Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Trädgårds­undersökningen 2019. Kvantiteter och värden avseende 2019 års produktion

Sammanfattning

Den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens värde var drygt 5,8 miljarder kronor år 2019. Värdet var i princip oförändrat jämfört med 2018, men 13 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Trots att det totala värdet förblev så gott som oförändrat, visade enskilda produkter och produktgrupper upp stora värdeskillnader jämfört med 2018.

Äppelodlingens värde minskade med 55 % från rekordvärdet 2018 och var därmed 25 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. Även kruksallat och tomat visade upp stora värdeminskningar. Som kontrast ökade värdet påtagligt för bland annat matlök, kryddväxter och gurka odlade i växthus samt för narcisser i kruka.

Frilandsodlingen stod för 58 % av den totala odlingens värde, medan växthusodlingen stod för återstående 42 %. Sett till grödtyp utgjorde ätliga grödor (köksväxter, frukt och bär) 59 % av värdet, medan prydnadsväxter utgjorde 41 %.

De värdemässigt största enskilda grödorna var i fallande ordning morot, lövfällande träd, jordgubbar, gurka i växthus och kryddväxter i växthus.

Syfte

I den här rapporten redovisar vi produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2019. Produktionsvärdet beräknas utifrån den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset). Som trädgårdsgrödor räknas köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter. Potatis, konservärter samt torkade ärter och bönor räknas däremot inte som trädgårdsväxter.

Statistiken omfattar värdet för trädgårdsgrödor från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

De historiska värden och priser som redovisas är inte justerade för inflation. Som jämförelse uppgick inflationen enligt konsument­prisindex (KPI) till 10 % för perioden 2010–2019.

Totalt produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet för den svenska trädgårdsodlingen 2019 var drygt 5,8 miljarder kronor, i princip oförändrat jämfört med 2018 och 13 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (Figur A).

Figur A. Värdeutveckling för trädgårdsodlingen mellan 2001 och 2019. Bruna toner visar frilandsodling, blå toner visar växthusodling.

Figur A. Värdeutveckling för trädgårdsodlingen mellan 2001 och 2019. Bruna toner visar frilandsodling, blå toner visar växthusodling.

Jämfört med 2018 minskade frilandsodlingens samlade värde med 3 % till 3,4 miljarder kronor, medan växthusodlingens värde istället ökade med 5 % till drygt 2,4 miljarder kronor.

Sett till grödtyp minskade värdet för ätbara grödor med 4 % till drygt 3,4 miljarder kronor, medan värdet för prydnadsväxter ökade med 6 % till knappt 2,4 miljarder kronor. Totalt sett utgjorde de ätbara grödornas värde 59 % av trädgårds­odlingens totala värde, medan prydnads­växternas värde stod för återstående 41 %.

Frilandsodlingens värde

Medan värdet för köksväxter och plantskoleväxter på friland ökade med 3 % respektive 5 %, minskade istället värdet för bär med 3 % mellan 2018 och 2019. Den relativa förändringen i värde var däremot betydligt större för produktkategorin frukt, vars värde minskade med 53 % mellan 2018 och 2019.

Sedan början av 2000-talet har produktions­värdet stigit för alla de fyra produkt­kategorierna inom frilandsodlingen, även om utvecklingen sett lite olika ut över tid (Figur B).

Figur B. Indexerad värdeutveckling för frilandsodlingens fyra produktkategorier mellan perioderna 2001-2005 och 2015-2019. Visat med löpande 5-årsgenomsnitt för att jämna ut enskilda års variationer.

Figur B. Indexerad värdeutveckling för frilandsodlingens fyra produktkategorier mellan perioderna 2001-2005 och 2015-2019. Visat med löpande 5-årsgenomsnitt för att jämna ut enskilda års variationer.

För de enskilda kategorierna bär, plantskoleväxter och köksväxter har värdet stigit i någorlunda jämn takt sedan 00-talets mitt. Värdet för frukt ökade istället i jämn takt fram till 10-talets början, för att därefter ha sjunkit något. Bär har visat upp den största värdeökningen och hade under perioden 2015–2019 drygt 2,5 gånger högre värde än under perioden 2001–2005. Under samma period ökade fruktvärdet till drygt 1,6 gånger det ursprungliga värdet.

De tre värdemässigt största frilandsgrödorna 2019 var morot, lövfällande träd och jordgubbar, vars värden var 686 miljoner kronor, 591 miljoner kronor respektive 531 miljoner kronor.

Äpple var den gröda som visade upp den största absoluta värdeförändringen jämfört med 2018, med en minskning om 179 miljoner kronor. Under samma period ökade morotsvärdet med 33 miljoner kronor, medan värdet för lövfällande träd och matlök ökade med 29 miljoner och 25 miljoner kronor vardera (Figur C).

Figur C. Värdeutveckling för enskilda frilandsgrödor mellan 2018 och 2019. Gröna staplar visar köksväxter, röda staplar visar frukt och bär, lila staplar visar plantskoleväxter.

Figur C. Värdeutveckling för enskilda frilandsgrödor mellan 2018 och 2019. Gröna staplar visar köksväxter, röda staplar visar frukt och bär, lila staplar visar plantskoleväxter.

De frilandsodlade köksväxternas samlade värde har ökat under tre år i sträck och var knappt 1,6 miljarder kronor 2019, vilket var 18 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren. De värdemässigt största grödorna i kategorin var i fallande ordning morot, matlök, isbergssallat, annan sallat (all sallat utom isbergs) och vitkål.

Fruktodlingens värde minskade som sagt påtagligt mellan 2018 och 2019 och uppgick till 165 miljoner kronor 2019, vilket var den lägsta noteringen sedan 2014 och 25 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Produktionsvärdet för frukt är volatilt eftersom produktionen är relativt väderkänslig. Under 2019 drabbades äppelodlingen av frostskador, vilket till stor del förklarar det lägre priset och till viss del produktions­minskningen jämfört med 2018. Man ska också ha i åtanke att 2018 var ett produktions­mässigt rekordår för äpple, då även det genomsnittliga avräknings­priset var högt. Eftersom äpple utgör en mycket stor andel av den totala fruktodlingen, påverkas värdet för hela kategorin i mycket hög grad av variationer i värdet för äppelodlingen.

Bärodlingens värde minskade något jämfört med 2018 och landade på just över 580 miljoner kronor, av vilket jordgubbar står för 91 %.

Plantskoleväxternas skattade värde har ökat under de senaste fyra åren och uppgick till nästan 1,1 miljarder kronor 2019. För plantskole­växterna är skattningen mindre säker än för övriga produkt­kategorier och ska därför betraktas med försiktighet. Osäkerheten beror dels på att vi bara tar in uppgifter om produktion vart tredje år (senast 2017) och dels på att många plantskolor har svårt att ta fram de uppgifter som behövs för att skatta produktionsvärdet.

Den största enskilda grödtypen bland plantskoleväxterna var lövfällande träd, vars värde utgjorde 55 % av plantskoleväxternas samlade värde. Andra stora produkt­grupper var perenner samt häck- och landskapsväxter.

Växthusodlingens värde

Växthusodlingens totala värde var drygt 2,4 miljarder kronor 2018, en ökning med 5 % jämfört med året innan och 17 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren (Figur A). Ätbara grödor utgjorde 46 % av växthusodlingens totala värde, medan olika typer av prydnadsväxter stod för återstående 54 %.

Värdet ökade för samtliga produktkategorier mellan 2018 och 2019, som mest för kategorin lökblommor i kruka som steg med 26 %. Sett i ett längre perspektiv har den värdemässiga utvecklingen för produkt­kategorierna snittblommor samt kruk- och utplanteringsväxter varit svag sedan början av 2000-talet, medan utvecklingen för lökblommor i kruka samt för köksväxter och bär har varit positiv. Värdet för kategorin köksväxter och bär var drygt 1,5 gånger högre under perioden 2015–2019 jämfört med perioden 2001–2005 (Figur D).


Figur D. Indexerad värdeutveckling för växthusodlingens fyra produktkategorier mellan perioderna 2001-2005 och 2015-2019. Visat med löpande 5-årsgenomsnitt för att jämna ut enskilda års variationer.

Figur D. Indexerad värdeutveckling för växthusodlingens fyra produktkategorier mellan perioderna 2001-2005 och 2015-2019. Visat med löpande 5-årsgenomsnitt för att jämna ut enskilda års variationer.

Den värdemässigt största grödan var gurka, följt av kryddväxter, snittade tulpaner, tomat och pelargoner i fallande ordning (Figur E).

För köksväxter och bär som helhet ökade värdet marginellt jämfört med 2018 trots att flera enskilda grödor visade upp stora värdeändringar. För gurka och kryddväxter ökade värdena med 10 % respektive 24 %, medan värdena för tomat och kruksallat istället minskade med 22 % respektive 32 %. För gurka och kryddväxter berodde ökningen främst på ökad produktion, även om de genomsnittliga priserna också ökade något. För tomat berodde det minskade värdet både på sjunkande produktion och på sjunkande priser, medan minskningen för kruksallat helt berodde på minskad produktion.

Figur E. Värdeutveckling för enskilda växthusgrödor mellan 2018 och 2019. Gröna staplar visar köksväxter och bär, orange staplar visar lökblommor till snitt och i kruka, lila staplar visar kruk- och utplanteringsväxter.

Figur E. Värdeutveckling för enskilda växthusgrödor mellan 2018 och 2019. Gröna staplar visar köksväxter och bär, orange staplar visar lökblommor till snitt och i kruka, lila staplar visar kruk- och utplanteringsväxter.

Produktionsvärdet för snittblommor har ökat under fem år i sträck och nådde 2019 nästan 360 miljoner kronor. Ökningen beror både på sakta ökande priser och på ökad produktion. Snittblommornas värde utgörs till 95 % av snittade tulpaner.

Värdet för lökblommor i kruka ökade med 26 % mellan 2018 och 2019, framför allt på grund av högre priser. Även värdet för kruk- och utplanteringsväxter ökade mellan 2018 och 2019, om än i mindre utsträckning. För dessa växter ökade värdet med 4 %, men de senaste åren har ökningen varit kontinuerlig, vilket har inneburit att värdet ökat med 29 % sedan 2015.

Den värdemässigt största grödan bland de växthusodlade prydnadsväxterna var tulpan, följd av pelargon, penséer, amaryllis i kruka samt petunia/praktpetunia. Snittade tulpaner står för 26 % av det totala värdet för prydnadsväxter i växthus (Figur E).

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken omfattar produktionsvärdet av trädgårdsgrödor 2019 från alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en yta för odling av trädgårds­grödor om minst 0,25 hektar friland eller 200 kvadratmeter växthus.

Produktionsvärdet utgör en sammanräkning av den totala svenska produktionen av trädgårdsgrödor och det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

Som trädgårdsgrödor räknas köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter. Potatis, konservärter samt torkade ärter och bönor räknas däremot inte som trädgårds­växter.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifter om produktion hämtas in från odlare genom undersökningarna "Trädgårdsproduktion" och "Skörd av trädgårdsväxter". Dessa uppgifter kombineras med värde- och prisuppgifter som tas in från odlare, producent­organisationer och distributörer. Utifrån dessa kombinerade uppgifter räknar vi ut värdet för enskilda grödor och grödgrupper samt för trädgårdsodlingen i sin helhet.

En mer ingående beskrivning om hur vi tar fram statistiken finns i "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet".

Statistikens tillförlitlighet

I sin helhet bedömer vi statistikens tillförlitlighet som god. Statistiken är baserad på data från flera olika undersökningar vilket innebär att den också är behäftad med summan av de felkällor som dessa undersökningar bär med sig. De undersökningar som ligger till grund för 2019 års data är ”Skörd av trädgårdsväxter 2019”, ”Trädgårdsproduktion 2017”, ”Prisindex och priser på livsmedelsområdet 2020:03” samt ”Trädgårdsundersökningen 2018”.

De största felkällorna för 2019 års produktionsvärde utgörs av de osäkerheter prisdata kan vara behäftat med. Dessa osäkerheter är framför allt avhängiga de insamlade prisuppgifternas representativitet för respektive gröda.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer ingående i "Kvalitetsdeklaration" under rubriken "Metod och kvalitet"

Summary in English

The total production value of the Swedish horticultural output amounted to 5.8 billion SEK in 2019, unchanged from 2018 but 13 % higher than the average for the preceding five years. In spite of the lack of change for the total value, specific products and product groups exhibited dramatic changes compared with 2018.

The value of the apple production decreased by 55 % from the record-high notation of 2018, resulting in a value which was 25 % lower than the average for the preceding five years. Potted lettuce and tomatoes also exhibited large value decreases. In contrast, the value increased markedly for onions, potted aromatic plants, cucumber and potted narcissus among others.

Open ground cultivation contributed 58 % of the total production value in 2018, while greenhouse production contributed the remaining 42 %. Similarly, edible crops and ornamental plants contributed 59 % and 41 % of the total value respectively.

From a production value perspective, the largest open ground crops were carrots, deciduous trees and strawberries while the largest greenhouse crops were cucumber, potted aromatic plants and tulips.

Publiceringsdatum: 2020-06-30