Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Jordbruksekonomiska undersökningen 2019

Referensår: 2019 Produktkod: JO0202 Ämnesord: Ekonomi, Företag

Daniel Persson 036-15 50 39 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Den Jordbruksekonomiska undersökningen är en årlig bokföringsundersökning vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i jordbruket.

År 2019 återhämtade sig jordbruket från den torka och värme som karaktäriserade 2018.

Medelstora mjölkföretag i riksområde 1 och 2 ökade sitt nettoresultat signifikant 2019 jämfört med året innan. På riksnivå ökade medelstora och stora mjölkföretag också sitt nettoresultat signifikant.

Mindre köttdjursföretag på riksnivå ökade sitt nettoresultat 2019 signifikant jämfört med året innan.

För växtodlingsföretag i riksområde 1 fanns det inte några signifikanta skillnader av nettoresultatet. Däremot ökade intäkterna av vegetabilier signifikant för medelstora växtodlingsföretag.

För grisföretag i riket fanns det inte några signifikanta skillnader i nettoresultatet jämfört med året innan.

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas, då ett företag som klassas som mjölkgård även kan odla till exempel spannmål och vall.

Syfte

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens intäkter, kostnader och lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

Stora och medelstora mjölkföretag ökade sitt nettoresultat 2019 jämfört med året innan

Mjölkföretag

Avräkningspriset för mjölk i riket ökade med 1 % 2019 jämfört med föregående år medan invägningen var på samma nivå som året innan.

För de större mjölkföretagen ökade nettoresultatet på riksnivå signifikant jämfört med 2018, till 2 040 000 kr. Även de medelstora företagen på riksnivå ökade sitt nettoresultat signifikant till omkring 740 000 kr. Nettoresultatet på riksnivå för de mindre företagen var omkring 200 000 kr.

Medelstora mjölkföretag i riksområde 1 och 2 ökade sitt nettoresultat signifikant jämfört med föregående år. Nettoresultatet i riksområde 1 och 2 var 720 000 kr respektive 740 000kr.

På riksnivå var det ingen signifikant förändring av intäkterna av mjölk, däremot ökade intäkterna signifikant för slakt av nötkreatur för alla storleksgrupper.

Köttdjursföretag

Slakten av nötkreatur i riket ökade med 2 % år 2019.

Nettoresultatet på riksnivå för de mindre köttdjursföretag var omkring 190 000 kr i den mindre klassen. Det var en signifikant ökning jämfört med året innan. I den större klassen var nettoresultatet 660 000 kr.

Växtodlingsföretag

Skörden av spannmål blev nästan dubbelt så hög i riket som 2018, då väderförhållandena ledde till missväxt. Som en följd av detta minskade priserna på spannmål i riket med över 20 %.

Nettoresultatet för de mindre växtodlingsföretagen i södra och mellersta Sveriges slättbygder var omkring 150 000 kr. För medelstora växtodlingsföretag i samma område var motsvarande nettoresultat omkring 490 000 kr. Nettoresultatet för de större växtodlingsföretagen var omkring 1 250 000 kr.

Grisföretag

Slakten av gris i riket minskade med 4 % år 2019 jämfört med året innan.

Nettoresultatet på riksnivå för medelstora grisföretag var i genomsnitt omkring 630 000 kr. För de större grisföretagen beräknas nettoresultatet i genomsnitt till omkring 1 450 000 kr.

Tabeller

Kort om statistiken

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare, och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter 1995 ökades dock urvalsstorleken i JEU. Detta eftersom det i samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.

Felmarginaler (dubbla medelfel) skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.

I denna statistikrapport redovisas resultat från JEU för år 2019 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för tidigare år.

Definitioner och förklaringar

Population

Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag (lantbruksföretag) som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:

- enskild fysisk person

- fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)

- handelsbolag (eller motsvarande)

- aktiebolag.

Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation. Gårdar med fjäderfä är också exkluderade. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, det vill säga ha standardiserade intäkter om minst 15 000 euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.

Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll 27 615 jordbruksföretag i Lantbruksregistret för referensåret 2019. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 60 574 jordbruksföretag.

Indelningar

I denna statistikrapport redovisas skattningar av jordbruksföretagens genomsnittliga resultat från jordbruksdriften och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och resultatposter samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i form av genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen bestäms av dels den svenska typklassificeringen (typologin) och dels EU:s typklassificering. I redovisningen enligt svensk typklassificering används följande indelningsgrunder: riksområde, driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar).

Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket

Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, Other Gainful Activity) kan exempelvis vara snöröjning, körning med företagets jordbruksmaskiner åt andra företag, turism och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av en årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU). En årsarbetstid är 1 800 timmar.

Skogsbruk

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Figur A. Sveriges tre riksområden

Figur A. Sveriges tre riksområden

Riksområdena (RO) definieras enligt följande:

- RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss).

- RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder (Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).

- RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö).

I redovisningen enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder: länsgrupp, driftsinriktning och storlek (efter standardiserade intäkter, euro).

Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:

- LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län.

- LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Värmlands och Dalarnas län.

- LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Statistikens framställning

Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter från olika källor in. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i Kvalitetsdeklarationen.

Urvalsfel

Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att inte samtliga företag i populationen ingår i undersökningen. Det som främst kan hålla nere urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig spelar roll för urvalsfelets storlek. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små. Ju större intervallet är, desto mindre säker är skattningen. Felmarginalerna redovisas i denna statistikrapport tillsammans med statistikvärdena i tabellerna.

Bortfallsfel

I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet i JEU innebär stor uppgiftslämnarbörda. Varje år rekryteras nya företag för att täcka upp för de företag som väljer att inte fortsätta vara med. Bortfallsföretagen ersattes av andra slumpmässigt valda företag så att svar från sammanlagt 1 071 företag erhölls. Bortfallet exklusive rekryteringen var 12 %.

Under- och övertäckning

Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att Lantbruksregistret avseende 2016 vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2016. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned.

Bearbetningsfel

Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid Jordbruksverket och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I vissa fall tas kontakt med uppgiftslämnarna. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas.

Typklassificering för jordbruket

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.

För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.

Statistikens jämförbarhet

I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.

Ytterligare ändringar genom anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Detta sammanhänger med att företagen klassificeras efter driftsinriktning som bestäms utifrån huvudsaklig driftsgren.

Samanvändbarhet med annan statistik

Statistikuppgifterna från JEU levereras till EU-kommis­sionen. Uppgifterna kommer, tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder, användas till analyser för olika grupper av jordbruksföretag.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Economic Accounts for Agriculture (EAA) – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

Summary in English

Background

The Farm Economics Survey (JEU) is an annual bookkeeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of receipts and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). A database containing data on 1 025 farms is delivered annually to DG Agriculture and Rural Development at the EU Commission.

The base of the calculations is nominal result in agriculture. The current value of an asset is the investment reduced by depreciation.

In data management the Swedish Board of Agriculture cooperates with an accounting firm and their local agents all over the country.

Results

The results given in the tables are based on Swedish typology and show receipts and costs in agriculture for the year 2019.

The net margin for smaller crop farms (800–1 599 standard man-hours) in major region 1 is estimated at about 150 000 SEK. The net margin for midsize crop farms (1 600–3 199 standard man-hours) in the same region is estimated at 490 000 SEK. Larger crop farms (3 200–5 599 standard man-hours) had an estimated net margin of 1 254 000 SEK.

For dairy farmers, the net margin increased significantly in the group with at least 5 600 standard man-hours and is estimated at about 2 040 000 SEK. The net margin for medium size dairy farmers (3 200-5 599 standard man-hours) increased significantly and is estimated at 740 000 SEK. The small size dairy farmers (1 600-3 199 standard man-hours) had an estimated net profit of 200 000 SEK.

For smaller beef cattle farms (800–3 199 standard man-hours) the net margin is estimated at 190 000 SEK. This was a significant increase compared with the previous year. Bigger beef cattle farms (3 200–5 599 standard man-hours) had an estimated net margin of 660 000 SEK.

Pig farms with at least 5 600 standard man-hours had a net margin estimated at 1 450 000 SEK. Pig farms classified within 1 600–5 599 standard man-hours, had an estimated net margin of 630 000 SEK.

Publiceringsdatum: 2021-02-25

Denna modul visas endast online