Publiceringsdatum24 Mars 2023
Två studier som presenterades på Vallkonferensen 2023
Årets Vallkonferens gick av stapeln på SLU i Uppsala i början av februari. Där presenterades många intressanta projekt om odling och utfodring av vall. Här gör vi två nedslag bland dem. I konferensrapporten hittar du alla presentationer.
På Vallkonferensen presenterades många intressanta projekt om odling och utfodring. Dessutom fanns en utställning med 27 postrar. Foto: Dan-Axel Danielsson
Vallkonferensen arrangeras var tredje år av SLU, Växa Sverige, Hushållningssällskapet, LRF och Greppa Näringen/Jordbruksverket.
Foderstater för minskat utsläpp av växthusgaser
Det kraftfoder som används till mjölkkor har ett varierande klimatavtryck beroende på vilka råvaror som används och vilka processer de genomgår före utfodringen. I ett försök med högavkastande mjölkkor jämfördes tre olika foderstater där det beräknade klimatavtrycket i produktionsledet skiljde sig åt.
Ett av kraftfodren motsvarade ett kommersiellt kraftfoder med klimatavtryck på 540 (gram koldioxidekvivalenter per kg torrsubstans). Ett biproduktbaserat kraftfoder valdes för att minska konkurrensen mellan foder och livsmedel, klimatavtrycket beräknades till 410. Det tredje fodret baserades på råvaror som kan produceras i Sverige, klimatavtrycket beräknades här till 437.
Produktionen av kraftfoder är viktig för det totala klimatavtrycket
De olika foderstaterna innehöll liknande näringsinnehåll. De gav heller inga skillnader i kornas foderintag, mjölkavkastning eller metanutsläpp. Skillnaderna i beräknat klimatavtryck från produktionen av de olika kraftfodren har därför stor betydelse för produktionens totala klimatavtryck.
I försökets foderstater ingick mindre grovfoder än vad som måste ingå i en ekologisk foderstat. Men det beräknade klimatavtrycket för produktion av ensilage (390) är mindre än för någon av de tre i försöket ingående kraftfodren. Om korna i försöket hade utfodrats med mer grovfoder i foderstaten borde alltså klimatavtrycket per kg foder vara mindre. Men per kg mjölk kan resultatet variera beroende på om det även blir mindre mjölk.
Projektet är en del av kunskapscentret SustAinimal vid SLU, för djurens framtida roll i hållbara livsmedelssystem. Läs mer om projektet på sidan 176–179 och om SustAinimal på sidan 180–181 i Konferensrapport 2023.
Finns det mervärden med biokol i nötgårdens foderkedja?
För att testa om det finns mervärden med att tillföra biokol i fodret till nötkreatur har SLU‑forskare gjort en ensileringsstudie och en utfodringsstudie.
Forskarna undersökte om förbrukningen av lättlösliga kolhydrater och proteinnedbrytningen vid ensilering minskar när mellan 0 och 6 procent (av ensilagets torrsubstans) biokol blandades in i grönmassan. Men det blev inga tydliga effekter som kunde kopplas till begränsad fermentation. Andelen lösligt råprotein minskade dock marginellt i rödklöver. Ensilagekvaliteten vad god med undantag för timotej med låg torrsubstans som redan hade hög smörsyrahalt. I det fallet ökade halten av smörsyra med tillförsel av biokol.
Samma konsumtion och fastare träck med biokol i fodret
I utfodringsstudien tillsattes 0, 1,5 eller 3 procent biokol av grönmassans torrsubstans, antingen vid ensilering eller vid utfodring. Äldre kvigor konsumerade lika mycket av fodren oavsett andel biokol. Kvigornas träckkonsistens var fastare med ökad tillsats av biokol, särskilt när det tillsattes vid utfodringen. Det skulle kunna bidra till renare djur, vilket inte var fallet i studien.
Nu fortsätter projektet genom att undersöka om biokol i fodret minskar bildningen av metan och ammoniak i vommen, samt om det minskar ammoniakbildning i stallet och metan- och ammoniakbildning i gödselbrunnen.
Du kan läsa om studien, som är finansierad av SLU Ekoforsk, på sidan 188–191 i Konferensrapporten.
Senast uppdaterad: