Publiceringsdatum16 februari 2024
Fleråriga grönsaker har fördelar
Projektet Fleråriga grönsaker i svensk matförsörjning sammanställer i sin slutrapport erfarenheter om fleråriga grönsaker från odlare i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Projektet finansieras av Jordbruksverket inom ramen för livsmedelsstrategin. I rapporten finns beskrivningar av odlingssystemen hos de 12 odlarna samt beskrivningar av de vanligaste fleråriga grönsakerna de odlar. Perenn grönsaksodling kan enligt rapporten bidra till en hållbar livsmedelsproduktion och högre självförsörjningsgrad i Sverige.
Foto: Sara Furenhed
Fleråriga grönsaker som till exempel olika lökar och bladgrönsaker kan ha flera fördelar jämfört med ettåriga grönsaker enligt odlarna i rapporten:
- de går att skörda både tidigt och sent på säsongen
- de är ofta relativt friska och näringstäta.
När perennerna väl är etablerade går det att skörda många gånger per säsong. I och med att de inte behöver sås eller planteras varje år, blir de också mer klimatsmarta, då det krävs färre bearbetningar. Perenna odlingssystem gör enligt litteraturen i rapporten det här:
- binder kol i marken
- ökar odlingens biologiska mångfald under och över mark
- kan motverka jorderosion.
Utmaningar med fleråriga grönsaker är att de kan ta upp till 3 år innan de är etablerade och ger full skörd samt att de kräver mer marknadsföring eftersom de är relativt okända som livsmedel. Exempel på fleråriga grönsaker är piplök, kantlök, Gode Henriks målla, rankspenat, funkia, strandkål och kärleksört.
På projektets webbplats, perennagronsaker.se, finns aktuell rapport, flera rapporter från tidigare projekt samt andra litteraturtips och länkar om perenn grönsaksodling.
Senast uppdaterad: