Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2020. Preliminär statistik för riket

Publiceringsdatum: 2020-11-16

Referensår: 2020 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Odling, Skörd

Gerda Ländell 010-479 68 07 gerda.landell@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Spannmålsskörden på samma nivå som i fjol

Totalskörden av spannmål beräknas uppgå till drygt 6 miljoner ton under 2020. Den är därmed i samma storleksordning som förra årets spannmålsskörd, men 11 % större än genomsnittet för de senaste fem åren. Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var förhållandevis stora även i år, vilket bidrog till en stor spannmålsskörd.

Raps- och rybsskörden minskade med 10 %

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 344 100 ton, vilket är 10 % mindre än i fjol. Minskningen är en följd av lägre hektarskörd och minskad areal av den högavkastande höstrapsen. Jämfört med femårsgenomsnittet ökade totalskörden av raps och rybs med 7 %.

Totalskörden av ärter tangerar fjolårsnivån

Den totala skörden av ärter har beräknats till 74 300 ton, vilket är i nivå med både fjolårsskörden och femårsgenomsnittet. Totalskörden av åkerbönor beräknas preliminärt till 56 500 ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd men 31 % mindre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av åkerbönor blev 13 % lägre än under 2019.

Både normala regnmängder och torkskador

Förra årets tidiga skörd ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer. Torka efter vårsådden och även senare under odlingssäsongen har lokalt minskat skördeutfallet. Men flertalet platser i landet har fått normala regnmängder. I Norrland har ihållande höstregn försenat skörden, och delar av arealerna befaras bli obärgade.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2020 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2020 kommer att redovisas under våren 2021. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2021 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå nedan A redovisas preliminära hektarskördar för 2020, samt femårsgenomsnitt och normskördar för de aktuella grödorna. För åkerbönor redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd enligt regressionsmetoden saknas.

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren. Det kan därför vara mer relevant att jämföra årets hektarskördar med normskördarna, som är beräknade utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

Tablå A. Hektarskördar 2020. Preliminära uppgifter för riket

Tablå A. Hektarskörd 2020. Preliminära uppgifter för riket.

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Underlaget till normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete.
3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.


I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren är 2020 års hektarskördar av de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 6 % och 2 % högre. Åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2020

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2020

Av figur B framgår det att hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller något lägre än föregående år. Jämfört med femårsgenomsnitten varierar ökningen av årets hektarskördar med mellan 9 % och 16 % för höstvete, höstkorn och höstrågvete. För råg är årets hektarskörd i nivå med femårsgenomsnittet. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik osäker.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2020

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2020

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under ”Information om statistikens kvalitet”. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2020 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De stora procentuella skillnaderna är främst en följd av de låga hektarskördarna under 2018. De mindre skillnaderna ligger vanligen inom felmarginalen.

Tablå B. Totalskördar 2020. Preliminära uppgifter för riket

Tablå B. Totalskördar 2020. Preliminära uppgifter för riket

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Preliminär total skörd minus motsvarande genomsnitt 2015–2019.
3) Innefattar även skörd av vårrågvete och majs.
4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

Mer än 6 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till drygt 6,0 miljoner ton. Den är i nivå förra årets spannmålsskörd och 11 % större än genomsnittet för de senaste fem åren.

En följd av den tidiga skörden 2019 var arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna blev stora. Det bidrog till en stor spannmålsskörd. Höstvetearealen minskade ändå med mer än 20 000 hektar jämfört med förra årets rekordstora areal. Totalskörden av höstvete minskade med över 260 000 ton, vilket motsvarar en minskning med 8 % jämfört med i fjol. Hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Havrearealen ökade med nästan 35 000 hektar, och totalskörden av havre ökade med mer än 144 000 ton, till totalt 815 500 ton. Det motsvarar en ökning med 21 % jämfört med förra året. Årets havreskörd är den största sedan år 2013, och utgör i år 14 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till drygt 1,4 miljoner ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd. Nästan en fjärdedel av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Årets totala spannmålsskörd är i nivå med de stora spannmålsskördarna som skördades under åren 2015, 2017 och 2019. Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1990.

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2020

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1990–2020

Totalskörden av ärter i nivå med förra årets skörd

Den totala skörden av ärter uppgår till 74 300 ton enligt denna preliminära beräkning. Den är i samma storleksordning som både fjolårsskörden och femårsgenomsnittet.

Även årets hektarskörd av ärter är i nivå med både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet, men överstiger normskörden med 7 %.

Totalskörden av åkerbönor också i nivå med förra årets skörd

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 56 500 ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd men 31 % mindre än femårsgenomsnittet. Minskningen beror främst på att den odlade arealen med åkerbönor minskade med 24 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor blev 13 % lägre än under 2019, och tangerar femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 12 % lägre.

Totala raps- och rybsskörden 10 % mindre än i fjol

Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 344 100 ton, vilket är 10 % mindre än under 2019, men 7 % mer än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, minskade med nästan 6 700 hektar, eller 7 %, jämfört med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps är 5 % lägre än fjolårsresultatet, 8 % högre än femårsgenomsnittet och den är i nivå med normskörden. Det har från en del håll rapporterats om utvintringsskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

Hektarskörden av vårraps är preliminärt 37 % högre än fjolårsnivån, 28 % högre än femårsgenomsnittet och 32 % högre än normskörden.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande.

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2020

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2020

Oljelin

Arealen med oljelin är i samma storleksordning som föregående år, närmare 2 200 hektar. Skördeuppgifter för oljelin kan inte redovisas eftersom tillräckligt många lantbrukare ännu inte har kunnat lämna uppgifter om årets skörd.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2020 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat höstraps. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen.

Huvuddelen av skördearbetet kunde genomföras i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde långvariga regnperioder att skörden försenades. Därför är det ännu oklart vilka arealer som kan komma att bli helt obärgade i dessa regioner. På riksnivå beräknas preliminärt 0,5 % av spannmålsarealen bli obärgad.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även information om viltskador i grödorna samlats in den här hösten. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas enbart på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2020 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2015–2019. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2020 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2015–2019. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används för alla spannmålsgrödor utom för blandsäd, samt för raps och rybs preliminära grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2020 (JO06059)”. För majs, blandsäd, ärter, åkerbönor och oljelin används underlaget till det Statistiska meddelande om ”Jordbruksmarkens användning 2020 Preliminär statistik (JO 10 SM 2002)”. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230 – 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

Bortfallet av jordbruksföretag blev 6,6 %, varav vägrare 2,6 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2020 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated to exceed 6.0 million tonnes. This is about the same level as in 2019 and 11% more than the average for the previous five years.

The total production of winter wheat is estimated at 3.0 million tonnes and the total production of spring barley is estimated at 1.4 million tonnes.

The total production of peas is estimated at 74 300 tonnes, which is at the same level as the previous year. The total production of field beans is estimated at 56 500 tonnes.

The 2020 harvest of rape and turnip rape is estimated at 344 100 tonnes. This is a reduction by 10% compared to the previous year.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use Internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey for 2020 consists of 4 442 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. These preliminary results are based on a sub sample of 1 110 survey units. These units receive priority in the survey and in the subsequent data processing at Statistics Sweden. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from data on yield per hectare and area statistics that were calculated from preliminary data on usage of agricultural land in 2020. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies. Crop areas for plants harvested green have been excluded.

The tables show the number of observations, yield per hectare in kg, total production in metric tonnes and crop areas in hectares. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production.

Hitta på sidan

Till toppen