Bioraffinering av vall har stor potential
Danska försök vid Århus universitet visar att bioraffinering av vall har stor potential som källa för proteinförsörjningen hos mjölkkor.
Vallväxter, som hittills har varit svårutnyttjade för enkelmagade djur, har en stor potential som källa för proteinförsörjningen. Vallen, som produceras på ett uthålligt sätt och ger höga proteinskördar, kan pressas till pressjuice och till en fibermassa som kallas presskaka. Ur pressjuicen kan man få fram ett högkvalitativt proteinkoncentrat till fjäderfä och grisar. Presskakan kan ensileras och användas som foder. En stor andel av proteinet i presskakan är fiberbundet protein, vilket gör det lämpligt att utfodra till idisslare. Dessutom är aminosyrasammansättningen i vallväxter jämförbar med den i sojamjöl.
Försök med bioraffinerad vall till mjölkkor
I ett danskt försök vid Århus universitet utfodrades mjölkkor i olika laktationer och laktationsstadier med antingen ensilerad presskaka eller med blandvallsensilage. De undersökte också om proteinkoncentratet, eller så kallat grönt protein, delvis kan ersätta sojamjöl i foderstater till mjölkkor. I försöket ingick de två leden med grovfoder kombinerade med tre led med kraftfoder; 1) låg protein, 2) hög protein med sojamjöl och 3) hög protein med både sojamjöl och grönt protein. Alltså ingick totalt 6 behandlingar; presskaka + låg protein, presskaka + hög protein med sojamjöl…. och så vidare.
Blandvallen, som var ekologiskt odlad, pressades direkt efter skörd och presskakan ensilerades. Presskakan fungerade bra att ensilera trots att en del socker försvunnit under pressningen. Från samma fält skördades och förtorkades grönmassa innan ensilering. För att ta fram proteinkoncentratet fermenterades pressjuicen med mjölksyrabakterier för att fälla ut proteinet. Sedan dekanterades utfällningen och torkades till grönt protein. Råproteinet var 179 g per kg torrsubstans (g/kg ts) för ensilerad presskaka, 161 g/kg ts för blandvallsensilage och 332 g/kg ts för grönt protein.
Högre mjölkavkastning med presskaka
Kornas foderkonsumtion var samma för de båda vallfodren, men lägre hos korna som fick låg protein än för de som fick hög protein. Korna åt däremot snabbare av ensilerad presskaka än av ensilaget och spenderade därmed mindre tid till att äta. Presskakan gav en högre mjölkavkastning (37,0 respektive 33,4 kg ECM per ko och dag) trots att korna åt lika mycket foder. Därmed förbättrades även fodereffektiviteten när korna åt ensilerad presskaka jämfört med blandvallsensilaget.
Fetthalten i mjölken var högre, medan proteinhalten var lägre när korna utfodrades med hög protein presskaka-foderstaten, jämfört med hög protein blandvallsensilaget. Utbytet av en del sojamjöl mot grönt protein påverkade dock inte varken mjölkavkastningen eller fett-, protein-, och laktoshalterna.
I en artikel i Journal of Dairy Science menar flera danska författare att bioraffinering av vallen ger ett värdefullt ensilage till mjölkkor.
Uppföljande försök
Den presskaka som fås fram genom bioraffinering av vall är en väsentlig del (79 procent av den ursprungliga torrsubstansen i försöket ovan) av de produkter som utvinns vid grön bioraffinering. Därmed är det viktigt att ha en bra avsättning för den. Därför undersöker nu forskarna vid Århus universitet vilket fodervärde presskakan har för nötkreatur.
I det nya utfodringsförsöket fokuserade forskarna på presskakans smältbarhet och kornas metanproduktion vid foderstater med presskaka. I försöket ingick foder från rajgräsvallar slaget vid två utvecklingsstadier och behandlat med 3 olika processer. Korna utfodrades antingen med ensilerad presskaka eller med vanligt ensilage, båda kom från gräs som var slaget vid samma tidpunkt på samma fält. Vallfodret var 65 procent av torrsubstansen i båda foderblandningarna.
Korna i studien åt bra av båda vallfodren. Presskakan hade ungefär samma proteinkoncentration som gräset innan pressning. Däremot har gräset gått igenom en extrem fysisk behandling som gör att lättlösliga proteiner, kolhydrater och andra ämnen pressas ut ur plantans celler. Materialet blir "flossat" och därmed blir plantans fiber mer exponerat för mikrobiell nedbrytning i vommen. Den ökade exponeringen förväntas förbättra smältbarheten, vilket kan förklara den tidigare funna ökade mjölkavkastningen.
Försöket är precis avslutat och alla resultat redovisas senare under året.
Senast uppdaterad: