Utmaningar och möj­lig­heter att öka an­vänd­ningen av låg­risk­medel i håll­bar produktion

Vad är lågriskmedel?

Artikeln inleds med en sammanställning över hur alternativa medel till syntetiska växtskyddsmedel är kategoriserade. Medel som allmänkemikalier, mikroorganismer, makro-organismer, lågriskmedel och biostimulanter presenteras och deras verkningsmekanismer förklaras. Därefter kommer en kartläggning över de tillgängliga lågriskmedel som används inom jordbruk, trädgård och skog i Sverige.

Utmaningar med introduktion av lågriskmedel

Det finns utmaningar med introduktion av dessa medel. I texten lyfts det upp att effektivitetsstudier för lågriskmedel tenderar att ta längre tid och kosta mer jämfört med syntetiska växtskyddsmedel. Detta gör det ekonomiska läget kring introduktion mer osäkert för produktfirmorna. När det gäller kategorin allmänkemikalier, så finns det få firmor som vill satsa på dem, eftersom allmänkemikalier inte får marknadsföras som växtskyddsmedel. Lågriskmedel är också mer kostsamma att använda för lantbrukarna. Detta beror på att de ofta är kontaktverkande och att behandlingen behöver upprepas samt att den höga hektardosen medför att kostnaden för skatten blir hög.

Hur kan vi öka användningen av lågriskmedel?

Att få in lågriskmedel framgångsrikt som en del i en strategi för integrerat växtskydd är beroende av flera faktorer. Artikelförfattarna pekar ut att det behövs mer forskning och insatser inom till exempel skadegörares biologi, appliceringsteknik, effektivitetsstudier och växtförädling.

För att få till ett skifte från miljöfarliga växtskyddsmedel till lågriskmedel lyfts betydelsen av samarbete mellan forskning, policy och rådgivning. Investeringar i till exempel tillämpad forskning är en av grundstenarna för denna förflyttning. Demonstrationsgårdar är ett viktigt verktyg där forskare, rådgivare och lantbrukare kan se på goda exempel och diskutera strategier.

Vi kan behöva ändra vårt beteende

När lågriskmedel används finns det en risk för lägre skörd och kvalitet, vilket behöver undersökas med kostnads-nyttoanalys som väger det mot fördelar som lägre risk för hälsa och miljö. Både producenter och konsumenter kan i framtiden behöva acceptera mindre, ofta kosmetiska, skador på frukt, bär och grönsaker.

• Challenges and opportunities for increasing the use of low-risk plant protection products in sustainable production. A review (link.springer.com)