Skörd av potatis 2020. Preliminär statistik

Arealen stärkelsepotatis ökade med 490 hektar

Arealen stärkelsepotatis var 7 860 hektar år 2020 och då ingår även utsädesodlingar. Det är en ökning med 490 hektar eller 7 % jämfört med 2019. I Skåne ökade arealen med 450 hektar jämfört med 2019. I Blekinge, Kalmar och Gotlands län ökade odlingen med 50, 30 respektive 10 hektar. Hela 63 % av arealen stärkelsepotatis odlades i Skåne län, 24 % odlades i Blekinge och 12 % i Kalmar län. Drygt 1 % av arealen stärkelsepotatis odlades i övriga delar av landet.

Arealen potatis för stärkelse år 2011 var drygt 7 600 hektar. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/12. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss ökning av arealen detta år. För år 2012 stannade den odlade arealen på 6 000 hektar, men har sedan dess successivt ökat fram till år 2018. Efter en minskning av arealen under 2019 fortsatte arealen återigen att öka och år 2020 odlades 7 860 hektar, se figur B.

Hektarskörden av matpotatis i nivå med 2019

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 33 250 kilo per hektar år 2020. Det är i nivå med 2019 års slutliga hektarskörd, men 7 % mer än genomsnittet för de fem närmast föregående åren (2015–2019). Hektarskördarna har, med undantag för åren 2017 och torråret 2018, haft en ökande trend under senaste tioårsperioden, se figur C.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Hektarskörden av matpotatis i nivå med 2019 i många län

Hektarskörden för Norrbottens län ökade med 16 % jämfört med 2019. I Dalarnas län minskade däremot hektarskörden med 6 % jämfört med 2019. För resterande län med redovisning är hektarskördarna i nivå med 2019 års skörd i respektive län, dvs. skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. Skåne län har en omfattande odling av färsk­potatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet var 33 260 kilo per hektar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Totala matpotatisskörden i nivå med 2019

Totalskörden av matpotatis var 542 500 ton för riket (se tabell 1). Det är i nivå med 2019 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 24 500 ton (5 %) mer.

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av landets totala matpotatisskörd.

I Norrbottens län var totalskörden 8 % högre än år 2019. För övriga län var skillnaderna i skördenivå mellan åren inte statistiskt säkerställda.

Totalskörden 2018 var lägre än 2006, 2007 och 2015, som var år med låga totalskördar på senare tid, men också lägre än missväxtåren 1867 och 1899. För 2018 berodde den låga totalskördenivån för matpotatis främst på en lägre hektarskördenivå, men även på en rekordlåg odlingsareal. Efter 2018 ökade odlingsarealen åter samtidigt som skörden per hektar under 2019 och 2020 blev de högsta som redovisats under perioden. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden åren 2011–2020 visas i figur D.

Nära 13 % av den totala matpotatisskörden är färskpotatis

Av den redovisade totalskörden av matpotatis beräknas 69 400 ton, eller 13 %, vara skördat som färskpotatis. Hektarskörden för färskpotatis är lägre än för sorter som skördas senare på säsongen och beräknas till 22 350 kilo per hektar. Omkring 19 % av matpotatisarealen i landet var färskpotatisodlingar.

Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis.

Hektarskörden av potatis för stärkelse i nivå med 2019

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden år 2020 var 42 760 kilo per hektar. Det är i nivå med 2019 och även i nivå med femårsgenomsnittet. Inte heller på länsnivå avviker hektarskördarna gentemot 2019.

Figur E visar hektarskördarna under perioden 2011–2020. År 2018 drabbades odlingarna av sommartorka, med låg hektarskörd som följd.

Totalskörden av potatis för stärkelse 8 % över 2019 års resultat

Totala skörden var 336 200 ton år 2020. Det är 8 % mer än 2019 och 12 % mer än femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Matpotatis som kan komma att levereras för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

Efter en tillfällig arealökning år 2011 minskad arealen åren efter. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen dessa år fullt ut kompenseras av de redovisade höga hektarskördarna utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. Från 2014 skedde en återhämtning i totalskördenivåerna, som sedan ökade successivt. År 2017 var totalskörden hög, trots obärgade arealer på grund av besvärliga skördebetingelser. Totalskörden 2018 blev lägre, trots ökade arealer, eftersom sommartorkan ledde till att potatisen inte nådde upp till sin fulla skördepotential. År 2019 minskade arealen åter. För 2020 ökade arealen igen, och tillsammans med en god avkastning per hektar, översteg totalskörden såväl fjolårsresultaten som femårgenomsnittet, se figur F.

Drygt 100 hektar blev obärgade

För landet som helhet fick 110 hektar (0,7 %) lämnas obärgade år 2020 (se tabell 3). De obärgade arealerna fanns främst i Skåne, Östergötlands och Dalarnas län. Den främsta orsaken som anges till de obärgade arealerna 2020 var regn som dränkt grödan. Under 2020 rapporterades även obärgade arealer till följd av viltskador och att potatisareal fick plöjas ned på grund av utebliven efterfrågan. Senaste året med stora obärgade arealer var 2017. För potatis för stärkelse rapporterades bara några få hektar som obärgade 2020.

Odlingsbetingelser

Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador främst på färskpotatisodlingar. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Huvuddelen av skördearbetet kunde genomföras i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde regnperioder och inslag av snö att skörden försenades och en del arealer fick lämnas oskördade. Även rapporter om problem med bladmögel förekom under 2020.

Viltskador i jordbruksgrödor

Under 2020 samlas uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som är med i skördeundersökningen. Resultaten kommer att redovisas under 2021.

Statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster

Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Bortsortering och kvalitet

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal för att beräkna den reducerade skördens storlek. Det är den reducerade skörden som sedan multipliceras med aktuell areal vid beräkning av den totala skörden. År med besvärliga skördeförhållanden eller torrår kan leda till att bortsorteringen blir större än normalt. Även förändrade krav på till exempel skalfinish kan ändra hur stor del av skörden som bortsorteras.

Insamling av uppgifter om skördens kvalitet upphörde från och med 2016 års undersökning. Se utförligare redovisning i dokumentet “Kvalitetsdeklaration”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, totalskörd samt medelfel för totalskörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets Statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2020 (JO 10 SM 2001).

Tabeller

• Tabell 1. Skörd av matpotatis efter län. Preliminär statistik 2020
• Tabell 2. Skörd av matpotatis efter produktionsområde. Preliminär statistik 2020
• Tabell 3. Skörd av potatis för stärkelse efter län. Preliminär statistik 2020
• Tabell 4. Skörd av potatis för stärkelse efter produktionsområde. Preliminär statistik 2020
• Tabell 5. Obärgade arealer potatis efter län. Preliminär statistik 2020
• Tabell 6. Obärgade arealer potatis efter produktionsområde. Preliminär statistik 2020

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För potatis baseras skördestatistiken från och med 1999 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2020 brukade mer än 5,0 hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer. För 2020 års undersökning uttogs totalt 700 jordbruksföretag med odling av matpotatis och 160 företag med odling av stärkelsepotatis.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag insamlas information om total bärgade kvantiteter eller företagets hektarskördar. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren lämnat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året, men delas för matpotatis upp på färsk- respektive höst- och vinterpotatis. Den totala hektarskörden, som är en bruttoskörd, tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden (brutto) och den skattade arealen i redovisningsgruppen. Den reducerade hektarskörden erhålls därefter genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. Standardtalen baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade knölar på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. För färskpotatis görs ingen korrigering för bortsortering. Totalskörden (netto), som är den redovisade, beräknas sedan genom att den reducerade hektarskörden multipliceras med de aktuella arealuppgifterna.

Vid den preliminära beräkningen av totalskörd används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets statistiska meddelande om jordbruksmarkens användning 2020 (JO 10 SM 2001).

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar.

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 30 000 kg per hektar och ett medelfel på 1,0 % (det vill säga 300 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 30 000 ± 2 x 300 (det vill säga 29 400–30 600 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd betraktas i detta sammanhang som totalregister för grödarealer, vilket innebär att de procentuella medelfelen för hektar- och totalskörd blir identiska.

Bortfallet av jordbruksföretag blev för matpotatis 7,7 % och för potatis för stärkelse 6,9 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 1016.8 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 970.3 kB.

Summary in English

This report provides the preliminary results of 2020 for the yield per hectare and total production of potatoes. The results are presented for counties, production areas and for the whole country. The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch.

For the whole country, the total production for table potatoes is estimated at 542 500 tonnes. This is at the same level as in 2019 and 24 500 tonnes (5 %) more than the last five-year average (2015–2019). Slightly more than 69 000 tonnes harvested as early potatoes are included in the total harvest. The yield per hectare for table potatoes is estimated at 33 250 kilos.

The total production of potatoes for processing of starch is estimated at 336 200 tonnes, which is 8 % more than in 2019 and also 12 % more than the last five-year average. The statistics include the production of starch potato for seed. The yield per hectare for processing of starch is estimated at 42 760 kilos.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kilos and total production in metric tonnes. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production. Unharvested areas are shown in a separate table.

As for the reduced yield, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes etc. for table potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values.

When calculating the yields, unharvested area is taken into account, which lowers the yield per hectare and owing to that also lowers the estimated production.

The unharvested area varies between years depending on the conditions during the growing season. The calculation of total production is based on the reduced yields and area statistics that were calculated from preliminary data on usage of agricultural land in 2020. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies.

Since 2006, the farmers can use Internet for data delivery to Statistics Sweden, but the data collection is still mainly undertaken through telephone interviews with the farmers. The results for 2020 were based on a survey with a sample of 700 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing of starch.