Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2020, preliminär statistik för län och riket

Referensår: 2020 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Skörd

Gerda Ländell 010-479 68 07 gerda.landell@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Stora obärgade arealer i Norrland

Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna förhållandevis höga i de fyra nordligaste länen. Men regn och tidig snö medförde att delar av skörden inte kunde bärgas. På mer än 20 % av den areal som skulle tröskas blev skörden kvar på fälten i Västernorrlands län.

I de stora jordbrukslänen Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län är årets hektarskördar av spannmål nära genomsnitten för de fem föregående åren.

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 5 962 300 ton, vilket är 3 % mindre än i fjol. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är årets spannmålsskörd 10 % större.

Hektarskörden av höstraps 5 % lägre än i fjol

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 5 % lägre än fjolårsresultatet, 8 % högre än femårsgenomsnittet och 2 % högre än normskörden. I Skåne län är odlingsarealen störst, och där blev hektarskörden av höstraps 15 % lägre än förra årets rekordnivå. Totalskörden av raps- och rybsgrödorna beräknas preliminärt till 342 200 ton. Det är 10 % mindre än förra årets resultat och överstiger femårsgenomsnittet med 7 %. Minskningen beror både på lägre hektarskörd och på minskad areal av den högavkastande höstrapsen.

Ärterna i nivå med fjolårets hektarskörd

Årets hektarskörd av ärter är i nivå med både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter har beräknats till 72 100 ton, vilket är i samma storleksordning som föregående års totalskörd.

Hektarskörden åkerbönor lägre än förra året

Hektarskörden av åkerbönor blev 10 % lägre än förra året. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 5 %. Totalskörden har beräknats till 58 900 ton, som tangerar fjolårsresultatet.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2020 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 442 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Slutliga resultat för 2020 kommer att redovisas under våren 2021. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2021 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Hektarskördarna av höstsådda grödor lägre än under 2019

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 450 kilo per hektar, vilket är 4 % lägre än förra årets rekordhöga hektarskörd, men 9 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren och 8 % högre än normskörden. Skördeutfallen för de övriga höstsådda grödorna är likartade. Hektarskörden av råg är 8 % lägre än i fjol och i nivå med femårsgenomsnittet och normskörden. Hektarskörden av höstkorn är 4 % lägre än förra året, men 13 respektive 8 % högre än femårsgenomsnittet och normskörden. Hektarskörden av höstrågvete är 5 % lägre än i fjol och 10 % högre än både femårsgenomsnittet och normskörden.

Förra årets tidiga skörd ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

Höga hektarskördar av höstvete i östra Svealand

I figur A redovisas 2020 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

I Stockholms län är hektarskörden av höstvete 24 % högre än femårsgenomsnittet och 33 % högre än normskörden för länet. I Uppsala län är den 22 % högre än femårsgenomsnittet och 33 % högre än normskörden. I Södermanlands län är årets avkastning av höstvete 18 % högre än femårsgenomsnittet och 21 % högre än normskörden.

I de stora jordbrukslänen Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län ligger årets hektarskördar av höstvete betydligt mycket närmare genomsnitten för de fem föregående åren och normskördarna.

Femårsgenomsnitten tenderar att vara högre än normskördarna i de nordligare belägna länen, medan det är tvärtom i sydligare länen. Det kan delvis vara en effekt av att torkan och värmen under 2018 vanligen sänkte hektarskördarna av höstvete mer i södra Sverige än norröver.

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2015-2019

Blandat resultat för de vårsådda spannmålsgrödorna

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat resultat. Våren och sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även i år. Exempel på län där många lantbrukare angett försommartorka som orsak till låga skördenivåer är Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län. I övriga län förekommer lokalt torkdrabbade grödor, även om flertalet platser i landet har fått normala regnmängder.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete i nivå med fjolårsresultatet, men 9 % högre än femårsgenomsnittet och 12 % högre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden också i nivå med förra årets resultat, 9 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % högre än normskörden. Hektarskörden av havre är däremot 5 % lägre än förra årets höga hektarskörd, 9 % högre än femårsgenomsnittet och 8 % högre än normskörden.

I figur B jämförs 2020 års hektarskördar av vårkorn med motsvarande femårsgenomsnitt och normskördar på länsnivå. Stockholms och Uppsala län har höga hektarskördar i år jämfört med tidigare år även för vårkorn. I Stockholms län är hektarskörden av vårkorn 23 % högre än femårsgenomsnittet och 16 % högre än normskörden. I Uppsala län är den 13 % högre än femårsgenomsnittet och 15 % högre än normskörden. I Blekinge län är hektarskörden av vårkorn 23 % högre än femårsgenomsnittet och 13 % högre än normskörden.

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2015-2019.

Höstregn och tidig snö i norr ledde till obärgade arealer

I de fyra nordligaste länen har ihållande höstregn och därefter tidig snö orsakat stora obärgade arealer. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna förhållandevis höga. Därför är hektarskördarna av spannmålsgrödorna i norrlandslänen inte så låga som de obärgade arealerna borde indikera.

I Västernorrlands län blev nästan 22 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad. I Jämtlands län är uppemot 15 %, i Västerbottens län nästan 9 % och i Norrbottens län över 14 % av spannmålsarealen oskördad.

Mer havre och mindre höstvete

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5 962 300 ton, vilket är 3 % mer än under 2019. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är den en ökning med 10 %.

En följd av den tidiga skörden 2019 var att arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna blev stora. Det bidrog till en stor spannmålsskörd. Höstvetearealen minskade ändå med mer än 20 000 hektar jämfört med förra årets rekordstora areal. Totalskörden av höstvete minskade med 266 000 ton, vilket motsvarar en minskning med 8 % jämfört med i fjol. Hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Havrearealen ökade med nästan 37 000 hektar, och totalskörden av havre ökade med mer än 134 000 ton, till totalt 805 700 ton. Det motsvarar en ökning med 20 % jämfört med förra året. Årets havreskörd är den största sedan år 2013, och utgör i år 14 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till knappt 1,4 miljoner ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd. Nästan en fjärdedel av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Hektarskörden av ärter på samma nivå som i fjol

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara i samma storleksordning som under 2019. Den är även i nivå med femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, men 4 % högre än normskörden.

Störst areal ärter fanns under 2020 i Uppsala och Östergötlands län. I figur C jämförs 2020 års hektarskördar av ärter med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2015-2019.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 72 100 ton. Den är i nivå med förra årets totalskörd och motsvarar en minskning med 4 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor lägre än i fjol

Årets hektarskörd av åkerbönor blev 10 % lägre än under 2019, och 5 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 9 % lägre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

I figur D visas 2020 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten de trimmade tioårsmedevärdena för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. För åkerbönor redovisas trimmade tioårsmedelvärden, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna normskördar enligt regressionsmetoden saknas.

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2015-2019.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 58 900 ton, vilket är på samma nivå som förra året, men 28 % mindre än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 36 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2020.

Hektarskörden av höstraps lägre än under 2019

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 5 % lägre än fjolårsresultatet, 8 % högre än femårsgenomsnittet och 2 % högre än normskörden. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

I Skåne län odlades 46 % av den totala höstrapsarealen under 2020, och där blev hektarskörden av höstraps 15 % lägre än förra årets rekordnivå. I figur E jämförs 2020 års hektarskördar av höstraps med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2020. Jämförelse med genomsnitten för 2015–2019 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2015-2019.

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 342 200 ton, vilket är 10 % mindre än förra årets resultat och 7 % mer än femårsgenomsnittet.

Höstrapsarealen minskade med 7 % jämfört med 2019 års areal, och var i nivå med femårsgenomsnittet. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

Hektarskörden av vårraps är preliminärt 24 % högre än fjolårsnivån, 16 % högre än femårsgenomsnittet och 20 % högre än normskörden.

Hektarskörden av oljelin minskade

Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet 18 % lägre än i fjol och 9 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Jämfört med normskörden är den 11 % lägre. I Östergötlands län odlades 41 % av oljelinarealen under 2020.

Odlingsarealen av oljelin var i samma storleksordning som under 2019, men hade dessförinnan minskat under de två föregående åren. Den totala skörden har beräknats till 3 500 ton, vilket är en minskning med över 60 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2020 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat höstraps och havre. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen.

Försommartorkan ledde till bildning av grönskott som försenade skördearbetet, särskilt i Västra Götalands län och i Norrland. Huvuddelen av skördearbetet kunde dock genomföras tidigt och i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde långvariga regnperioder och därefter tidigt snö att skörden försenades eller uteblev.

Stora obärgade arealer i Norrland

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 0,6 % av spannmålsarealen vara obärgad, vilket motsvarar 5 700 hektar. I de fyra nordligaste länen blev 14 % av spannmålsarealen obärgad, vilket motsvarar 2 200 hektar.

För raps och rybs är den obärgade arealen 0,9 % eller 850 hektar.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar runt 1 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt också omkring 1 % på riksnivå.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även information om vilt-skador i grödorna samlats in den här hösten. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används för alla spannmålsgrödor utom för blandsäd, samt för raps och rybs preliminära grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2020 (JO0605)”. För majs, blandsäd, ärter, åkerbönor och oljelin används underlaget till det Statistiska meddelande om ”Jordbruksmarkens användning 2020 Preliminär statistik (JO 10 SM 2001)”. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistikrapport har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2020 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 7,3 %, varav vägrare 3,0 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2020 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 5 962 300 tonnes. This is 3% less than in 2019 and 10% more than the average for the previous five years 2015–2019.

Total production of peas is estimated at 72 100 tonnes, which is on a level with last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 58 900 tonnes.

The 2019 harvest of rape and turnip rape is estimated at 342 200 tonnes. This is 10% less than in 2019 and 7% more than the average for the last five years. The total production of oil flax is estimated at 3 500 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey of 2020 consists of 4 442 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2020. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on harvested areas are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show the number of observations, yield per hectare in kilograms (kg), crop areas and total production in metric tonnes. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Publiceringsdatum: 2020-12-14