Myndighetssamverkan för hållbart jordbruk (jSam)

Jordbruksverket samverkar med Riksantikvarie­ämbetet, Naturvårds­verket, Havs- och vattenmyndig­heten och länsstyrelserna för att främja ett hållbart jordbruk.

Genom myndighets­samverkan vill vi tillsammans uppnå ett livskraftigt jordbruk som främjar människors, djurs och växters hälsa och som stärker och bevarar ekosystemen, den gröna infrastrukturen, kulturmiljön och den biologiska mångfalden i jordbruks­landskapet.

Vi genomför analyser och framtidsspaningar samt identifierar frågor som är viktiga för att nå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jordbruket. Samarbetet bygger vidare på det långvariga och goda samarbete vi haft sedan 1996, då vi haft i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera EU:s gemensamma jordbrukspolitiks effekter på miljön.

Aktuella delprojekt

För närvarande arbetar vi med följande delprojekt.

RBE/VBE Övergödning – pilotstudie inom Waterdrive

Detta projekt bygger vidare på förstudien Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning – är det möjligt? Det är en pilotstudie inom Interregprojektet Waterdrive där vi testat och vidareutvecklat en tidig version av ett digitalt verktyg för modellberäkningar av möjlig miljöeffekt och ersättningsnivåer för olika åtgärder på fältnivå. En slutrapport väntas publiceras under första kvartalet 2023.

Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift

Projektet syftar till att stärka kunskaperna om hur naturbetesdrift kan bli lönsamt och belysa vilka möjligheter främst myndigheterna har att främja ökat bete. Arbetet innefattar bland annat modellkörningar över trolig utveckling med nuvarande och alternativa jordbrukarstöd och miljöersättningar samt enkäter om lantbrukarnas syn på framtida betesdrift. Vi tittar också på den sociala hållbarheten som är en viktig faktor inom lantbruket men som ofta glöms bort. Projektet avslutas vid utgången av 2023.

Rapporter från avslutade delprojekt

Design av högpresterande miljöersättningar

Vi har deltagit i ett OECD-projekt om att utforma bättre miljöersättningar, bland annat genom resultatbaserade ersättningar och andra alternativa styrmedel. Projektet har bland annat inneburit en stor enkätstudie med lantbrukare, som Sverige och ett urval av andra länder har genomfört. I enkäten har lantbrukarna svarat på frågor om hur de skulle agera vid olika utformning av miljöersättningar, utifrån sitt eget företags förutsättningar. OECD har publicerat sin slutrapport projektet under hösten 2022.

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

I den här studien undersökte vi hur digital teknik skulle kunna främja lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen och på så sätt bidra till att nå miljömål om ängs- och betesmarker. Det kan exempelvis handla om effektivare tillsyn med hjälp av sensorer på djuren, lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel eller applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvårdsbehov. Vi kartlade vilka digitala tekniker och tillämpningar som redan finns och vi undersökte vilka hinder som finns för att dessa ska bli kommersiellt gångbara.

Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar

Resultat- och värdebaserade miljöersättningar har potential att vara effektivare än nuvarande ersättningar. Ju mer biologisk mångfald eller ju värdefullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer, desto högre ersättning. Det är resultaten som räknas. Lantbrukaren är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens förutsättningar. Men fungerar konceptet i praktiken? Vad tycker lantbrukarna, är det effektivare och går det att kontrollera? Kort sagt, är det bättre än nuvarande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan? En del av det undersökte vi ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket var inriktat mot landskapselement och brynmiljöer och pågick i Falbygden 2017–2019.

Jordbruksverket deltar också i ett internationellt nätverk om resultatbaserade ersättningar motsvarande de vi provade i detta projekt.

Smarta landsbygder i Sverige

Vad innebär Smarta landsbygder i ett svenskt sammanhang, vilka är drivkrafterna och hur kan konceptet tydligare involveras i framtida strategier för landsbygdsutveckling? Det är några av de frågor som en agronomstudent på SLU har tittat på i ett praktikprojekt för Jordbruksverket och Tillväxtverket.

Fler rapporter från myndighetssamverkan för hållbart jordbruk

Samtliga rapporter som Jordbruksverket gett ut inom myndighetssamverkan för hållbart jordbruk och tidigare regeringsuppdrag om miljöeffekter av den EU-gemensamma jordbrukspolitiken hittar du i vår webbutik. Nedan finns också länkar till de rapporter som publicerats på samarbetsmyndigheternas webbplatser.

Övriga publikationer

Kontakta oss om du har frågor

Har du frågor om jSam kan du kontakta projektledare Sofia Blom.

Senast granskad: 2023-01-04