Publiceringsdatum9 juni 2025
Deltagardriven metodutveckling - Fältstudier och dokumentation i alléodlingar
Projektet "Alléodling i slättbygd – deltagardriven metodutveckling" har följt upp etablering och produktion på tre gårdar med alléodling med fruktträd. Gårdarna i Halland, Dalsland och Västra Götaland är pionjärer inom trädjordbruk. Dokumentation har gjorts under 2023 och 2024 och ska vara en baslinje för att kunna följa upp produktionen längre fram. Än så länge är kunskaperna kring ett svenskt alléodlingssystem begränsade. Effekterna av systemet på miljön, marken, skördenivåerna med mera kommer vi förmodligen kunna se under de kommande 6 till 10 åren.
Anders Lunneryd guidar i alléodlingen på Lundens gård. Foto: Sara Furenhed
Rapport
Projektrapporten beskriver framförallt gårdarnas etableringssystem. Fälten med alléodling har hägnats in mot vilt, vilket är en stor kostnad. Etablering av träd och buskar har skett i noggrant mätta linjer så att odlingen mellan träden är anpassad till gårdens maskinpark för spannmålsodling på 16 till 24 meter. Borrning av hål och bevattning av träd vid etablering har var varit andra kostnader. En av gårdarna valde att producera mycket av växtmaterialet själv, medan de två andra köpte in 2 eller 3-åriga träd.
Etablering och begränsningar
Problem med sork, vattensork, frost och torka har försvårat etableringen. Nya planteringsmetoder som nätburar mot sork och sorkfällor testas. Jordbearbetning kring träden och ogräsbekämpning med röjsåg eller jordfräs har också hjälpt till att motverka etablering av dessa skadedjur.
Analyser
Jordanalyser som togs på gårdarna ger i dagsläget endast startsiffror och hur odlingen påverkar marken behöver analyseras längre fram. Håvning av insekter i odlingarna och gulskålar som fångar marklevande djur har gett en bild av vilka skadegörare och nyttodjur som finns.
För att dessa dokumentationer ska vara uppföljningsbara, behöver de standardiseras gällande både tidpunkt under odlingssäsongen samt kring identifiering av fångsterna.
Metoden att studera markmikroorganismer i mikroskop ger en ögonblicksbild av delar av marklivet i jorden. För att mikroskoperingarna ska vara så upprepningsbara som möjligt är det bra om proverna tas under tidpunkter då man förväntar sig en större aktivitet i jorden. Det är oklart hur de odlade spannmålsgrödorna och väderförhållandena påverkar resultaten. Likaså är studier av maskförekomst viktigast för gårdens uppföljning och dokumentation. När dessa studier upprepas flertalet gånger och under flertalet år, får gården en mer korrekt helhetsbild av maskförekomsten och odlingssystemets eventuella påverkan den.
Hållbarhet och ny kunskap
Samma gäller även för de hållbarhetsstudier som har gjorts enligt det ramverk som utarbetas av FAO: Sustainability Assessment of Food and Agriculture (SAFA). Hållbarhetsaspekterna i alléodling har jämförts med konventionell produktion och djurproduktion på naturbete. Graferna redovisas i rapporten. Alléodlingens ekonomiska hållbarhet är svag under etableringsåren.
Det som framkommer tydligt i rapporttexten är kunskapsbehovet. Lantbrukarna behöver lära sig om nya skadegörare och sjukdomar samt förebyggande åtgärder och bekämpningsmetoder. Det tar tid och kan vara svårt att initialt hitta den informationen och råden. Användning av eventuella växtskyddsmedel godkända i ekologisk produktion kräver också kunskap.
Lönar det sig?
Slutligen redovisas vilka kostnader gårdarna har haft och även vilka inkomster som förväntas de kommande åren. Investeringarna har varit relativt höga. Det är därför viktigt att systemet inte enbart levererar ekosystemtjänster utan reella inkomster som bidrar till gårdens totalekonomi. Inkomsterna kan inkludera ersättningar för studiebesök och forskningsbidrag.
Senast uppdaterad: