Förlängt kalvningsintervall kan öka mjölkproduktionens hållbarhet
Att förlänga kalvningsintervallen för en del av korna kan vara en fördel både för dessa djur och för lantbrukaren. Det visar Anna Edvardsson Rasmussen i en ny avhandling från SLU.
Det kan finnas många fördelar med att förlänga mjölkkors kalvningsintervall. Exempelvis visar tidigare studier att ett längre kalvningsintervall kan bidra till att mjölkkon får ett längre produktivt liv, vilket är ett viktigt mål för ekologisk produktion. En förlängning av kalvningsintervallet innebär att det går längre tid mellan de påfrestande övergångsperioderna med sinläggning, kalvning och ny laktation, vilket har betydelse både för enskilda kor och för lantbrukare.
Anna Edvardsson Rasmussen har i sitt doktorsarbete undersökt möjligheten att tillämpa mer flexibla kalvningsintervall genom att vänta längre än traditionellt innan korna semineras efter kalvningen. I studierna förlängdes kalvningsintervallet till 15–16 månader, jämfört med de 12–13 månader som ofta anses vara mest fördelaktigt.
Två omfattande studier
I arbetet ingick två studier. I den första deltog 16 gårdar, kor lottades till förlängt kalvningsintervall och följdes under sin första och andra laktation. – Förlängt kalvningsintervall kan vara extra lämpligt för kor som kalvat för första gången då de har en mer flack laktationskurva än äldre kor, sa Anna vid sin disputation i september.
I den andra studien deltog 18 gårdar (14 av dem hade även varit med i den första studien). Kor som förväntades passa för ett förlängt kalvningsintervall valdes ut. Det var baserat på genetiska meriter, hög mjölkmängd i tidig laktation samt besvärliga kalvningar eller sjukdom i tidig laktation. Kor med dessa hälsostörningar förväntades behöva en längre återhämtningsperiod före första inseminationen. Korna studerades under en laktation.
Bra för juverhälsa och fruktsamhet
Kor med förlängt kalvningsintervall behöll samma mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet under den första laktationen, och ökade mjölkmängden per dag under den andra, jämfört med kor med traditionellt kalvningsintervall. De hade även lägre mjölkproduktion vid sinläggning, vilket är positivt för juverhälsa och djurvälfärd.
Dessutom förbättrades kornas fruktsamhet. Fler blev dräktiga vid första insemineringen efter kalvning och det behövdes färre inseminationer för att korna skulle bli dräktiga. Hälsoläget var gott och varken sjukdomsfrekvens eller utslagningsfrekvens påverkades.
Kapa arbetstoppar med flexibilitet
Projekten visar att förlängda kalvningsintervall kan vara en alternativ strategi då den bättre utnyttjar de moderna mjölkkornas fruktsamhet och stora potential för mjölkproduktion. Att utöka repertoaren av möjliga skötselrutiner ökar flexibiliteten på dessa mjölkgårdar, till exempel genom att kapa arbetstoppar, och kan därmed även bidra till en mer uthållig produktion.
För dig som vill veta mer
Senast uppdaterad: