Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

CAP & hållbarhet

Jordbruksverket studerar löpande hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik påverkar miljön i Sverige. Det har vi gjort sedan EU-inträdet 1996. Från och med 2020 utvärderar vi politiken ur alla hållbarhetsperspektiv.

Vi driver projektet CAP & hållbarhet tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I samarbetet ingår också representanter från länsstyrelserna.

Därför analyserar vi jordbrukspolitiken

EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik, även kallad CAP (Common Agricultural Policy) är gemensam för alla medlemsländer. Den förvaltas och finansieras genom EU:s budget. Nästan 40 procent av EU:s budget går till jordbruket.

Politiken påverkar jordbruket och jordbruket påverkar miljön. Det handlar både om positiva miljöeffekter i form av öppna landskap med biologisk mångfald och negativa effekter i form av övergödning med mera.

Vi följer sambanden och tar fram kunskapsunderlag till beslutsfattare. På så vis kan de fatta välgrundade beslut om till exempel ändringar av stödsystem och regelverk för jordbruket och miljön.

Aktuella delprojekt

För närvarande arbetar vi med följande delprojekt.

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

I den här studien undersöker vi hur digital teknik skulle kunna främja lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen och på så sätt bidra till att nå miljömål om ängs- och betesmarker. Det kan exempelvis handla om effektivare tillsyn med hjälp av sensorer på djuren, lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel eller applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvårdsbehov. Vi kartlägger vilka digitala tekniker och tillämpningar som redan finns och vi undersöker vilka hinder som finns för att dessa ska bli kommersiellt gångbara.

Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar

Resultat- och värdebaserade miljöersättningar har potential att vara effektivare än nuvarande ersättningar. Ju mer biologisk mångfald eller ju värdefullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer, desto högre ersättning. Det är resultaten som räknas. Lantbrukaren är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens förutsättningar. Men fungerar konceptet i praktiken? Vad tycker lantbrukarna, är det effektivare och går det att kontrollera? Kort sagt, är det bättre än nuvarande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan? Det undersöker vi ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket var inriktat mot landskapselement och brynmiljöer och pågick i Falbygden 2017–2019.

Jordbruksverket deltar i ett internationellt nätverk om resultatbaserade ersättningar motsvarande de vi provade i detta projekt.

Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning

Resultatbaserade miljöersättningar kommer allt mer inom EU. Tyskland har hållit på längst. Andra medlemsstater provar sig fram. Gemensamt för alla ansatser är att de är inriktade mot kollektiva nyttor som biologisk mångfald. Hittills har ingen testat att utforma resultatbaserade ersättningar inriktade mot jordbrukets belastningsfrågor. Vi har initierat en förstudie om resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning. Hur styra placeringen av våtmarker, skyddszoner med mera så att de hamnar där de gör mest nytta? Här handlar det både om att analysera möjligheterna att mäta resultat direkt genom sensorer och indirekt med hjälp av modeller, och att analysera möjligheterna att utforma ersättningar på kollektiv nivå för att hantera hela avrinningsområden optimalt.

Rapporter från avslutade delprojekt

2019

Resultat- och värdebaserade ersättningar för att minska övergödningen

I den här rapporten redovisar vi arbetet med en förstudie kring förutsättningarna för att använda resultat- och värdebaserade ersättningar för att minska övergödningen. Vi har tagit fram ett koncept för en resultatbaserad ersättning för att kunna testa det i en pilotstudie i ett utvalt område.

Växtskyddsmedelslagstiftningens miljöeffekter

Val av grödor och odlingssystem påverkas av vilka växtskyddsmedel som finns att tillgå. Flera ämnen står på tur att fasas ut. Glyfosat är det mest använda ogräsmedlet i Sverige. Hur påverkas jordbruket och indirekt miljön om det förbjuds? En annan frågeställning gäller varför alternativa bekämpningsmedel som natriumkarbonat, järn(III)fosfat eller biologiska bekämpningsmedel har svårt att komma ut på marknaden. I ett tredje delprojekt undersöker vi möjligheterna att bedöma vilka ämnen som kommer fasas ut.

1999 – 2018

Alla projektets rapporter från 1999 och framåt finns att ladda ner här. Några av dem ligger på andra myndigheters webbplatser.

Rapporter hos oss

I översta länken får du tillgång till samtliga rapporter från CAP & hållbarhet där Jordbruksverket står som huvudavsändare. De tre länkarna därefter är till material som inte finns på vår eller våra samarbetsmyndigheters sidor med publikationer.

Rapporter hos andra myndigheter

Nedan finner du de rapporter från CAP & hållbarhet där någon av våra samarbetsmyndigheter står som huvudavsändare.

Kontakta oss om du har frågor

Har du frågor om projektet CAP & hållbarhet kan du kontakta projektledare Maria Unell.


Senast uppdaterad: 2020-05-04