Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Registrering, märkning och journalföring av nötkreatur

Hitta på sidan

Du som håller nötkreatur ska registrera anläggningen där du håller djuren. Djuren ska vara märkta i båda öronen och du ska rapportera in händelserna för varje djur till CDB och föra en stalljournal. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till CDB används också vid handläggning och kontroll av stöd.

Nya regler för registrering av nötkreatur

Den 21 april börjar nya regler gälla för registrering av nötkreatur.

Vi vill att du som redan är registrerad djurhållare på en produktionsplats går in och kontrollerar dina uppgifter och kompletterar dem med några uppgifter om anläggningen. Det ska du göra senast den 1 oktober. Du kan redan nu göra det i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna.

I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

Registrera platsen där du håller nötkreatur

Om du håller ett eller flera nötkreatur på en plats ska du registrera platsen hos oss. Du får då ett produktionsplatsnummer. Det kallas även SE-nummer eller PPN. Syftet med produktionsplatsnumret är att det ska vara möjligt att spåra djuren från en plats till en annan om det skulle bli ett sjukdomsutbrott.

Det här är produktionsplatsnummer

Ett produktionsplatsnummer avser en byggnad för djur som huvudsakligen vistas inomhus, eller en anläggning, om det finns ett antal tätt liggande byggnader som tydligt utgör en enhet. Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE och sex siffror.

Om du har betesdrift på din anläggning är det platsens geografiska utformning som avgör om du behöver ett eller flera nummer. Om betena ligger mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer.

Produktionsplatsnumret är knutet till den byggnad, anläggning eller plats där du bedriver din verksamhet. Du kan därför inte flytta med produktionsplatsnumret med verksamheten om du skulle flytta till en annan plats.

Så registrerar du produktionsplatsen

Du kan registrera en plats där du håller nötkreatur antingen i vår e-tjänst eller på en blankett. Om någon av uppgifterna som du anger sedan ändras, eller om du slutar med djurhållningen, ska du använda e-tjänsten eller blanketten för att tala om det för oss. De uppgifter som du anger läggs in i ett centralt register hos oss.

De här uppgifterna ska du ange:

    • djurhållarens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer
    • produktionsplatsens adress, fastighetsbeteckning och kommun
    • typ av verksamhet som finns på produktionsplatsen
    • vilket djurslag som finns på produktionsplatsen
    • produktionsplatsens geografiska läge (koordinater).

    Om du använder e-tjänsten lämnar du uppgifter om produktionsplatsens geografiska läge där.

    Om du använder blanketten ska du markera produktionsplatsens geografiska läge på en karta som du bifogar. Kartan ska vara en blockkarta, en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet. Om du skickar in en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet måste en fastighetsbeteckning finnas med. Markera med ett kryss den byggnad på din produktionsplats där dina djur huvudsakligen vistas under vinterhalvåret.

    Om du redan har anmält platsens geografiska läge för något annat djurslag på produktionsplatsen behöver du inte anmäla detta på nytt.

    Ska du ta över en produktionsplats eller anläggning?

    Om du ska ta över en produktionsplats eller en anläggning som redan har ett produktionsplatsnummer eller ett anläggningsnummer ska du anmäla det till Jordbruksverket. Detta gör du genom att logga in i e-tjänsten Registrera anläggning för djur och avelsmaterial och välja Skapa ny anläggning. När du kommer till sista steget i registreringen så skriver du i rutan för meddelande att du ska ta över befintlig produktionsplats eller anläggning och vilket SE-nummer det gäller.

    Du tar över det SE-nummer som tidigare djurhållare haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

    Om det finns djur kvar på platsen som du ska ta över så skriver du det också.

    Tänk på att om du ändrar djurhållare från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

    I undantagsfall kan du ha ett nummer för flera produktionsplatser

    Om du har flera produktionsplatsnummer kan du ansöka om att få ha ett och samma nummer för två eller flera av produktionsplatserna. Det gäller också om du ska börja ha djur på ett nytt ställe och därför skulle behöva registrera en ny produktionsplats.

    Du söker då dispens hos oss. Vi kan ge ett och samma nummer till platser om de ligger på rimligt avstånd från varandra och det inte finns några klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna.

    När du söker dispens ska du ange vilket djurslag det gäller och bifoga en karta där det är tydligt var djuren finns och hur stort avståndet är mellan de platserna. Kartan ska vara en blockkarta, en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet. Om du skickar in en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet måste en fastighetsbeteckning eller minst ett så kallat koordinatkryss finnas med. Om det finns andra klövdjursbesättningar i närheten ska du markera var de finns på kartan. Vi behöver den uppgiften för att kunna göra en korrekt bedömning av om besättningarna utgör en risk vid smittspårning. Ansökan om dispens skickar du till: Jordbruksverket, Djurregisterenheten, 551 82 Jönköping.

    Se och ändra registrerade uppgifter för din produktionsplats

    Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din produktionsplats kan du se dem i e-tjänsten Anmälan djurhållning. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

    Du kan också se de flesta uppgifterna om din produktionsplats på Mina sidor. Du hittar dem under rubriken Min verksamhet – Djur.

    Märk dina nötkreatur

    Nötkreatur ska vara märkta i båda öronen med gula originalbrickor, även kallade SE-brickor. På originalbrickan står landsbeteckningen för Sverige (SE), produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

    Du kan också välja att märka nötkreatur med en godkänd elektronisk öronbricka i ett av öronen. Djurets andra öra ska du då märka med en vanlig öronbricka.

    Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

    Nya regler för märkning av nötkreatur

    Den 21 april börjar nya regler gälla för märkning av nötkreatur.

    De nya reglerna innebär att det inte längre kommer att ställas krav på att en veterinär ska beställa identitetsmärkningar och fästa dem på nötkreatur som tas in i Sverige från andra länder. Det kommer du att kunna göra själv.

    I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

    Märk kalvarna senast 20 dagar efter födseln – tidigare om de ska lämna produktionsplatsen

    Kalvar ska du märka med en originalbricka i båda öronen senast 20 dagar efter födelsen. Om kalven lämnar produktionsplatsen inom 20 dagar efter födelsen måste du märka den i båda öronen innan transporten. Kalvar som föds på beten ska du märka med det produktionsplatsnummer där mamman hålls den största delen av tiden.

    Använd ersättningsbricka om djuret tappar originalbrickan

    Om ett nötkreatur tappar en originalbricka, ska du så snart som möjligt märka djuret med en ersättningsbricka. På ersättningsbrickan står landsbeteckningen för Sverige (SE), produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Ersättningsbrickan är identisk med den originalbricka som ditt djur har förlorat.

    Du kan använda en reservbricka tillfälligt

    Om ett djur tappar en originalbricka ska du beställa en ersättningsbricka. Innan du har fått ersättningsbrickan kan du tillfälligt använda en reservbricka. Reservbrickor kan du bara använda till djur som är födda på din egen produktionsplats. Du får bara använda reservbrickan om det finns en originalbricka eller ersättningsbricka i djurets andra öra. På reservbrickan står landsbeteckningen för Sverige (SE) och produktionsplatsnummer. Du måste själv skriva dit individnumret och kontrollsiffran med en märkpenna för bestående skrift.

    Godkända öronbrickor för nötkreatur

    Den gula originalbrickan använder du när du märker nötkreatur på sin födelseplats.

    Ersättningsbrickan använder du när djuret har förlorat en originalbricka.

    Reservbrickan kan du använda tillfälligt innan du har fått en ersättningsbricka.

    Föreningsbrickan var tillåten till och med den 31 maj 1996. Föreningsbrickor kan du numera bara beställa som ersättnings- eller reservbrickor.

    Den blåa originalbrickan användes till nötkreatur som föddes före 1995 och som inte ingick i något officiellt kontrollprogram. Blåa brickor kan du numera bara beställa som ersättnings- eller reservbrickor.

    Den röda importbrickan används när ett djur importeras till Sverige.

    Hur de olika brickorna ser ut och hur du beställer dem kan du läsa om under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning.

    Märkning vid export och import

    Märkning av nötkreatur vid export

    De djur som du ska exportera ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem.

    Nötkreaturspass

    De djur som du ska exportera till ett EU-land eller ett EES-land ska ha ett exportpass, ett nötkreaturspass. Du ska söka pass för varje djur som du ska föra ut ur Sverige. För att söka pass använder du blanketten Ansökan – nötkreaturspass. Din ansökan måste ha kommit in till Jordbruksverket senast en vecka innan exporten ska genomföras. Detta för att du ska vara säker på att få passen i tid.

    För att du ska kunna få ett pass ska djuret och alla djurets förflyttningar vara rapporterade på rätt sätt i nötkreatursregistret, CDB.

    När du exporterar djur finns det fler regler som du måste följa.

    Märkning av nötkreatur vid import

    Ett djur som är fött utanför Sverige ska kompletteringsmärkas med röda importöronbrickor direkt när det kommer till den första produktionsplatsen i Sverige. Det är en officiell veterinär som ska märka djuret. Du som är djurhållare ansvarar för att anlita en officiell veterinär. Veterinären beställer öronbrickorna hos Jordbruksverket. Om djuret sedan tidigare är märkt med brickor i båda öronen och brickorna innehåller samma information, så kan en av de ursprungliga brickorna tas bort. På de röda importöronbrickorna står landsbeteckningen för Sverige (SE), födelselandets produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

    Det är veterinären som journalför märkningen i journalen för produktionsplatsen. Sambandet mellan den ursprungliga märkningen och den svenska märkningen ska vara tydligt i journalen.

    När du importerar djur finns det fler regler som du måste följa.

    Märkning av gamla djur och djur som inte går att märka

    Nötkreatur födda den 31 maj 1996 eller tidigare

    Fram till och med den 31 maj 1996 var det tillåtet att märka djur med föreningsbrickor, även kallade SHS-brickor. Dessa brickor fanns i olika färger och därför kan det finnas nötkreatur som har en annan färg på brickorna än gul. Föreningsbrickor kan du i dag bara beställa som ersättnings- eller reservbrickor. Djuren ska vara märkta i båda öronen. På föreningsbrickan står föreningsnummer, besättningsnummer och individnummer.

    Djur som inte går att märka

    Ibland får djur infektioner i öronen vilket kan göra det olämpligt för dem att vara märkta med öronbrickor under läkningsprocessen. Det händer också att djur fastnar med sina öronbrickor på ett sådant sätt att det inte går att fästa en bricka i örat efter det. I de här fallen ska du ansöka hos oss om att få undantag från märkningsreglerna. Det gör du via e-postadressen nedan. För att öka möjligheten att få din ansökan beviljad bör du bifoga antingen ett veterinärintyg som styrker att djuret inte kan eller bör märkas, eller tydliga bilder på örat.

    Märkningen måste göras på rätt sätt

    När du märker dina djur får du bara använda öronbrickor och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronbrickorna sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

    Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

    Många fördelar med elektronisk märkning

    Att märka djuren med elektroniska öronbrickor kan innebära många fördelar för dig som djurhållare:

    • du sparar tid då du behöver lägga mindre tid på till exempel journalföring
    • du får en bättre uppföljning då du kan koppla den elektroniska märkningen till dataprogram där du kan se till exempel födelsedatum, vikt, stamtavla och fodermängd
    • det blir enklare att läsa av djurens identitet då det inte är nödvändigt att visuellt se den enskilda identiteten
    • det är mindre risk för fel vid journalföring och rapportering
    • länsstyrelsens djurkontroller går snabbare då djurens identitet inte behöver läsas av visuellt
    • det är säkrare att köpa eller sälja elektroniskt märkta djur då identiteten blir svårare att manipulera.

    Elektroniska öronbrickor och avläsare

    Alla elektroniska öronbrickor som är godkända för djur i Sverige kan du se under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning. Om du väljer att märka djur med elektronisk öronbricka så ska du göra det i ett av öronen. Djurets andra öra ska du märka med en vanlig öronbricka.

    Det finns både stationära och portabla avläsare som du kan köpa hos din märkesleverantör. All godkänd elektronisk märkningsutrustning stöder ISO 11784 och ISO 11785 och fungerar därför tillsammans med elektroniska vågar, avläsningsutrustning och andra installationer som följer dessa standarder.

    Se en film om djurmärkning i andra länder

    Filmen är 6 minuter och det kan ta några sekunder innan den startar. Observera att det inte är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter i Sverige som det nämns i filmen.

    Fördelar för alla i livsmedelskedjan

    Elektronisk märkning innebär en större säkerhet gällande djurets enskilda identitet från födsel till slakt och säkerställer spårbarhet och dokumentation i hela livsmedelskedjan, vilket bidrar till konsumenternas förtroende.

    Även andra i livsmedelskedjan som till exempel förmedlare, slakterier och transportörer har mycket att vinna på om fler använder elektronisk identifiering. Då identifieringen kan läsas av elektroniskt kan det finnas både tid och pengar att spara för alla.

    Den elektroniska spårbarheten innebär ett snabbt och exakt sätt att behandla data som är avgörande vid förebyggande och snabb kontroll av spridning av sjukdomar som till exempel mul- och klövsjuka.

    Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning

    Du beställer öronbrickor och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du som har nötkreatur kan beställa från Allflex, Gårdsby Iglu och Stallmästaren.

    Beställ direkt från leverantören

    Tidigare kunde du beställa öronbrickor via Jordbruksverket. Det kan du inte längre. Du beställer numera direkt från leverantören.

    Fullmakt för beställning till annan djurhållare eller till företag

    Om du ska beställa åt en annan djurhållare måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

    Om du beställer från Allflex

    Om du beställer öronbrickor eller annan märkningsutrustning från ett annat EU-land gäller andra regler för momsbeskattning. Eftersom Allflex är momsregistrerat i ett annat EU-land (Danmark) gäller alltså andra regler om du beställer från dem. Kortfattat innebär det att en beställning från Allflex kan påverka tidpunkten för när du ska redovisa moms. Läs mer på Skatteverkets webbplats.

    De övriga två leverantörerna är momsregistrerade i Sverige så dessa regler gäller inte för dem.

    Godkänd märkningsutrustning

    Stallmästaren

    Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Stallmästaren. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

    OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Stor

    Stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

    OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Små

    Liten originalbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi 3000 Små används i kombination med en stor öronbricka.

    OS ID Stallmästaren AB Combi E30 Flag

    Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi E30 Flag används i kombination med handel Combi 2000 stor. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

    OS ID Stallmästaren AB Combi E30 rund

    Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Combi E30 används i kombination med handel Combi 2000 stor, Combi 2000 små eller Combi 2000 rund. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

    Allflex

    Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Allflex. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

    Allflex dan-mark ApS Senior Ultra

    Stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra.

    Allflex dan-mark ApS Junior Ultra

    Liten originalbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Junior Ultra används i kombination med en stor öronbricka.

    Allflex dan-mark ApS Select Ultra HDX

    Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Select Ultra HDX används i kombination med handel Senior Ultra. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

    Allflex dan-mark ApS EID HDX Rund

    Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. EID HDX används i kombination med handel Senior Ultra eller Rund. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

    Gårdsby Iglu

    Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Gårdsby Iglu. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

    Gårdsby Iglu AB Alfa Stor

    Stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Tillverkad av Tracecompany.

    Gårdsby Iglu AB Alfa Liten

    Liten originalbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Alfa Liten används i kombination med en stor öronbricka. Tillverkad av Tracecompany.

    Gårdsby Iglu AB Alfa HDX Rund

    Elektronisk originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Alfa HDX Rund används i kombination med handel Alfa Stor eller Rund. Stöder ISO-standard 11784 och 11785. Tillverkad av Tracecompany.

    Gårdsby Iglu AB Alfa HDX Gavl

    Elektronisk stor originalbricka eller ersättningsbricka för nötkreatur, SE + produktionsplatsnummer, individnummer och kontrollsiffra. Alfa HDX Gavl används i kombination med handel Alfa Stor. Stöder ISO-standard 11784 och 11785. Tillverkad av Tracecompany.

    Om du inte följer reglerna för märkning

    Om du håller djur och inte märker dem på rätt sätt kan du få avdrag på dina stöd. Du kan också bli tvungen att åtgärda felen vid vite. Det betyder att du kan bli tvungen att betala om du inte åtgärdar felen. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Omärkta djur eller djur med bristfällig märkning får du inte flytta från produktionsplatsen. Det innebär att de inte får lämnas till slakt eller flyttas till andra produktionsplatser. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

    Rapportera händelser till CDB

    Du ska rapportera alla förändringar för nötkreatur på din produktionsplats till centrala nötkreatursregistret (CDB) senast 7 dagar efter att händelsen inträffat. Uppgifterna som du rapporterar in till CDB används vid smittspårning och vid handläggning och kontroll av stöd.

    Det är du som är registrerad djurhållare på en produktionsplats som ansvarar för att rapporteringarna blir gjorda i tid. I normalfallet måste både du som lämnar ifrån dig djur och du som tar emot djur rapportera detta. På så vis går det fortfarande att följa ett djur om ena parten skulle råka bli försenad med en rapportering.

    Rapportera senast 7 dagar efter händelsen

    Du ska rapportera alla förändringar för dina nötkreatur till CDB senast 7 dagar efter att händelsen inträffat. För kalvar gäller att de ska märkas senast 20 dagar efter födseln och rapporteras till CDB senast 7 dagar efter att de märkts.

    Om någon annan ska sköta din rapportering

    Om du vill så kan du ge någon fullmakt att sköta rapporteringen åt dig. Det kan du göra på Mina sidor eller på blankett.

    Flera olika sätt att rapportera till CDB

    Det finns flera olika sätt att rapportera till CDB:

    • CDB Internet
    • blankett
    • Växa Sverige
    • Skånesemin
    • Rådgivarna i Sjuhärad
    • vissa elektroniska stalljournaler.

    Enklast är det att använda någon av de elektroniska kanalerna.

    Läs mer om både e-tjänsterna och blanketterna för CDB-rapportering i de utfällbara styckena nedan.

    Om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, kan du välja att rapportera fler händelser till CDB som du annars hade behövt föra in i en stalljournal. Om du väljer att göra så behöver du alltså inte föra någon stalljournal.

    Om du i stället väljer att rapportera till CDB på blankett, så behöver du även föra in uppgifter i en stalljournal.

    Här är de elektroniska kanalerna:

    • CDB Internet
    • Skånesemin och Rådgivarna i Sjuhärad – TopCow
    • Växa Sverige – Min Gård
    • Växa Sverige – Nordic Common Data eXchange
    • Stalljournal Växa Sverige – Kokontroll på PC (KKPC)
    • Stalljournal MeatTrac Breeder
    • Stalljournal LiveStock Planner
    • Ombudsrapportering av slakt genom fullmakt till slakteri
    • Ombudsrapportering vid livdjursförmedling genom Scan

    Rapportering via elektronisk stalljournal

    Genom CDB Internet kan du hämta en fil med rapporteringar från en elektronisk stalljournal som sedan skickas till CDB. Här är de godkända tillverkarna av elektroniska stalljournaler för nötkreatur.

    MeatTrac Breeder, version 2.5

    Kontakt: TracTechnology AB, Svärdvägen 19, 182 33 Danderyd

    Mer information finns på företagets webbplats.

    Livestock-Planner, version 1.0

    Kontakt: Hencol AB, Mosskroken 24, 167 56 Bromma

    Mer information finns på företagets webbplats.

    Rapportering via Växa Sverige

    Om du är ansluten till Växa Sverige kan du rapportera till CDB elektroniskt eller på blankett.

    Elektronisk rapportering sker genom kokontrollen på PC (KKPC), Nordic Common Data eXchange och genom e-tjänsten Min Gård.

    Om du rapporterar på blankett så är det Kalvning- och Förflyttningsrapport som du beställer från Växa Sverige. Om du rapporterar på blankett så behöver du också lämna uppgifter i en stalljournal. Läs mer om stalljournaler under rubriken Journalför dina nötkreatur.

    För mer information kontakta Växa Sverige.

    Rapportering via Skånesemin eller Rådgivarna i Sjuhärad

    Om du är ansluten till Skånesemin eller Rådgivarna i Sjuhärad kan du rapportera till CDB elektroniskt eller på blankett.

    Elektronisk rapportering sker genom e-tjänsten TopCow samt genom olika gårdssystem via TopCow till CDB.

    Du kan även rapportera på blankett. Om du rapporterar på blankett så behöver du också lämna uppgifter i en stalljournal. Läs mer om stalljournaler under rubriken Journalför dina nötkreatur.

    För mer information kontakta:

    Skånesemin

    Rådgivarna i Sjuhärad

    Rapportering via fullmakt vid slakt

    Vissa slakterier kan sköta din slaktrapportering om du ger dem en fullmakt. I så fall behöver du inte själv rapportera slakten av dina djur utan ansvarar bara för att uppdatera din stalljournal.

    Om du vill låta slakteriet sköta slaktrapporteringen åt dig måste du först fylla i och skicka in en fullmaktsblankett till oss. Det är först när du fått ett bekräftelsebrev tillbaka som du själv kan sluta rapportera. Tänk på att även om du gett ett slakteri fullmakt så är det fortfarande du som djurhållare som har ansvaret för att CDB-rapporteringen är korrekt.

    Fullmakt rapportering av förflyttning till slakt

    Om du är ansluten till Växa Sverige bör du inte använda dig av slakteriernas rapportering, eftersom Växa rapporterar in fler uppgifter än vad slakterierna gör.

    Rapportering på blankett

    Du kan rapportera på blankett. Du beställer blanketten via länken nedan. Eftersom blanketterna registreras genom så kallad scanning är det viktigt att du använder blå eller svart kulspetspenna när du fyller i blanketten.

    Om du rapporterar på blankett så behöver du också lämna uppgifter i en stalljournal. Läs mer om stalljournaler under rubriken Journalför dina nötkreatur.

    Det här ska du rapportera om dina nötkreatur

    Du ska rapportera alla förändringar för nötkreatur på din produktionsplats till CDB senast 7 dagar efter det att händelsen inträffat. Tänk på att en kalv ska märkas senast 20 dagar efter födseln och rapporteras till CDB senast 7 dagar efter att den märkts. Om du skickar rapporteringen med post måste den ha kommit till Jordbruksverket senast 3 dagar efter de 7 dagarna.

    Här är de händelser som du ska rapportera:

    • födslar
    • försäljning och export
    • köp och import
    • slakt på ett slakteri
    • slakt av djur för egen konsumtion (hemslakt)
    • avlivade eller självdöda djur
    • tillfällig förflyttning till annan djurhållare (Tillfälligt ute/Åter från tillfälligt ute).

    Om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, kan du välja att rapportera fler händelser till CDB som du annars hade behövt föra in i en stalljournal. Om du väljer att göra så behöver du inte föra någon stalljournal.

    Det är de här händelserna som du i så fall också ska rapportera elektroniskt till CDB:

    • Om du tillfälligt flyttar djur mellan dina egna produktionsplatser (Tillfälligt ute/Åter från tillfälligt ute). Du ska rapportera detta oavsett om produktionsplatserna ligger i samma eller i en angränsande kommun.
    • Om du tillfälligt tar emot djur från en annan djurhållare (Tillfälligt inne/Åter från tillfälligt inne).

    Du behöver inte rapportera Tillfälligt inne/Åter från tillfälligt inne om du flyttar djur mellan dina egna produktionsplatser.

    Djur som är rapporterade som tillfälligt ute tillhör fortfarande besättningen på den produktionsplats som de kom ifrån. Detta innebär att om du till exempel har djur på bete hos en annan djurhållare och sedan bestämmer dig för att skicka djuren till slakt direkt från betet, så ska du rapportera slakten på ditt eget produktionsplatsnummer, inte betets. Och om en ko kalvar när den är tillfälligt på en annan produktionsplats ska du på samma sätt rapportera födseln på det produktionsplatsnummer som kon normalt sett hålls på. Men tänk på att om produktionsplatsen tillhör en annan djurhållare så ska du även rapportera kalven som tillfälligt ute på den andra djurhållarens produktionsplatsnummer.

    Att rapportera vid födsel

    De här uppgifterna ska du rapportera vid födsel:

    • kalvens fullständiga identitet
    • födelsedatum
    • ras
    • kön
    • mammans identitetsnummer.

    En kalv ska märkas senast 20 dagar efter födseln och rapporteras till CDB senast 7 dagar efter att den märkts.

    Att rapportera vid slakt, köp, försäljning, tillfälligt ute och åter från tillfälligt ute

    De här uppgifterna ska du rapportera vid slakt, köp, försäljning, tillfälligt ute och åter från tillfälligt ute:

    • djurets fullständiga identitet
    • kön
    • datum för händelsen
    • rapporteringsorsak
    • från eller till vilket produktionsplatsnummer djuret flyttas.
    Ange landsnumret vid import eller export

    De länder som Sverige importerar från eller exporterar till har egna produktionsplatsnummer, så kallade landskoder. Vid handel med utlandet ska du därför ange landsnumret. Om du till exempel har importerat ett djur från Danmark så anger du SE 000004 i din rapportering till CDB.

    Vid import av djur behöver du också kontakta djurregisterenheten hos oss så att vi kan registrera fler uppgifter om djuret, till exempel födelsedatum.

    Att rapportera vid hemslakt, avlivning och för självdöda djur

    De här uppgifterna ska du rapportera vid hemslakt, avlivning och självdöd:

    • djurets fullständiga identitet
    • kön
    • datum för händelsen (dagen då djuret dog)
    • rapporteringsorsak.

    Raslista, godkända slakterier och landskoder

    När du rapporterar födslar behöver du ange ras.

    När du rapporterar djur till slakt behöver du ange slakteriets produktionsplatsnummer.

    Vid export och import behöver du ange landskod.

    Påminnelse via sms om att rapportera till CDB

    Vi påminner dig via sms om de händelser som är på väg att bli försenade.

    Vi kan bara påminna dig om någon annan har rapporterat att de tagit emot djur från dig eller lämnat djur till dig. Du kan alltså inte ta för givet att du får en påminnelse.

    Du får två påminnelser, den första efter 6 dagar och den andra efter 7 dagar. Vilka händelser som påminnelsen gäller kan du se i e-tjänsten CDB Internet. Du kan också kontakta vår kundtjänst. Du kan inte göra din rapportering genom att svara på sms:et utan du rapporterar på det sätt som du brukar.

    Du är fortfarande ansvarig för att rapportera i tid även om du inte fått någon påminnelse.

    Om du får en påminnelse utan att du är sen med någon rapport så kan det bero på att någon annan felaktigt har uppgett dig som säljare eller köpare till deras djur, eller har angett fel datum för en händelse.

    Om du inte följer reglerna för rapportering

    Om du håller djur och inte rapporterar dem på rätt sätt kan du få avdrag på dina stöd. Du kan också bli tvungen att åtgärda felen vid vite. Det betyder att du kan bli tvungen att betala om du inte åtgärdar felen. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Dessutom kan vi besluta om att du inte får flytta dina djur om de inte är rapporterade på rätt sätt. Ett sådant beslut innebär att de inte får lämnas till slakt eller flyttas till andra produktionsplatser. Vi kan besluta om detta oavsett om du söker stöd eller inte.

    Journalför dina nötkreatur

    Du ska föra in identiteter för alla nötkreatur som du har på din produktionsplats i en stalljournal. Stalljournalen ska vara godkänd av Jordbruksverket.

    Om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, behöver du inte föra någon stalljournal. Du behöver då rapportera fler händelser till CDB som du annars bara hade behövt föra in i din stalljournal. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Det här ska du rapportera om dina nötkreatur.

    Om någon av dina produktionsplatser bara är ett bete och det inte finns några andra djur än dina egna där, behöver du inte heller föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att djuren förs ut ur stalljournalen för din produktionsplats där du håller dem den mesta av tiden.

    Om du tillfälligt håller djur på en annan plats, till exempel på bete, kan du använda sidorna för tillfälligt ute. Den typen av sidor finns i de flesta godkända stalljournaler.

    Nya regler för journalföring av nötkreatur

    Den 21 april börjar nya regler gälla.

    De nya reglerna innebär att det inte längre kommer vara ett krav på att din journalföring ska göras i journaler som blivit godkända av Jordbruksverket. Du kommer istället att kunna använda dig av en egen journal om du inte vill använda dig av en som Jordbruksverket godkänt.

    I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

    Det här ska du föra in i din stalljournal

    I stalljournalen ska du föra in de här händelserna för din produktionsplats:

    • födslar
    • dödsfall
    • djur som kommer till din produktionsplats (ange produktionsplatsnumret på den plats som djuren närmast kommer ifrån)
    • djur som lämnar din produktionsplats (ange produktionsplatsnumret på den plats som tar emot djuren).

    För varje djur som du för in i journalen ska du ange dess unika identitet tillsammans med födelsedatum, ras och kön. Du ska också ange datumet för ändringen. Uppgifterna ska du föra in i journalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. När det gäller födslar så är det senast 48 timmar efter att du märkt djuret (vilket ska göras senast 20 dagar efter födseln) som du ska föra in uppgifterna i journalen. Du ska spara journalerna i minst 3 år.

    Journalför senast 48 timmar efter händelsen

    Du ska föra in uppgifterna i stalljournalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat.

    Godkända stalljournaler

    När du journalför dina nötkreatur måste du använda en journal som är godkänd av Jordbruksverket. Det finns både manuella och elektroniska stalljournaler som är godkända.

    Jordbruksverkets stalljournal beställer du hos Jordbruksverket, övriga hos respektive tillverkare.

    Manuella journaler

    Just nu är de här manuella journalerna godkända:

    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.6
    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.5
    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.4
    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.3
    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur version 1.2
    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur 2000 version 1.1
    • Jordbruksverkets stalljournal för nötkreatur 2000

    Version 1.6 går att beställa. De andra versionerna går inte längre att beställa men om du redan har dem kan du fortsätta använda dem.

    Elektroniska journaler

    Just nu är de här elektroniska journalerna godkända:

    Stalljournal Växa Sverige - Kokontroll på PC (KKPC)

    MeatTrac Breeder

    LiveStock Planner

    Stalljournal i CDB Internet (Stalljournalen avslutades den 28 mars 2019 och uppdateras inte längre. Det går fortfarande att titta och söka på äldre händelser i stalljournalen.)

    Om du inte följer reglerna för journalföring

    Om du håller djur och inte journalför dem på rätt sätt kan du få avdrag på dina stöd. Du kan också bli tvungen att åtgärda felen vid vite. Det betyder att du kan bli tvungen att betala om du inte åtgärdar felen. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Dessutom kan vi besluta om att du inte får flytta dina djur om de inte är journalförda på rätt sätt. Ett sådant beslut innebär att de inte får lämnas till slakt eller flyttas till andra produktionsplatser. Vi kan besluta om detta oavsett om du söker stöd eller inte.

    Det här gäller för beten

    Huvudregeln är att samma regler gäller för beten som för andra produktionsplatser. Det finns dock vissa lättnader i reglerna om du själv står som djurhållare på både betet och den plats där djuren vistas största delen av året. Du hittar allmän information om vad som gäller för registrering av produktionsplats, märkning, rapportering och journalföring högre upp på sidan. Här nedan har vi samlat det som är specifikt för just beten.

    Produktionsplatsnummer på beten

    Det är platsens geografiska utformning som avgör om betet ska ha ett eget produktionsplatsnummer. Om betet ligger mindre än 500 meter från din gård fågelvägen, och det inte finns klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, kan betet räknas till gårdens produktionsplatsnummer. I annat fall ska du skaffa ett separat nummer för betet. Om du har flera beten som ligger mindre än 500 meter från varandra och ingen annan har sina klövdjur mellan dina beten kan dessa beten ha ett gemensamt nummer.

    Om du ska ha dina djur på bete hos någon annan som inte har egna djur får ni komma överens om vem som ska vara djurhållare på betet. Det behöver alltså inte vara samma person som äger marken.

    Märkning av kalvar som föds på beten

    Kalvar som föds på beten ska du märka inom 20 dagar med det produktionsplatsnummer där mamman hålls den största delen av året och, som alltid, med ett individnummer. Tänk på att om produktionsplatsen tillhör en annan djurhållare ska du även rapportera kalven som tillfälligt ute på den andra djurhållarens produktionsplatsnummer. Om betet har ett separat produktionsplatsnummer och kalven lämnar betet inom 20 dagar efter födelsen måste du märka den i båda öronen innan transporten.

    Stalljournal på beten

    Om någon av dina produktionsplatser är ett bete och det inte finns några andra djur än dina egna där, behöver du inte föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att du för ut djuren ur stalljournalen på din produktionsplats där du håller dem största delen av tiden.

    Om du har dina djur på bete hos någon annan djurhållare måste den djurhållaren föra stalljournal på betet. Det samma gäller för dig om du har en annan djurhållares djur på dina beten.

    Tänk på att om du gör din CDB-rapportering i CDB Internet eller i någon annan elektronisk kanal, behöver du inte föra någon stalljournal. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Det här ska du rapportera om dina nötkreatur.

    Rapportering till nötkreatursregistret, CDB

    Om du rapporterar elektroniskt till CDB och därför inte för någon stalljournal, ska du rapportera till CDB när du flyttar djur mellan dina egna produktionsplatser. Det räcker att du rapporterar tillfälligt ute om djuren ska återgå till ursprungsplatsen. Om du tar emot djur från en annan djurhållares produktionsplats ska du också rapportera tillfälligt inne till CDB. Du behöver inte rapportera tillfälligt inne/åter från tillfälligt inne om du flyttar djur mellan dina egna produktionsplatser.

    Om du i stället väljer att föra stalljournal ska du rapportera så här. Om dina djur är på bete hos en annan djurhållare ska du rapportera dem som tillfälligt ute till CDB. När djuren återvänder rapporterar du dem åter från tillfälligt ute och gör noteringar i stalljournalen. Om du flyttar nötkreatur mellan dina egna produktionsplatser och de ligger i samma eller angränsande kommun behöver du inte rapportera till CDB. Det räcker då med att du för ut dem som tillfälligt ute i din huvudstalljournal. När de kommer tillbaka från betet för du dem åter från tillfälligt ute i huvudjournalen.

    Författningar

    Söker efter 2007:12

    Senast uppdaterad: 2021-03-26