EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Preliminär utveckling 2004–2005

I korta drag

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska 2005

Värdet av produktionen av jordbruksvaror i löpande priser beräknas sjunka med 3,6 % år 2005 jämfört med 2004. Vegetabilieproduktionen minskar med 5,2 % och animalieproduktionen minskar med 2,3 %.

Den totala spannmålsskörden minskade preliminärt med 8 % år 2005 jämfört med 2004. Minskningen beror framför allt på att spannmålsarealen minskade med 9 %. Den minskade spannmålsodlingen bedöms vara en effekt av EU:s nya jordbruksreform, som för Sveriges del började gälla under 2005, och ogynnsamma väderförhållanden för sådd hösten 2004. Spannmålspriserna har i genomsnitt, enligt preliminära uppgifter, ökat något.

Skörden av raps och rybs minskade preliminärt med 12 %. Det beror till största delen på att skörden per hektar var lägre än under 2004, som var ett år med rekordhöga skördar per hektar. Totalskörden av raps och rybs är relativt sett fortfarande hög. I förhållande till genomsnittet för de fem senaste åren är 2005 års skörd 34 % högre.

Volymen potatis minskar preliminärt under 2005, vilket beror på att den odlade arealen minskar. Arealskörden är något högre än förra året. Priset på potatis sjunker under 2005.

Slakten av svin och nötkreatur har preliminärt minskat under 2005 jämfört med 2004. Slakten av fjäderfä har under perioden ökat.

De genomsnittliga avräkningspriserna för svin och nöt har preliminärt ökat. Priserna för fjäderfä har under perioden minskat. Sammantaget har priserna för animalier ökat under perioden.

Invägning av ägg och mjölk minskade preliminärt något under 2005. Dessutom minskade priset något på både mjölk och ägg.

Prognos för inkomstutvecklingen 2004-2005

Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till producentpriser minskar preliminärt med 3,1 % mellan 2004 och 2005. Det är främst vegetabilieproduktionen som minskar, men även animalieproduktionen minskar. För vegetabilier är det främst potatis och spannmål som står för nedgången, medan det för animalieproduktionen främst är mjölk och ägg som står för nedgången.

Till följd av att kostnaderna för insatsförbrukning och kapitalförslitning preliminärt beräknas minska med drygt en halv procent, beräknas jordbrukssektorns faktorinkomst minska med 3,0 %. Faktorinkomsten beräknas som summan av produktionsvärdet och direktersättningar, minus kostnader för insatsförbrukning och kapitalförslitning.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1 som innehåller värden för 2004 samt förändringar till 2005 i volym, pris och värde uttryckt som index.

Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antagande om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (- 1,4 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 1,2 % kommer indikator A för Sverige att visa en nedgång med 3,3 %. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.