Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Energianvändning i växthus 2017. Tomat, gurka och prydnadsväxter

Sammanfattning

Vårt lands nordliga position innebär att den svenska växthusodlingen till stor del är beroende av system för både belysning och uppvärmning. Fram till och med början av 2000-talet drevs dessa system i hög grad genom förbränning av fossila bränslen, men sedan dess har energianvändningen i svenska växthus i stor mån bytt karaktär.

Mellan 2002 och 2014 pågick en kontinuerlig trend mot minskad energiförbrukning och högre energieffektivitet. Denna trend bröts 2017, då förbrukningen ökade något igen. Den relativa energiförbrukningen 2017 var 200 kWh per kvadratmeter odlad yta, en ökning med 27 % jämfört med 2014, men betydligt lägre än förbrukningen 2002 som var 371 kWh per kvadratmeter.

Omställningen från fossila till förnybara bränslen har däremot fortsatt oavbrutet även fram till 2017. Användningen av fossila bränslen minskade med 34 % mellan 2014 och 2017, medan användningen av förnybara bränslen istället ökade med 27 %. Totalt sett innebar förändringarna att andelen använd energi som kom från fossila källor under 2017 var 18 %. Andelen av det totala antalet växthusföretag som använde fossila bränslen var däremot högre; inte mindre än 61 % av företagen använde fossila bränslen till någon del av sina energibehov under 2017. Denna andel har minskat stadigt sedan 2002, då den var 92 %.

Förändringarna i energiförbrukning och bränsleanvändning är genomgående i alla delar av växthusbranschen, om än i något olika utsträckning beroende på odlingens inriktning, geografisk placering och storleken på växthus.

Publiceringsdatum: 2018-11-13