3R och grisar i försök

Anneli Rydén är biträdande lektor vid Institutionen för kliniska vetenskaper på SLU i Uppsala. Hon har ända sedan grundutbildningen till djursjukskötare på 1990-talet arbetat med djur i försök, främst grisar, hundar och hästar. Hon blev tidigt intresserad av anestesivård för djur och kopplingen till forskning och försöksdjur.

Hennes insatser har i många år bidragit till att förfina och minska antalet grisar i försök. Idag driver hon flera forskningsprojekt i sin tjänst som lektor på SLU. Hon arbetar fortfarande mest med grisar, men även hundar och hästar.

Professionen djursjukskötare

Anneli betonar vikten av att djursjukskötare blev en egen profession år 2010, där kravet för legitimation är tre års högskoleutbildning:

— Det betydde enormt mycket för djurvälfärden, både för sällskapsdjur och försöksdjur, att professionen kom på plats med krav på legitimation.

Annelis doktorsavhandling från 2021 är den första inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap och den handlar om omvårdnad och anestesivård av grisar. Hon säger att hon i sitt doktorandarbete kunde använda det hon själv tränat på i alla år: att förfina processen före, under och efter anestesi.

Hennes resultat visar hur en förfinad omvårdnad och anpassade arbetssätt kan bidra till ett bättre samspel med djuren, en stressfri hantering och därmed en bättre välfärd för djuren. Anneli:

— Jag såg tydligt ett behov av omvårdnad av grisen som försöksdjur; att se till hela processen från det att ett försök planeras och val av modell, till förberedelser inför ett ingrepp, själva ingreppet och sedan eftervård. Anestesin är en del i en helhet och det är helheten som måste förfinas för ett säkert och gott resultat.

Grisar är olika varandra

Anneli poängterar hur viktigt det är att skilja på grisar. Ingen gris är den andra lik och det finns stora skillnader beroende på ras. Att utgå från att alla grismodeller fungerar på samma sätt och svarar lika på behandling eller träning, är fel.

— Jag har gjort studier på minigrisar från Göttingen och sedan jämfört detta med studier på andra grisar, och det ser helt olika ut. Den här kunskapen om hur grisar skiljer sig åt är väldigt viktig för att vi inte ska använda grisar i onödan.

Att träna grisar inför ett försök

Anneli tränar djuren för att de ska vara lugna och för att forskarna ska kunna få ut så mycket det bara går från ett och samma djur. Det kan handla om att ta blod- och urinprover, att ge ögondroppar eller studera beteenden.

— Jag behöver ha grisen hos mig minst två veckor före ett försök för att träna. På den tiden hinner man träna in ganska mycket. Jag tränar grisen 15 minuter per dag, säger Anneli.

Det hon studerar när hon följer grisen i ett försök handlar om smärtlindring och att bedöma smärta. Hur påverkar ett visst läkemedel och hur beter sig läkemedlet på gris jämfört med människa, på en gris jämfört med en annan gris? Hur mår grisen efter ett ingrepp; hur rör den sig, hur sover den, hur äter den?

Att minska antalet grisar i försök

Anneli samarbetar med andra forskargrupper, till exempel gör hon studier på grisar som redan ingår i akutförsök vid Uppsala universitet. Grisarna är då modeller för människor, men Annelis studier handlar om grisarnas välfärd. På så sätt begränsar hon antalet djur, eftersom hon inte behöver egna grisar till sina studier, utan kan använda grisar som redan går i försök.

— Jag erbjuder mig att vara med i andras studier istället för att köpa in egna grisar. Det här skulle vi kunna göra mycket mer, att synkronisera studier på det här sättet, dra nytta av varandras resultat och få ner det totala antalet djur som behövs i forskning.

Just nu planerar Anneli samarbeten med forskare i andra länder, till exempel tyska Aachen. De gör postoperativa studier med hjälp av ny teknik så att de inte behöver störa djuren, utan kan studera parametrar som puls och värme på avstånd.

Samarbeta mera

Just samarbete med andra, att dra nytta av varandras studier och djur, är något Anneli pratar mycket om. Det är också något som hon menar att 3R-centret kan hjälpa till med. Genom våra utbildningar och nätverk gör vi det lättare för människor att träffas och knyta kontakter.

— Vi behöver dela kunskap som kanske inte alltid publiceras, säger Anneli. Om det finns forum där jag kan hitta andra som jobbar med samma saker som jag, blir våra förbättringar mer synliga och sprids vidare till andra. Även små studier kan vara till nytta för grisen! På så sätt driver vi 3R framåt, tillsammans.