige ska kompletteringsmärkas med röda importöronbrickor direkt när det kommer till den första anläggningen i Sverige. Du beställer öronbrickorna hos Jordbruksverket. Om djuret sedan tidigare är märkt med brickor i båda öronen och brickorna innehåller samma information, så kan en av de ursprungliga brickorna tas bort. På de röda importöronbrickorna står landsbeteckningen för Sverige (SE), landskod för ursprungslandet, individnummer och kontrollsiffra.

Du ska journalföra märkningen i journalen för anläggningen. Sambandet mellan den ursprungliga märkningen och den svenska märkningen ska du meddela Jordbruksverket och sambandet ska vara tydligt i journalen. För mer information kan du mejla djur­register­enheten på Jordbruksverket.

När du tar in djur till Sverige finns det fler regler som du måste följa.

Djur som inte går att märka

Djur som inte går att märka

Ibland får djur infektioner i öronen vilket kan göra det olämpligt för dem att vara märkta med öronbrickor under läkningsprocessen. Det händer också att djur fastnar med sina öronbrickor på ett sådant sätt att det inte går att fästa en bricka i örat efter det. I de här fallen ska du ansöka hos oss om att få undantag från märkningsreglerna. Det gör du via e-postadressen nedan. För att öka möjligheten att få din ansökan beviljad bör du bifoga antingen ett veterinärintyg som styrker att djuret inte kan eller bör märkas, eller ett foto som tydligt visar varför det inte går att märka djuret i örat.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronbrickor och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronbrickorna sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Många fördelar med elektronisk märkning

Att märka djuren med elektroniska öronbrickor kan innebära många fördelar för dig som är registrerad aktör:

  • du sparar tid då du behöver lägga mindre tid på till exempel journalföring
  • du får en bättre uppföljning då du kan koppla den elektroniska märkningen till dataprogram där du kan se till exempel födelsedatum, vikt, stamtavla och fodermängd
  • det blir enklare att läsa av djurens identitet då det inte är nödvändigt att visuellt se den enskilda identiteten
  • det är mindre risk för fel vid journalföring och rapportering
  • länsstyrelsens djurkontroller går snabbare då djurens identitet inte behöver läsas av visuellt
  • det är säkrare att köpa eller sälja elektroniskt märkta djur då identiteten blir svårare att manipulera.

Elektroniska öronbrickor och avläsare

Alla elektroniska öronbrickor som är godkända för djur i Sverige kan du se under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning. Om du väljer att märka djur med elektronisk öronbricka så ska du göra det i ett av öronen. Djurets andra öra ska du märka med en vanlig öronbricka.

Det finns både stationära och portabla avläsare som du kan köpa hos din märkesleverantör. All godkänd elektronisk märkningsutrustning stöder ISO 11784 och ISO 11785 och fungerar därför tillsammans med elektroniska vågar, avläsningsutrustning och andra installationer som följer dessa standarder.

Se en film om djurmärkning i andra länder

Filmen är 6 minuter och det kan ta några sekunder innan den startar. Observera att det inte är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter i Sverige som det nämns i filmen.

Fördelar för alla i livsmedelskedjan

Elektronisk märkning innebär en större säkerhet gällande djurets enskilda identitet från födsel till slakt och säkerställer spårbarhet och dokumentation i hela livsmedelskedjan, vilket bidrar till konsumenternas förtroende.

Även andra i livsmedelskedjan som till exempel förmedlare, slakterier och transportörer har mycket att vinna på om fler använder elektronisk identifiering. Då identifieringen kan läsas av elektroniskt kan det finnas både tid och pengar att spara för alla.

Den elektroniska spårbarheten innebär ett snabbt och exakt sätt att behandla data som är avgörande vid förebyggande och snabb kontroll av spridning av sjukdomar som till exempel mul- och klövsjuka.

Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning

Du beställer öronbrickor och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du som har nötkreatur kan beställa från Allflex, Gårdsby Iglu och Stallmästaren.

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Om du beställer från Allflex

Om du beställer öronmärken eller annan märkningsutrustning från ett annat EU-land gäller andra regler för momsbeskattning. Eftersom Allflex är momsregistrerat i ett annat EU-land (Danmark) gäller alltså andra regler om du beställer från dem. Kortfattat innebär det att en beställning från Allflex kan påverka tidpunkten för när du ska redovisa moms. Läs mer på Skatteverkets webbplats.

De övriga två leverantörerna är momsregistrerade i Sverige så dessa regler gäller inte för dem.

Godkänd märkningsutrustning

Stallmästaren

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Stallmästaren. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Stor

Stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Små

Liten originalbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi 3000 Små används i kombination med en stor öronbricka.

OS ID Stallmästaren AB Combi E30 Flag

Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi E30 Flag används i kombination med handel Combi 2000 stor. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

OS ID Stallmästaren AB Combi E30 rund

Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi E30 används i kombination med handel Combi 2000 stor, Combi 2000 små eller Combi 2000 rund. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

Allflex

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Allflex. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

Allflex dan-mark ApS Senior Ultra

Stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

Allflex dan-mark ApS Junior Ultra

Liten originalbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Junior Ultra används i kombination med en stor öronbricka.

Allflex dan-mark ApS Select Ultra HDX

Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Select Ultra HDX används i kombination med handel Senior Ultra. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

Allflex dan-mark ApS EID HDX Rund

Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. EID HDX används i kombination med handel Senior Ultra eller Rund. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

Gårdsby Iglu

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Gårdsby Iglu. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

Gårdsby Iglu AB Alfa Stor

Stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Tillverkad av Tracecompany.

Gårdsby Iglu AB Alfa Liten

Liten originalbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Alfa Liten används i kombination med en stor öronbricka. Tillverkad av Tracecompany.

Gårdsby Iglu AB Alfa HDX Rund

Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Alfa HDX Rund används i kombination med handel Alfa Stor eller Rund. Stöder ISO-standard 11784 och 11785. Tillverkad av Tracecompany.

Gårdsby Iglu AB Alfa HDX Gavl

Elektronisk stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + födelseplatsens registreringsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Alfa HDX Gavl används i kombination med handel Alfa Stor. Stöder ISO-standard 11784 och 11785. Tillverkad av Tracecompany.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Rapportera händelser till CDB

Du ska rapportera alla förändringar för nötkreatur på din anläggning till centrala nötkreatursregistret (CDB) senast 7 dagar efter att händelsen inträffat. Uppgifterna som du rapporterar in till CDB används vid smittspårning och vid handläggning och kontroll av stöd.

Det är du som är registrerad aktör på en anläggning som ansvarar för att rapporteringarna blir gjorda i tid. I normalfallet måste både du som lämnar ifrån dig djur och du som tar emot djur rapportera detta. På så vis går det fortfarande att följa ett djur om ena parten skulle råka bli försenad med en rapportering.

Om någon annan ska sköta din rapportering

Om du vill så kan du ge någon fullmakt att sköta rapporteringen åt dig. Det kan du göra på Mina sidor eller på blankett.

Flera olika sätt att rapportera till CDB

Det finns flera olika sätt att rapportera till CDB:

  • CDB Internet
  • blankett
  • Växa Sverige
  • Skånesemin
  • Rådgivarna i Sjuhärad
  • vissa elektroniska stalljournaler.

Enklast är det att använda någon av de elektroniska kanalerna.

Läs mer om både e-tjänsterna och blanketterna för CDB-rapportering i de utfällbara styckena nedan.

Rapportering via elektronisk stalljournal

Genom CDB Internet kan du hämta en fil med rapporteringar från en elektronisk stalljournal som sedan skickas till CDB. Här är tillverkarna av elektroniska stalljournaler för nötkreatur.

MeatTrac Breeder, version 2.5

Kontakt: TracTechnology AB, Svärdvägen 19, 182 33 Danderyd

Mer information finns på företagets webbplats.

Livestock-Planner, version 1.0

Kontakt: Hencol AB, Mosskroken 24, 167 56 Bromma

Mer information finns på företagets webbplats.

Rapportering via Växa Sverige

Om du är ansluten till Växa Sverige kan du rapportera till CDB elektroniskt eller på blankett.

Elektronisk rapportering sker genom kokontrollen på PC (KKPC), Nordic Cattle Data eXchange och genom e-tjänsten Min Gård.

Om du rapporterar på blankett så är det Kalvning- och Förflyttningsrapport som du beställer från Växa Sverige. Om du rapporterar på blankett så behöver du också lämna uppgifter i en stalljournal. Läs mer om stalljournaler under rubriken Journalför dina nötkreatur.

För mer information kontakta Växa Sverige.

Rapportering via Skånesemin eller Rådgivarna i Sjuhärad

Om du är ansluten till Skånesemin eller Rådgivarna i Sjuhärad kan du rapportera till CDB elektroniskt eller på blankett.

Elektronisk rapportering sker genom e-tjänsten TopCow samt genom olika gårdssystem via TopCow till CDB.

Du kan även rapportera på blankett. Om du rapporterar på blankett så behöver du också lämna uppgifter i en stalljournal. Läs mer om stalljournaler under rubriken Journalför dina nötkreatur.

För mer information kontakta:

Skånesemin

Rådgivarna i Sjuhärad

Rapportering via fullmakt vid slakt

Vissa slakterier kan sköta din slaktrapportering om du ger dem en fullmakt. I så fall behöver du inte själv rapportera slakten av dina djur utan ansvarar bara för att uppdatera din stalljournal.

Om du vill låta slakteriet sköta slaktrapporteringen åt dig måste du först fylla i och skicka in en fullmaktsblankett till oss. Det är först när du fått ett bekräftelsebrev tillbaka som du själv kan sluta rapportera. Tänk på att även om du gett ett slakteri fullmakt så är det fortfarande du som registrerad aktör som har ansvaret för att CDB-rapporteringen är korrekt.

Fullmakt rapportering av förflyttning till slakt

Om du är ansluten till Växa Sverige bör du inte använda dig av slakteriernas rapportering, eftersom Växa rapporterar in fler uppgifter än vad slakterierna gör.

Rapportering på blankett

Du kan rapportera på blankett. Du beställer blanketten via länken nedan. Eftersom blanketterna registreras genom så kallad scanning är det viktigt att du använder blå eller svart kulspetspenna när du fyller i blanketten.

Om du rapporterar på blankett så behöver du också lämna uppgifter i en stalljournal. Läs mer om stalljournaler under rubriken Journalför dina nötkreatur.

Det här ska du rapportera om dina nötkreatur

Du ska rapportera alla förändringar för nötkreatur på din anläggning till CDB senast 7 dagar efter det att händelsen inträffat. Tänk på att en kalv ska märkas senast 20 dagar efter födseln och rapporteras till CDB senast 7 dagar efter att den märkts. Om du skickar rapporteringen med post måste den ha kommit till Jordbruksverket senast 3 dagar efter de 7 dagarna.

Här är de händelser som du ska rapportera:

  • födslar
  • försäljning och export
  • köp och import
  • slakt på ett slakteri
  • slakt av djur för egen konsumtion (hemslakt)
  • avlivade eller självdöda djur
  • tillfällig förflyttning till annan registrerad aktör (Tillfälligt ute/Åter från tillfälligt ute).

Om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, kan du välja att rapportera fler händelser till CDB som du annars hade behövt föra in i en stalljournal. Om du väljer att göra så behöver du inte föra någon stalljournal.

Det är de här händelserna som du i så fall också ska rapportera elektroniskt till CDB:

  • Om du tillfälligt flyttar djur mellan dina egna anläggningar (Tillfälligt ute/Åter från tillfälligt ute). Du ska rapportera detta oavsett om anläggningarna ligger i samma eller i en angränsande kommun.
  • Om du tillfälligt tar emot djur från en annan registrerad aktör (Tillfälligt inne/Åter från tillfälligt inne).

Du behöver inte rapportera Tillfälligt inne/Åter från tillfälligt inne om du flyttar djur mellan dina egna anläggningar.

Djur som är rapporterade som tillfälligt ute tillhör fortfarande besättningen på den anläggning som de kom ifrån. Detta innebär att om du till exempel har djur på bete hos en annan registrerad aktör och sedan bestämmer dig för att skicka djuren till slakt direkt från betet, så ska du rapportera slakten på din anläggnings registreringsnummer, inte betets. Och om en ko kalvar när den är tillfälligt på en annan anläggning ska du på samma sätt rapportera födseln på den anläggning som kon normalt sett hålls på. Men tänk på att om anläggningen tillhör en annan registrerad aktör ska du även rapportera kalven som tillfälligt ute på den anläggningens registreringsnummer

Att rapportera vid födsel

De här uppgifterna ska du rapportera vid födsel:

  • kalvens fullständiga identitet
  • födelsedatum
  • ras
  • kön
  • mammans identitetsnummer.

En kalv ska märkas senast 20 dagar efter födseln och rapporteras till CDB senast 7 dagar efter att den märkts.

Att rapportera vid slakt, köp, försäljning, tillfälligt ute och åter från tillfälligt ute

De här uppgifterna ska du rapportera vid slakt, köp, försäljning, tillfälligt ute och åter från tillfälligt ute:

  • djurets fullständiga identitet
  • kön
  • datum för händelsen
  • rapporteringsorsak
  • från eller till vilken anläggning djuret flyttas.
Ange landsnumret när du för ut djur från Sverige eller för in djur till Sverige

De länder som Sverige tar in djur från eller för ut djur till har egna landskoder som används i stället för anläggningarnas registreringsnummer . Vid handel med utlandet ska du därför ange landskoden Om du till exempel har tagit in ett djur från Danmark anger du SE 000004 när du rapporterar till CDB.

När du tar in djur till Sverige behöver du också kontakta djurregisterenheten hos oss så att vi kan registrera fler uppgifter om djuret, till exempel födelsedatum.

Att rapportera vid hemslakt, avlivning och för självdöda djur

De här uppgifterna ska du rapportera vid hemslakt, avlivning och självdöd:

  • djurets fullständiga identitet
  • kön
  • datum för händelsen (dagen då djuret dog)
  • rapporteringsorsak.

Raslista, godkända slakterier och landskoder

När du rapporterar födslar behöver du ange ras.

När du rapporterar djur till slakt behöver du ange slakteriets registrerade anläggningsnummer.

Vid export och import behöver du ange landskod.

Påminnelse via sms om att rapportera till CDB

Vi påminner dig via sms om de händelser som är på väg att bli försenade.

Vi kan bara påminna dig om någon annan har rapporterat att de tagit emot djur från dig eller lämnat djur till dig. Du kan alltså inte ta för givet att du får en påminnelse.

Du får två påminnelser, den första efter 6 dagar och den andra efter 7 dagar. Vilka händelser som påminnelsen gäller kan du se i e-tjänsten CDB Internet. Du kan också kontakta vår kundtjänst. Du kan inte göra din rapportering genom att svara på sms:et utan du rapporterar på det sätt som du brukar.

Du är fortfarande ansvarig för att rapportera i tid även om du inte fått någon påminnelse.

Om du får en påminnelse utan att du är sen med någon rapport så kan det bero på att någon annan felaktigt har uppgett dig som säljare eller köpare till deras djur, eller har angett fel datum för en händelse.

Om du inte följer reglerna för rapportering

Om du inte följer reglerna för rapportering av dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Journalför dina nötkreatur

När du har djur ska du

  • ha en stalljournal där du bland annat fyller i uppgifter om vilka djur du har, när de flyttas till eller från din anläggning. Det gör du för att djuren ska gå att spåra vid eventuella sjukdomsutbrott
  • ha en läkemedelsjournal och dokumentera dödsfall.

Dessa krav kommer från olika lagstiftning. Du kan välja att dokumentera uppgifter utifrån dessa två krav i en och samma journal eller separat.

Stalljournal

Du ska föra in identiteter för alla nötkreatur som du har på din anläggning i en stalljournal. Stalljournalen behöver inte längre vara godkänd av Jordbruksverket.

Om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, behöver du inte föra stalljournal om du istället rapporterar de extra uppgifterna som ska rapporteras till CDB. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Det här ska du rapportera om dina nötkreatur.

Om någon av dina anläggningar bara är ett bete och det inte finns några andra djur än dina egna där, behöver du inte heller föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att djuren förs ut ur stalljournalen för din anläggning där du håller dem den mesta av tiden.

Det här ska du föra in i din stalljournal

I stalljournalen ska du föra in uppgifter som gäller dina djur och din anläggning. De här uppgifterna ska vara med:

  • djurart och kategorier till exempel om det är kött- eller mjölkdjur samt antalet djur
  • varje djurs identitet
  • födelsedatum för varje djur som hålls på anläggningen
  • datum när ett djur dör, slaktas eller av någon anledning har försvunnit från din anläggning
  • datum när ett djur kommer till eller flyttas från din anläggning
  • från vilken anläggning ett djur kommer till din anläggning. Du ska ange anläggningens unika registreringsnummer.
  • till vilken anläggning du flyttar ett djur från din anläggning. Du ska ange anläggningens unika registreringsnummer.
  • Om du har djur som har elektronisk märkning ska du ange typen av elektronisk märkning
  • Om du har djur som av någon anledning har fått ett nytt id-nummer ska du ange djurets ursprungliga id-nummer och skälet till att det har ändrats.
  • Om du har djur som kommer från ett annat medlemsland inom EU, ska du spara identitetsdokumentet som en del av journalen.

Uppgifterna ska du föra in i journalen kronologiskt och senast 48 timmar efter att händelsen har inträffat. När det gäller födslar så är det senast 48 timmar efter att du märkt djuret (vilket ska göras senast 20 dagar efter födseln) som du ska föra in uppgifterna i journalen. Du ska spara journalerna i minst 3 år.

Tidigare godkända stalljournaler

När du journalför dina nötkreatur behöver du inte längre använda en journal som är godkänd av Jordbruksverket. Det finns både manuella och elektroniska stalljournaler som tidigare har godkänts av Jordbruksverket. Fördelen med stalljournalerna som tidigare har godkänts av Jordbruksverket är att de innehåller alla uppgifter som krävs vid journalföring, du riskerar då inte missa att journalföra någon obligatorisk uppgift.

Jordbruksverkets stalljournal beställer du hos Jordbruksverket, övriga hos respektive tillverkare.

Manuella journaler

Manuella journalerna som innehåller alla nödvändiga uppgifter:

  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.6
  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.5
  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.4
  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.3
  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.2
  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur 2000 version 1.1
  • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur 2000

Version 1.6 går att beställa. De andra versionerna går inte längre att beställa men om du redan har dem kan du fortsätta använda dem.

Elektroniska journaler

Följande elektroniska journaler innehåller alla nödvändiga uppgifter:

Stalljournal Växa Sverige - Kokontroll på PC (KKPC)

MeatTrac Breeder

LiveStock Planner

Stalljournal i CDB Internet (Stalljournalen avslutades den 28 mars 2019 och uppdateras inte längre. Det går fortfarande att titta och söka på äldre händelser i stalljournalen.)

Om du inte följer reglerna för journalföring

Om du inte följer reglerna för hur du ska journalföra dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska också dokumentera vilka djur som dör och anledningen till att de dör, och den dokumentationen ska du spara i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek eller vilken veterinär (om det gäller jourdos)
  • datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen ska du spara i minst 5 år.

Det här gäller för beten

Huvudregeln är att samma regler gäller för beten som för andra anläggningar. Det finns dock vissa lättnader i reglerna om du själv står som registrerad aktör på både betet och den plats där djuren vistas största delen av året. Du hittar allmän information om vad som gäller för registrering av anläggningar, märkning, rapportering och journalföring högre upp på sidan. Här nedan har vi samlat det som är specifikt för just beten.

Anläggningens registreringsnummer på beten

Det är platsens geografiska utformning som avgör om betet ska ha ett eget registreringsnummer. Om två olika delar ligger mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, kan dessa registreras som en och samma anläggning.

Om du ska ha dina djur på bete hos någon annan som inte har egna djur får ni komma överens om vem som ska vara registrerad aktör på betet. Det behöver alltså inte vara samma person som äger marken.

Märkning av kalvar som föds på beten

Kalvar som föds på beten ska du märka med ett märke i vardera öra inom 20 dagar. Du ska märka kalven med märken som har det anläggningsnummer som stämmer överens med den plats där mamman hålls den största delen av året. Öronbrickorna ska alltid ha ett individnummer. Tänk på att om anläggningen tillhör en annan registrerad aktör ska du även rapportera kalven som tillfälligt ute den anläggningens registreringsnummer.

Stalljournal på beten

Om någon av dina anläggningar är ett bete och det inte finns några andra djur än dina egna där, behöver du inte föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att du för ut djuren ur stalljournalen på din anläggning där du håller dem största delen av tiden.

Om du har dina djur på bete hos någon annan registrerad aktör måste den registrerade aktören föra stalljournal på betet. Det samma gäller för dig om du har en annan registrerad aktörs djur på dina beten.

Tänk på att om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, behöver du inte föra någon stalljournal. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Det här ska du rapportera om dina nötkreatur.

Rapportering till nötkreatursregistret, CDB

Om du rapporterar elektroniskt till CDB och därför inte för någon stalljournal, ska du rapportera till CDB när du flyttar djur mellan dina egna anläggningar. Det räcker att du rapporterar tillfälligt ute om djuren ska återgå till anläggningar. Om du tar emot djur från en annan registrerad aktörs anläggning ska du också rapportera tillfälligt inne till CDB. Du behöver inte rapportera tillfälligt inne och åter från tillfälligt inne om du flyttar djur mellan dina egna anläggningar.

Om du har stalljournal

Om du i stället väljer att föra stalljournal ska du rapportera så här. Om dina djur är på bete hos en annan registrerad aktör ska du rapportera dem som tillfälligt ute till CDB. När djuren återvänder rapporterar du dem åter från tillfälligt ute och gör noteringar i stalljournalen. Om du flyttar nötkreatur mellan dina egna anläggningar och de ligger i samma eller angränsande kommun behöver du inte rapportera till CDB. Det räcker då med att du för ut dem som tillfälligt ute i din huvudstalljournal. När de kommer tillbaka från betet för du dem åter från tillfälligt ute i huvudjournalen.

Författningar

Söker efter 2021:13

Senast granskad: 2022-01-21