Nya regler för dig som håller djur för sällskap och hobby
De detaljerade djurskyddsbestämmelserna för djur som hålls för sällskap och hobby ska uppdateras. Det gör vi för att de ska stämma överens med ett uppdaterat vetenskapligt underlag, kraven i den nya djurskyddslagen som trädde i kraft 2019 och den kompetens som finns i dag för hur de här djuren ska hållas för att må bra. Du som håller djur för sällskap och hobby kan komma att påverkas och det är därför viktigt att du känner till att bestämmelserna ses över.
Vissa bestämmelser kommer att börja gälla redan i samband med att föreskrifterna träder i kraft. Planen är att de ska träda i kraft 1 januari 2026. Andra bestämmelser föreslår vi att du som djurhållare ska få ytterligare två år på dig att följa. Det är viktigt att du känner till när de nya bestämmelserna börjar att gälla för just din djurhållning.
Djur som påverkas av ändringarna
Alla djur som är tillåtna att hålla för sällskap och hobby påverkas av ändringarna. Ändringarna gäller dock inte hundar, katter, hästar, åsnor och korsningar mellan hästar och åsnor, nötkreatur, får, getter, grisar andra än minigrisar, dovhjortar, kronhjortar, mufflon, vildsvin, korsningar mellan tamsvin och vildsvin eller inhemska höns- och andfåglar som hålls i utsättningssyfte.
Exempel på djur som berörs av de ändrade bestämmelserna:
- marklevande fåglar, till exempel tamhöns, vaktlar, påfåglar och tamankor
- fåglar andra än marklevande, till exempel papegojor och finkar
- brevduvor
- tamillrar
- kaniner
- gnagare
- ormar och ödlor
- sköldpaddor
- groddjur
- benfiskar
- minigrisar.
Därför behöver vi ändra föreskriften
Detaljbestämmelserna som gäller för hållande, uppfödning och försäljning med mera av djur för sällskap och hobby trädde i kraft i slutet av 1990-talet. Sedan dess har bland annat följande hänt:
- En ny djurskyddslag har trätt i kraft.
- Ny vetenskaplig forskning har publicerats.
- Kompetensen för hur djuren behöver hållas och förutsättningarna för att kunna hålla berörda arter på ett sätt som är mer förenligt med deras behov har blivit bättre.
Inom vissa områden vet vi att det finns problem i dag. Det framgår av länsstyrelsernas kontrollresultat. Vi föreslår dock ändringar även inom andra områden. Det behöver inte finnas konstaterade brister eller problem med djurhållningen för att ändra i föreskriften, eftersom djurskyddslagen ska verka förebyggande, så att djuren inte utsätts för risken att deras välfärd påverkas negativt.
Vad säger djurskyddslagen?
Ramarna för hur vi får hålla och använda djur i Sverige bestäms av riksdagen i den svenska djurskyddslagen. Djurskyddslagstiftningen beskriver hur vi ska göra så att djuren mår både fysiskt och psykiskt bra. Det är du som äger eller tar hand om ett djur som ansvarar för att djuret har det bra. I Sverige ska alla djur som hålls av oss människor behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
I Sverige lägger vi också stor vikt vid att våra djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Med detta menas inte att djuren ska kunna bete sig exakt som de gör i naturen, men att de ska kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande.
Alla djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och utveckling av beteendestörningar förebyggs. Reglerna visar på vad som är den lägsta nivån av djurskydd som bedöms som ett gott djurskydd.
Vad säger forskningen?
I början av arbetet med att ta fram nya bestämmelser gav Jordbruksverket Vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att titta på vad forskningen säger om hur stor yta djuren behöver för att kunna röra sig obehindrat och utföra beteenden som de är starkt motiverade för.
Uppdraget omfattade följande kategorier av djur:
- sällskapsfåglar
- kaniner och gnagare
- ormar och ödlor
- sköldpaddor
- fiskar
- groddjur
- tamillrar.
Du kan läsa hela yttrandet här:
Slutsatser utifrån lagkrav och forskning
För att öka förståelsen för ändringarna vill vi presentera några av de viktiga slutsatser som kan dras utifrån kraven i djurskyddslagen och yttrandet från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av sällskapsdjur.
- Djur av arter som naturligt lever tillsammans med djur av samma art har behov av att leva med djur av samma art även i fångenskap.
- Djur behöver ha tillgång till artanpassad inredning och resurser.
- Djurens förvaringsutrymmen behöver vara tillräckligt stora.
- Minst två individer av en art som naturligt lever med djur av samma art ska kunna leva och trivas i samma utrymme.
- Det ska gå att få plats med all artanpassad inredning och de artanpassade resurserna som den aktuella arten behöver för att kunna få utlopp för sina naturliga beteenden och behov.
- Det ska finnas fri yta där alla djur samtidigt ska kunna få utlopp för sina naturliga rörelsebeteenden och behov, trots att flera individer och all inredning samt resurser tar upp plats i utrymmet.
Punkterna ovan är förutsättningar för bland annat följande krav i djurskyddslagen:
- Djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
- Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas.
- Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende).
- Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att beteendestörningar förbyggs.
- Förvaringsutrymmen och hägn ska ge samtliga djur tillräckligt skydd, utrymme att kunna röra sig obehindrat och att kunna vila på ett för djuren lämpligt sätt. Förvaringsutrymmen och hägn ska därutöver hållas rena och klimat, ljus och ljudförhållanden ska vara anpassade till djurens behov.
Ta del av ändringsförslaget
Föreskriften som ska ändras heter Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:15) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, saknummer L80.
Jordbruksverket har arbetat fram ett ändringsförslag som omfattar hela föreskriften. Innan vi kan informera om vad som kommer att gälla framöver ska ändringsförslaget genomgå flera steg. Ett av dessa steg är en externremiss .
Du kan läsa vårt förslag på nya föreskrifter och allmänna råd genom att ta del av externremissen via länken nedan. Där kan du även lämna synpunkter på ändringsförslaget i vår elektroniska svarsblankett.
Frågor och svar
Varför föreslår ni så omfattande förändringar?
Jordbruksverket ansvarar för de detaljerade djurskyddsreglerna för att hålla sällskaps- och hobbydjur. Reglerna ska utgå från aktuell lagstiftning och den kunskap vi har om djurens behov genom forskning.
Reglerna för djur som hålls för sällskap och hobby har till stor del varit oförändrade sedan 1997. Sedan dess har vi fått en ny djurskyddslag och mycket mer kunskap om behoven hos djur som hålls för sällskap och hobby. Därför behöver vi uppdatera reglerna, som finns till för att djur som hålls för sällskap och hobby ska ha en god välfärd.
Vi har arbetat med förslaget under lång tid – från december 2022. Arbetet har bland annat inneburit att vi
- har utgått från den nya djurskyddslagen
- hämtat in sammanställningar från SLU:s vetenskapliga råd om vad aktuell forskning säger om olika sällskapsdjurs behov
- samarbetat med och fått synpunkter från företrädare från olika berörda näringar, organisationer och föreningar.
Vårt förslag till nya djurskyddsregler utgår från lagen och djurens behov. Vi bedömer att de föreslagna ändringarna kommer bidra till att djur som hålls för sällskap och hobby få en bättre djurvälfärd samtidigt som det är förändringar som är möjliga för djurhållare att leva upp till. Med det sagt öppnar vi nu upp för organisationer, näringar, föreningar, myndigheter och privatpersoner att att lämna synpunkter på förslaget.
Varför är det så stor skillnad på utrymmeskraven mellan nuvarande föreskrift och Jordbruksverkets förslag?
De utrymmeskrav som gäller i dag trädde i kraft på slutet av 1990‑talet. Sedan dess har både en ny djurskyddslag trätt i kraft och kunskapen om djurens behov ökat. Vi bedömer att utrymmeskraven behöver uppdateras utifrån nuvarande kunskapsläge om djurens behov för att kraven i djurskyddslagen ska kunna följas.
Vår bedömning är att utrymmet behöver vara tillräckligt stort så att
- minst två individer av arter som naturligt lever med djur av samma art ska kunna leva och trivas i samma utrymme, utan att riskera att stressa eller skada varandra
- all inredning och artanpassade resurser som den aktuella arten behöver för att kunna få utlopp för sina naturliga beteenden och behov ska kunna få plats
- det ska kunna finnas fri yta där alla djur samtidigt ska kunna få utlopp för sina naturliga rörelsebeteenden och behov.
Detta är förutsättningar för att följande krav i djurskyddslagen för hur djur ska hållas ska kunna uppfyllas:
- Djurens välfärd ska främjas.
- Djur ska få utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande och så att beteendestörningar förebyggs.
- Djur ska ges utrymme att kunna röra sig obehindrat och vila på ett för djuren lämpligt sätt.
Det innebär alltså att förvaringsutrymmet behöver vara tillräckligt stort för att de krav som listas ovan ska kunna uppfyllas i förvaringsutrymmet. En annan faktor som vi har tagit hänsyn till är också att många av de berörda arterna tillbringar hela sina liv i förvaringsutrymmet. Förvaringsutrymmet är alltså djurets hela levnadsutrymme.
Varför ska djur som naturligt lever med djur av samma art hållas med djur av samma art även i fångenskap när de hålls för sällskap och hobby?
Djur av arter som naturligt lever med djur av samma art behöver hållas tillsammans med djur av samma art (en artfrände) även när de hålls för sällskap och hobby, eftersom det är en förutsättning för att
- de ska ha en god välfärd
- de ska kunna få utlopp för sina sociala beteenden och behov som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande
- beteendestörningar ska förebyggas.
De tre punkterna ovan är krav i djurskyddslagen.
Behovet av att få utföra sociala beteenden med artfränder kan inte, med bibehållen djurvälfärd, ersättas av umgänge med människor.
Jag har hållit mitt djur ensamt under många år. Måste jag skaffa en kompis till det nu bara för att arten naturligt lever med djur av samma art?
Grundkravet är att djur som naturligt lever med djur av samma art ska hållas med djur av samma art (en artfrände) även när de hålls för sällskap och hobby. Om du har hållit ett sådant djur ensamt redan innan de nya reglerna börjat gälla och uppfyller behovet av social kontakt enligt nu gällande bestämmelser så kan det vara okej att fortsätta hålla djuret ensamt, under förutsättning att detta inte påverkar djurets välfärd negativt. Tecken på en negativt påverkad välfärd kan exempelvis vara att djuret är onormalt aggressivt, uppvisar stereotypa beteenden eller är deprimerat, inaktivt och apatiskt.
Kommer jag att behöva avliva mitt djur om arten finns med i listan över djur som man inte får hålla för sällskap och hobby?
Nej, det finns en övergångsbestämmelse i förslaget som innebär att du får hålla djuret under dess återstående livstid. Du får däremot inte skaffa ett nytt sådant djur.
Kommer jag att behöva avliva min hund med inslag av varg om förslaget går igenom?
Nej, det finns en övergångsbestämmelse i förslaget som innebär att du får hålla djuret under dess återstående livstid, under förutsättning att individen är laglig att hålla i dag. Du får däremot inte skaffa en ny sådan individ.
Varför ska en höna som hålls för sällskap och hobby ha så mycket större utrymme än en höna som hålls för livsmedelsproduktion?
När Jordbruksverket skriver föreskrifter för livsmedelsproducerande djur väger djurskyddsintresset tungt, men vi måste också väga in vikten av vi har en ekonomiskt hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. När det gäller djur som hålls för sällskap och hobby så ser avvägningen mot ekonomi och samhällsintresset annorlunda ut. Vi bedömer att det är både möjligt och rimligt att ställa ökade djurskyddskrav på exempelvis mer utrymme per individ.
Varför får jag inte längre utfodra med levande insekter?
Även insekter omfattas av djurskyddslagen, vilket innebär att de ska skyddas mot onödigt lidande. De ska därför avlivas innan de ges som foder till andra djur.
Förutom de vilda djur som används i djurförsök så är det endast djur som avsiktligt hålls som omfattas av djurskyddslagen, det vill säga vilda djur omfattas generellt inte. När det gäller vilka kategorier av djur som omfattas av djurskyddslagen framgår det av förarbetena till djurskyddslagen (proposition 2017/18:147). Här anges att regeringen inte anser att det bör införas en undre taxonomisk gräns i djurskyddslagen, det vill säga en gräns för vilka djurarter som ska omfattas av djurskyddslagen. I stället är det djurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande som ska vara vägledande för om de omfattas av djurskyddslagen eller inte. Det innebär att de djur som omfattas av djurskyddslagen har samma rättsliga skydd, oavsett om det är en insekt eller en reptil.
År 2023 publicerade SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd ett yttrande om leddjurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande. Rådet rekommenderar i sitt yttrande att leddjur utifrån rådande kunskapsläge ska betraktas som kännande varelser.
Utifrån djurskyddslagens förarbeten och vetenskapliga rådets yttrande bedömer vi att om leddjur avsiktligen hålls, så omfattas de av djurskyddslagen och ska då bland annat behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Att använda dem som levande foderdjur bedömer vi inte är förenligt med djurskyddslagen, eftersom detta riskerar att utsätta dem för onödigt lidande.
Hur ska jag mata mitt djur om jag inte får ge det levande insekter?
Förslaget hindrar endast utfodring med levande insekter. Du får självklart fortsätta mata ditt djur med döda insekter. Ändringen innebär alltså att det blir samma krav för utfodring med insekter som i dag gäller för ryggradsdjur.
Innebär förslaget att jag inte kommer att kunna sälja burar i min zoobutik?
Förslaget innehåller utökade krav på djurens levnadsutrymmen. Kraven är utökade för att djurägaren ska kunna skapa en god djurmiljö som innehåller den inredning, resurser och fria ytan som behövs för att djuren ska kunna få utlopp för de naturliga beteenden som arten är starkt motiverad för.
Förslaget innebär inte att det blir förbjudet att sälja eller hålla djur i bur. Det ställer dock utökade krav på hur stor buren eller förvaringsutrymmet behöver vara för att hålla djuret i det. Du kan därför fortsätta sälja burar som uppfyller utrymmeskraven för hållande, transport, utställning, tävling och försäljningsmässa i din butik.
Ni inför nya regler för djur som det inte finns krav på att registrera. Hur ska ni kunna kontrollera att djurägare följer reglerna då?
Det stämmer att det inte finns registreringskrav för en majoritet av de djurarter som berörs av förslaget. Målsättningen med detaljbestämmelserna är att skapa tydlighet för djurägare om hur deras djur ska hållas och skötas för att djuren ska ha en god välfärd. Målsättningen är inte att bestämmelserna ska behöva kontrolleras för att efterlevas. Förslaget medför inte heller någon ändring av länsstyrelsernas kontrollansvar, så här blir det ingen skillnad i förhållande till hur det ser ut i dag.
Vad händer nu?
Förslaget är just nu ute på remiss. Det innebär att vi ber sakkunniga och berörda att ta del av förslaget och komma in med sina synpunkter på de ändringar vi föreslår. Vi bearbetar sedan synpunkterna och utifrån dessa bedömer vi vilka ändringar vi behöver göra i förslaget.
Vem ska betala för de föreslagna ändringarna?
Det är du som djurhållare som ansvarar för att din djurhållning lever upp till djurskyddsbestämmelserna. Det är även du som djurhållare som ansvarar för de kostnader som din djurhållning för med sig.
Kontakta oss
Kontakta kundjänst om du har frågor om förslaget till de nya bestämmelserna.
Senast uppdaterad: 2025-03-12