Energianvändning i växthus 2014. Tomat, gurka och prydnadsväxter

Sammanfattning

Sverige är ett relativt mörkt och kallt land, vilket innebär att den svenska växthusodlingen till stor del är beroende av system för både belysning och uppvärmning. I början av 2000-talet drevs dessa system i hög grad genom förbränning av fossila bränslen, men under de senaste 15 åren har energianvändningen i svenska växthus både bytt karaktär och ökat i effektivitet.

Mellan åren 2002 och 2014 minskade energiförbrukningen i svenska växthus med mer än 52 %, från knappt 1,3 TWh till strax över 0,6 TWh, trots en liten ökning av den odlade växthusytan. Detta innebär att den relativa energiförbrukningen under samma period har minskat från 371 till 158 kWh per kvadratmeter odlad yta, en minskning med 57 %.

Samtidigt har omställningen från fossila till förnybara bränslen gått relativt fort. Användningen av de förstnämnda minskade med 83 % mellan 2002 och 2014, medan användningen av förnybara bränslen istället ökade med 363 %. Totalt sett innebar denna förändring att andelen använd energi som kom från fossila källor minskade från 77 till 28 %. Andelen företag som använde fossila bränslen till någon del av sina energibehov var 68 % år 2014.

Såväl den ökade energieffektiviteten som omställningen till förnybara bränslen har skett kontinuerligt under hela perioden, och mellan 2011 och 2014 minskade den relativa energiförbrukningen med 27 %, medan andelen av energiförbrukningen som kom från fossila bränslen minskade med 35 %.

Förändringarna i energiförbrukning och bränsleanvändning sker i alla delar av växthusbranschen, om än i något olika takt beroende på odlingens inriktning, växthusen geografiska placering och deras storlek.