Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2008–2019

Sammanfattning

Återhämtning i jordbrukets resultat år 2019

År 2019 återhämtade sig jordbrukssektorns ekonomiska resultat efter den nedgång som orsakades av torkan 2018. Det totala produktionsvärdet uppgick till 63,5 miljarder kronor, knappt 3 miljarder mer än 2018. Den främsta anledningen var en kraftig uppgång i vegetabilieproduktionens värde. Företagsinkomsten blev 7,7 miljarder kronor, 43 % högre än år 2018.

Jordbrukssektorns produktion ökade

Värdet av vegetabilieproduktionen ökade med 3,1 miljarder eller 12 % jämfört med 2018 och uppgick till 29,7 miljarder kronor år 2019. Störst del av värdeökningen stod spannmålsproduktionen för men även oljeväxtproduktionen bidrog till det ökade produktionsvärdet. De skördade volymerna steg som en naturlig följd av mer normala väderförhållanden. Avräkningspriserna på spannmål sjönk 2019 men inte i samma utsträckning som priserna steg 2018.

Värdet av animalieproduktionen var relativt oförändrat; det ökade med 0,3 miljarder till 27,6 miljarder kronor år 2019. Värdeförändringarna var små inom både nöt- och grisproduktionen, vars totala värden uppgick till 6,5 respektive 4,4 miljarder kronor. Mjölkproduktionens värde sjönk något, till 10,4 miljarder kronor. Det är lite mindre än åren 2017 och 2018, men mer än 2015 och 2016, när priserna var lägre. Förändringen var desto större inom äggproduktionen, vars värde steg med 8 % till 2,2 miljarder kronor år 2019. Allra mest av animalierna ökade slaktkycklingproduktionens värde, med 12 % till 2,2 miljarder.

… men det gjorde kostnaderna också

Jordbrukssektorns produktion var inte det enda som ökade; så gjorde även jordbrukssektorns kostnader. Den största posten är kostnader för insatsvaror och tjänster och den steg från 45,8 miljarder år 2018 till 47,1 miljarder år 2019. Kapitalförslitningen ökade något också den, men det gjorde även stöd och ersättningar vilka har en positiv inverkan på resultatet. Jordbrukets utgifter för löner, arrenden och hyror samt nettoräntekostnaden var däremot mer eller mindre oförändrade. Allt sammantaget resulterade det i en företagsinkomst om 7,7 miljarder. Det var en klar förbättring jämfört med 2018 och ungefär 0,5 miljarder över genomsnittet för de senaste fem åren.

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av alla EU-länder. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den så kallade sektorskalkylen.

Jordbrukets ekonomiska resultat 2019

I Tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat mellan åren 2012 och 2019.

Tablå A

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2012–2019, miljoner kr. Produktionsvärdet redovisas i löpande baspriser

2019 blev ett betydligt bättre år för jordbrukssektorn än 2018 då den långvariga torkan ledde till kraftigt minskade skördar. Det totala produktionsvärdet blev 63,5 miljarder kronor år 2019, knappt 3 miljarder mer än 2018. Värdeökningen ägde nästan helt och hållet rum i vegetabilieproduktionen, medan förändringarna inom animalieproduktionen och intäkterna från jordbrukstjänster var högst marginella. Värdet av intäkterna från sekundära icke-jordbruksaktiviteter föll med 19 % från 2,8 till 2,2 miljarder kronor; men det hade en relativt liten inverkan på det totala produktionsvärdet.

Mellan 2018 och 2019 ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 3 % till knappt 47,1 miljarder kronor. Subtraheras de från produktionsvärdet får vi förädlingsvärdet brutto till baspris och 2019 motsvarade det 16,4 miljarder kronor. Det var en förbättring om 11 % jämfört med föregående år. Efter att ha räknat bort kapitalförslitningen, som steg från 11,1 till 11,3 miljarder kronor 2019, får vi förädlingsvärdet netto till baspris 5,1 miljarder kronor.

Den svenska kronan fortsatte att försvagas mot euron under 2019, vilket i kombination med fortsatta utbetalningar av stöd relaterade till torkan 2018 resulterade i att posten övriga produktionssubventioner ökade i värde med 0,9 miljarder kronor. År 2019 uppgick den till 10,7 miljarder kronor, 9 % mer än föregående år. Detta resulterade i att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, blev 15,9 miljarder år 2019. Drar vi bort kostnaderna för löner och kollektiva avgifter får vi driftsöverskottet netto 12,3 miljarder kronor. Det är en ökning om 2,2 miljarder eller 22 % jämfört med år 2018.

För att få företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, subtraherar vi nettoräntekostnaderna och kostnaderna för arrenden och hyror. Inga av dessa poster har förändrats särskilt mycket från 2018 till 2019. Resultatet blir därmed en företagsinkomst om 7,7 miljarder kronor år 2019. Det är en förbättring om 2,3 miljarder eller 43 %jämfört med 2018, . Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren var företagsinkomsten 0,5 miljarder kronor eller 7 % högre 2019.

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i Figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

Indikator C: Index över real företagsinkomst

Mellan åren 2018 och 2019 visar indikator A en uppgång på 17 %. Indikator B och C visar uppgångar på 45 % respektive 40 %

Figur A

Figur A. Indikator A, B och C 2008–2019 (Index 2014–2016=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken. 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2019 uppskattas antalet årsverken till 54 800. Av det totala antalet årsverken år 2019 uppskattas 60 % vara oavlönade.

Värdet av jordbrukets produktion

I Figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen står för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. Figuren visar även att stöd och ersättningar uppgått till cirka 10 miljarder kronor per år vilket motsvarar mellan 14 till 19 % av jordbrukssektorns produktionsvärde. Åren 2018 och 2019 var dock stöden högre i kronor räknat och uppgick till cirka 11 respektive 12 miljarder kronor. Främst förklaras det av de extra ersättningar som betalades ut som en följd av torkan 2018. Kronans försvagning gentemot euron var en annan bidragande orsak till att stöden i kronor ökade.

Figur B

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2008–2019, miljoner kr

Av Figur C framgår att vegetabilieproduktionen år 2019 värdemässigt dominerades av spannmål, foderväxter (främst ensilage, hö och halm) samt köks- och plantskoleväxter som tillsammans svarade för 83 % av vegetabilieproduktionen. I värdet av foderväxter ingår även foder som både produceras och konsumeras inom samma företag.

På animaliesidan svarade mjölk för omkring 38 % av produktionsvärdet och nötkött för 23 %.

Figur C

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2019, miljoner kr

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser ökade med 3,1 miljarder kronor eller 12 % år 2019 jämfört med år 2018. Totalt uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 29,7 miljarder kronor. År 2018 rådde torka i stora delar av landet med kraftigt minskade skördar som följd. Den relativt stora uppgången i produktionsvärde 2019 beror främst på en återgång mot de normala skördemängderna. De låga skördenivåerna 2018 ledde till högre avräkningspriser vilket i viss mån kompenserade för skördeminskningen. Avräkningspriserna sjönk 2019 men inte i samma utsträckning som prisökningen 2018, vilket också bidrog till det ökade produktionsvärdet.

Värdet av spannmålsproduktionen ökade med knappt 2,3 miljarder kronor eller 39 % under skördeåret 2019/2020 jämfört med föregående år. Skörden ökade med 89 % och avräkningspriserna minskade med omkring 30 % jämfört med föregående skördeår. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till drygt 8,2 miljarder kronor.

Produktgruppen oljeväxter domineras av raps och rybs. Värdet av produktionen av raps och rybs ökade med 81 % under skördeåret 2019/2020 jämfört med föregående år. Värdemässigt motsvarar det en ökning med 0,6 miljarder kronor. Totalskörden av oljeväxter ökade 2019 med 75 % jämfört med 2018. Samtidigt steg det genomsnittliga priset med 3 % under skördeåret 2019/2020. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 1,4 miljarder kronor 2019.

Värdet av gruppen foderväxter (ensilage, hö, halm och fodermajs) ökade med drygt 0,1 miljarder kronor eller 1 %. Vallskörden ökade med 37 % 2019 jämfört med 2018 och uppskattas till drygt 4,5 miljoner ton, till och med något mer än det tidigare rekordåret 2015. Tack vare detta nådde värdet av foderväxterna en ny rekordnivå om 10,9 miljarder kronor år 2019, trots att priserna sjönk tillbaka till normala nivåer efter den topp som torkan 2018 orsakade. Värt att ha i åtanke är att till foderväxternas värde räknas även det egenproducerade fodret.

För köks-och plantskoleväxter varierade skördeutfallet mellan de olika grödorna 2019 men tack vare ett fortsatt gynnsamt prisläge ökade produktionsvärdet för majoriteten av dem. Det totala produktionsvärdet för köks- och plantskoleväxter uppgick till 5,4 miljarder kronor 2019, en ökning om 5 % eller 0,3 miljarder jämfört med 2018.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2019 med 1 % eller 0,3 miljarder kronor jämfört med år 2018. En stor del av förändringen förklaras av en ökning i produktionsvärdet för fjäderfä, som ökade med 0,24 miljarder till totalt 2,2 miljarder kronor. Den största värdeminskningen, om 0,1 miljarder, skedde i produktionen av mjölk. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till 27,6 miljarder kronor.

Produktionsvärdet av nötkreatur ökade med 2 % år 2019 jämfört med 2018 och uppgick till 6,5 miljarder kronor, sedan både den slaktade kvantiteten och priserna ökat. Slakten av grisar minskade med knappt 4 % år 2019. Samtidigt ökade de genomsnittliga priserna med drygt 2 %. Resultatet blev att produktionsvärdet för gris minskade med knappt 1 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 4,4 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk minskade med drygt 2 % under 2019 jämfört med 2018. De genomsnittliga priserna ökade däremot, med drygt 1 %, vilket resulterade i att värdet av mjölkproduktionen minskade med 1 % jämfört med 2018. Totalt uppgick den till 10,4 miljarder kronor och medan det är något mindre än 2018 och 2017, så är det mer än 2016 och 2015 då avräkningspriserna låg på en betydligt lägre nivå.

Produktionsvärdet av ägg ökade med 8 % under 2019 och uppgick till närmare 2,2 miljarder kronor. Orsaken till det ökade produktionsvärdet var både en produktionsökning och en prisökning.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I Figur D redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, ökade med 7 % mellan 2008 och 2019. Ökningen kan helt hänföras till vegetabilieproduktionen medan animalieproduktionen var i stort sett oförändrad. Effekterna av den varma och torra sommaren 2018 blir tydliga i figuren då produktionsvolymen var avsevärt lägre än 2017. Lika tydlig blir återhämtningen i produktionsvolymen 2019 då väderförhållandena var mer normala.

Figur D

Figur D. Jordbrukssektorns produktion i fasta priser 2008-2019, miljoner kr

Direktersättningar

I Figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket. De produktrelaterade stöden, såsom nötkreatursstödet och de nationella stöden, har sedan senaste jordbruksreformen år 2015 uppgått till mellan 1,2–1,3 miljarder kronor. Under samma period har de produktionsrelaterade ersättningarna såsom gårdsstödet, förgröningsstödet, kompensationsbidraget och miljöersättningarna sammantaget uppgått till mellan 8,4 och 10,7 miljarder kronor.

Mellan 2018 och 2019 ökade ersättningarna med 0,9 miljarder kronor och uppgick totalt till 12,1 miljarder kronor. Orsaken till ökningen var främst den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018 men även en viss valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrog till att ersättningarna i kronor ökade.

Figur E

Figur E. Stöd och ersättningar till jordbruket 2008-2019, miljoner kr

Kostnader för insatsvaror och tjänster

Av figur F framgår att djurfoder är den största posten av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2019 utgjorde djurfoder mer än 31 % av dessa kostnader. Det var mindre än 2018, men trots att kostnaderna för djurfoder sjönk med 0,5 miljarder, till 14,6 miljarder kronor, låg de kvar på en relativt hög nivå jämfört med åren före 2018. I foderkostnaden ingår även värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, drygt 6,1 miljarder kronor år 2019.

Kostnaderna för djurfoder var tillsammans med veterinärkostnader och underhåll av byggnader de enda som sjönk 2019, alla andra kategorier av kostnader steg. Totalt sett ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 1,3 miljarder kronor, eller 3 %, till totalt 47,1 miljarder kronor. I relativa tal steg kostnaderna mest för handelsgödsel som gick upp med 13 %.

Posten Andra varor och tjänster var den kostnadspost som ökade mest i kronor räknat. Ökningen var 0,8 miljarder kronor eller 8 %. Posten innehåller kostnader för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 1,2 miljarder kronor år 2019.

Figur F

Figur F. Kostnader för insatsvaror och tjänster 2019

Kort om statistiken

Statistikens omfattning

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktrelaterade direktersättningar (subventioner), vilka inte inne-fattas i EAA till producentpris. Ett exempel på en produktrelaterad direktersättning är det nationella stödet för mjölk. De direktersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsrelaterade direktersättningar. Produktionsrelaterade direktersättningar, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten ”Övriga produktionssubventioner”.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt:

+ Värdet av vegetabilieproduktionen
+ Värdet av animalieproduktionen
+ Intäkter från jordbrukstjänster
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter
= Totalt produktionsvärde
- Kostnader för insatsvaror och tjänster
= Förädlingsvärde brutto till baspris
- Kapitalförslitning
= Förädlingsvärde netto till baspris
+ Övriga produktionssubventioner
= Faktorinkomst
- Löner och kollektiva avgifter
= Driftsöverskott netto
- Arrende- och hyreskostnader
- Nettoräntekostnader
= Företagsinkomst

 

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade

inkomstindikatorer.

Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
Indikator C: Real företagsinkomst

Så görs statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlig-het. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik endast för ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 8 000 företag 2019. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges.

Statistiken avseende det senaste året baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

Summary in English

Recuperation in agricultural industry financial results in 2019

The financial results of the agricultural industry rose once again in 2019, in the wake of the sharp decline caused by the drought in 2018. The output of the agricultural industry was 63.5 billion SEK, up almost 3 billion since 2018. Unsurprisingly, most of the increase is due to the crop output shooting back up above pre-drought levels. Net entrepreneurial income increased by 43 %, reaching 7.7 billion SEK.

The agricultural industry output increased...

The crop- and animal outputs account for a large majority of the agricultural industry output. In 2019, the crop output had the highest value. In basic prices it increased by 12 % to 29.7 billion SEK when harvests increased without a corresponding drop in prices, compared with 2018. Most of the increase in value comes from cereals, but in relative terms there was a sharp increase in oil seed value as well.

Animal output remained relatively unchanged, having been much less affected by the 2018 drought. With a comparatively small increase in value of 0.3 billion, it reached 27.6 billion SEK in basic prices in 2019. The output values of cattle and pigs changed slightly, to 6.5 and 4.4 billion SEK respectively. The milk production value once again declined a little, to 10.4 billion. While lower than 2017 and 2018, it is still higher than in 2015 and 2016. In egg production, the output value continued its rising trend with an 8 % increase making it reach 2.2 billion in 2019. The largest output increase however, took place in poultry production. It increased in value by 12 % in 2019, to 2.2 billion SEK.

…but so did the costs

The production value was not the only thing to increase in 2019; so did the expenses. The total intermediate consumption was the primary cost item and it increased from 45.8 billion in 2018 to 47.1 billion SEK in 2019. Fixed capital consumption increased by 0.2 billion, but so did subsidies on production with 0.9 billion SEK, the latter having a positive effect on the results. The agricultural industry expenditures for wages, rents and interest payments all remained more or less stable in 2019. All in all, this resulted in a net entrepreneurial income of 7.7 billion SEK in 2019. This was a clear improvement compared with 2018 and roughly 0.5 billion more than the average of the last five years.

Publiceringsdatum: 2020-10-01