Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Myndighetssamverkan för hållbart jordbruk (jSam)

Jordbruksverket samverkar med Riksantikvarie­ämbetet, Naturvårds­verket, Havs- och vattenmyndig­heten och länsstyrelserna för att främja ett hållbart jordbruk.

Genom myndighets­samverkan vill vi tillsammans uppnå ett livskraftigt jordbruk som främjar människors, djurs och växters hälsa och som stärker och bevarar ekosystemen, den gröna infrastrukturen, kulturmiljön och den biologiska mångfalden i jordbruks­landskapet.

Vi genomför analyser och framtidsspaningar samt identifierar frågor som är viktiga för att nå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jordbruket. Samarbetet bygger vidare på det långvariga och goda samarbete vi haft sedan 1996, då vi haft i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera EU:s gemensamma jordbrukspolitiks effekter på miljön.

Aktuella delprojekt

För närvarande arbetar vi med följande delprojekt.

Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift

Projektet syftar till att stärka kunskaperna om hur naturbetesdrift kan bli lönsamt och belysa vilka möjligheter främst myndigheterna har att främja ökat bete. Arbetet innefattar bland annat modellkörningar över trolig utveckling med nuvarande och alternativa jordbrukarstöd och miljöersättningar samt enkäter om lantbrukarnas syn på framtida betesdrift. Vi tittar också på den sociala hållbarheten som är en viktig faktor inom lantbruket men som ofta glöms bort. Projektet avslutas sommaren 2024.

Jordbrukets strukturförändring

Projektet syftar till att öka kunskapen om hur jordbrukets strukturförändring påverkar olika hållbarhetsmål och utfallet av olika styrmedel på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet innefattar en kartläggning av tillgängliga data, en seminarieserie med inbjudna forskare och tjänstepersoner samt en konferens för en bredare målgrupp. Projektet pågår under 2024.

Rapporter från avslutade delprojekt

Vilka är framtidens lantbrukare?

För att vi ska kunna säkra att vi har mat och för att utveckla ett hållbart jordbruk behövs det några som tar över efter dagens lantbrukare.

Vi har anlitat Ungdomsbarometern för att ta reda på hur unga idag ser på studier och arbete inom de gröna näringarna. Ungdomsbarometern har dels vaskat fram befintliga data och dels gjort nya undersökningar med hjälp av fokusgrupper och djupintervjuer med gymnasieungdomar och unga yrkesverksamma.

Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning

Vi har tagit fram ett koncept för en resultatbaserad ersättning för minskad övergödning. I förslaget ingår följande sex åtgärder som är lämpliga att testa vidare:

  • Odling av fånggrödor
  • Vårbearbetning
  • Skyddszoner
  • Anpassade skyddszoner
  • Strukturkalkning
  • Våtmarker och dammar.

Det är i dagsläget varken ekonomiskt eller praktiskt möjligt att direkt i fält mäta förluster av näringsämnen och effekter av åtgärder på gårdsnivå. Vårt förslag är att i stället använda beräknade effekter av åtgärder och lokala förhållanden på fältnivå för att bedöma resultatet.

Vi har sedan testat konceptet i en pilotstudie inom Interregprojektet Waterdrive. I dialog med lantbrukare och rådgivare har vi testat och vidareutvecklat ett digitalt verktyg kallat Waterguide. I Waterguide görs modellberäkningar av möjlig miljöeffekt och ersättningsnivåer för olika åtgärder på fältnivå. Vill du ha en sammanfattning av pilotstudien, kontakta samordnaren (se kontaktuppgifter längre ner på sidan).

Hållbar vattenförvaltning – Samspel mellan vattenförvaltning och landsbygdsprogram

SMHI och SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har genomfört studier åt oss om åtgärder för minskad övergödning från jordbruket. I studierna har de:

  • beräknat vilka effekter de genomförda åtgärderna inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 har haft i vattenmiljön
  • relaterat uppskattad effekt till vattenförvaltningens beräknade åtgärdsbehov för perioden 2016–2021.

Studierna visade att åtgärderna i landsbygdsprogrammet har tagit hand om en relativt liten del av de totala behoven av att minska övergödningen. Det var väntat med den budget som fanns för sådana åtgärder i programmet. Det krävs omfattande åtgärder för att uppnå god status i svenska vattenförekomster och för det krävs betydande åtgärder inom jordbruket. Dessa åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten måste fortsatt vägas mot andra samhällsintressen, som jordbrukets långsiktiga hållbarhet och miljömål kopplade till odlingslandskapet.

Vill du ta del av resultaten, kontakta Josefin Hjort på Havs- och vattenmyndigheten.

Design av högpresterande miljöersättningar

Vi har deltagit i ett OECD-projekt om att utforma bättre miljöersättningar, bland annat genom resultatbaserade ersättningar och andra alternativa styrmedel. Projektet har bland annat inneburit en stor enkätstudie med lantbrukare, som Sverige och ett urval av andra länder har genomfört. I enkäten har lantbrukarna svarat på frågor om hur de skulle agera vid olika utformning av miljöersättningar, utifrån sitt eget företags förutsättningar. OECD har publicerat sin slutrapport projektet under hösten 2022.

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

I den här studien undersökte vi hur digital teknik skulle kunna främja lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen och på så sätt bidra till att nå miljömål om ängs- och betesmarker. Det kan exempelvis handla om effektivare tillsyn med hjälp av sensorer på djuren, lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel eller applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvårdsbehov. Vi kartlade vilka digitala tekniker och tillämpningar som redan finns och vi undersökte vilka hinder som finns för att dessa ska bli kommersiellt gångbara.

Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar

Resultat- och värdebaserade miljöersättningar har potential att vara effektivare än nuvarande ersättningar. Ju mer biologisk mångfald eller ju värdefullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer, desto högre ersättning. Det är resultaten som räknas. Lantbrukaren är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens förutsättningar. Men fungerar konceptet i praktiken? Vad tycker lantbrukarna, är det effektivare och går det att kontrollera? Kort sagt, är det bättre än nuvarande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan? En del av det undersökte vi ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket var inriktat mot landskapselement och brynmiljöer och pågick i Falbygden 2017–2019.

Jordbruksverket deltar också i ett internationellt nätverk om resultatbaserade ersättningar motsvarande de vi provade i detta projekt.

Smarta landsbygder i Sverige

Vad innebär Smarta landsbygder i ett svenskt sammanhang, vilka är drivkrafterna och hur kan konceptet tydligare involveras i framtida strategier för landsbygdsutveckling? Det är några av de frågor som en agronomstudent på SLU har tittat på i ett praktikprojekt för Jordbruksverket och Tillväxtverket.

Fler rapporter från myndighetssamverkan för hållbart jordbruk

Samtliga rapporter som Jordbruksverket gett ut inom myndighetssamverkan för hållbart jordbruk och tidigare regeringsuppdrag om miljöeffekter av den EU-gemensamma jordbrukspolitiken hittar du i vår webbutik. Nedan finns också länkar till de rapporter som publicerats på samarbetsmyndigheternas webbplatser.

Övriga publikationer

Kontakta oss om du har frågor

Har du frågor om jSam kan du kontakta samordnare Emma Svensson.

Senast granskad: 2025-05-07