Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Prognos och varning - resultat

I vår e-tjänst prognos och varning kan du söka graderingar av olika växtskadegörare. Resultaten kan visas som en översiktlig karta eller som diagram eller tabeller.

I e-tjänsten hittar du även inventeringar av morotsflugan på frilandsgrönsaker och prognoser för växtskadegörare på potatis.

Vad innehåller e-tjänsten?

I e-tjänsten Prognos och varning kan du söka fram aktuella graderingar av olika växtskadegörare under odlingssäsongen. Fältgraderingar görs veckovis under perioden maj-juli på cirka 1 000 fält. I dessa fält med stråsäd, oljeväxter och trindsäd graderas hur mycket svamp och insekter som finns i ytor som är obehandlade. Du kan också söka bland historiska graderingar tillbaka till 1988.

Resultaten visas i en översiktlig karta eller som diagram eller tabeller. Det är också möjligt att se vilken påverkan olika fältfaktorer som sort, jordart eller förfrukt har.

Bra att veta

Tjänsten fungerar bäst i webbläsarna Chrome och Firefox. I nuläget fungerar den inte alls i Internet Explorer.

Inventeringar av morotsflugan på frilandsgrönsaker

Morotsflugans flygning och generationer följs med klisterfällor i fält som graderas via växtskyddscentralen i Alnarp. Från och med säsong 2017 kan du se fällfångster under odlingssäsongen i e-tjänsten.

Prognoser för växtskadegörare på potatis

Potatisbladmögelprognoserna Skimmelstyring och VIPS finns nu i Prognos och varning där du också kan hitta information om nederbördsbaserad risk för bladfläckssvampar. Klicka på någon av prickarna på kartan i e-tjänsten och välj därefter vilken modell du vill använda i den dialogruta som visas.

Bilden visar dialogrutan som kommer upp på kartan när man klickar på en prick i kartan.

Så här tolkar du prognosen och graferna i Skimmelstyring

Längst ner i tjänsten väljer man vilken väderstation man vill ha data från och vilket tidsintervall man vill titta på. Det går också att titta på data från 2014 och 2015 om man exempelvis är intresserad av att jämföra årets situation med ett tidigare år.

Olika modeller

Det finns möjlighet att välja olika modeller. Modell B ger lägre dosrekommendation än modell A. Det som ändras är den rekommenderade dosen i tabellen längst upp i högra hörnet. Båda modellerna är utvecklade för stärkelsepotatis i Danmark. I Sverige har vi dock testat modell A med gott resultat även i matpotatis som normalt är mer känslig för angrepp. Modell B är ännu inte utvärderad Sverige.

Dosrekommendation

Modellen utgår ifrån att man behandlar med ett fast intervall som normalt är 7 dagar. Den dag man ska behandla, tittar man på översta diagrammet med infektionstrycket och läser av hur högt den yta med gul-orange färg nått. Dagens datum är markerat med ett vertikalt streck i figuren. Till höger om diagrammet finns en tabell med rekommenderade doser för olika nivå på infektionstrycket. Lågt infektionstryck gör att man kan reducera dosen. Modellen tar också hänsyn till hur nära bladmögelangrepp finns och därmed hur stor risk det är att smitta finns i området. Första kolumnen används tidigt på säsongen då angrepp bara konstaterats på någon plats i landet. Den andra kolumnen används då angrepp konstaterats inom en radie på ca 5 mil från aktuellt fält.

Denna modell är liksom andra modeller bara ett beslutsstöd, det vill säga ett hjälpmedel för att välja rätt behandlingsstrategi. Modellen ger inget fullständigt underlag. Den ger till exempel ingen rekommendation om val av preparat. Modellens förslag ska heller inte följas slaviskt utan använd också din egen erfarenhet när du bestämmer dos och sprutintervall.

Infektionstryck

Infektionstrycket är summan av de dagliga riskvärdena för aktuell dag samt två dagar före dagens datum och två dagar efter dagens datum. Det är alltså ett summerat värde för fem dagar. Tanken är att detta värde bättre återspeglar den faktiska risken än bara en enskild dags värde. Risken för infektion är alltså större om det är gynnsamt infektionsväder under flera dagar i sträck än om det bara är en gynnsam dag.

Dagligt riskvärde

Diagrammet i mitten visar det dagliga riskvärdet för infektion. Ju högre stapel desto högre risk för infektion. Staplarna har ofta en röd del i botten som indikerar riskvädet om man även tar hänsyn till UV-stålningens påverkan på sporerna. Sporerna överlever inte så länge om de utsätts för UV-ljus. Denna information används dock inte i modellen som visas utan ingår i en modell som håller på att utvecklas.

Väderdiagram

Diagrammet längst ner visar temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd under det valda tidsintervallet. En väderprognos ingår i modellen och visas till höger om det vertikala strecket som indikerar dagens datum. Det är dessa uppgifter som är indata till modellberäkningen. Diagrammet ger en möjlighet att snabbt kontrollera att inga uppenbara konstigheter har kommit med bland väderuppgifterna.

Utvecklad i Danmark

Potatisbladmögelprognosen Skimmelstyring är utvecklat i Danmark.

Information om prognosen och hur graferna ska tolkas i potatisbladmögelprognosen VIPS

Denna modell är liksom andra modeller bara ett beslutsstöd, det vill säga ett hjälpmedel för att välja rätt behandlingsstrategi. Modellens förslag ska heller inte följas slaviskt utan använd också din egen erfarenhet när du bestämmer dos och sprutintervall.

Infektionsrisk

Diagrammet för varje väderstation visar infektionsrisken timme för timme i form av en svart linje. Går infektionsrisken över 1 blir bakgrunden gul vilket betyder måttlig infektionsrisk och passerar infektionsrisken 2,5 poäng blir bakgrundsfärgen röd vilket indikerar hög infektionsrisk. Många gånger kan man få tillfälliga toppar på en eller ett par timmar och det är rimligen mindre allvarligt än om man har längre perioder med hög infektionsrisk.

Tabellvärde

Under diagrammet finns olika ingående väderparametrar och delberäkningar för modellen redovisat för varje timme. Denna del behöver man normalt inte studera, utan den information som man behöver använda finns i diagrammet.

Utvecklad i Norge

Potatisbladmögelprognosen VIPS är utvecklad i Norge av R Naerstad vid NIBIO (tidigare Bioforsk). I Norge kallas den därför Naerstads modell.

Inrapportering av potatisbladmögel

Du kan följa alla inrapporterade förekomster av potatisbladmögel. Du kan även själv rapportera in förekomster av potatisbladmögel till Jordbruksverket på vår blankett Inrapportering av potatisbladmögel.

blå kvadrat

Inrapporterade angrepp av potatisbladmögel

blå kvadrat

Inrapporterade angrepp av potatisbladmögel för mer än 10 dagar sen

Ytterligare prognoser för skadegörare på potatis hittar du på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats.

Senast uppdaterad: 2020-05-20